Här kan du med hjälp av filterna nedan bygga ihop din egen rapport och sedan exportera som PDF.
Klicka på skriv ut, eller skapa min PDF (längst ner på sidan för att skapa filen).
Efter en period av snabb befolkningstillväxt och intensivt bostadsbyggande har tillväxttakten i Helsingborg nu stannat av. Konjunkturläget fortsätter att påverka bostadsmarknaden, och byggsektorn står inför en period av stor osäkerhet de kommande åren, vilket innebär betydande utmaningar för att möta behovet av mark och bostäder. Samtidigt förväntas markanvändningen i staden bli föremål för ökad konkurrens, då behovet av bostäder och industri ska balanseras mot vikten av att bevara gröna områden.
Det moderna samhällets komplexitet har ökat över tid, vilket har ökat beroenden och sårbarheter på många områden. Samtidigt har omvärlden blivit oroligare och klimatpåverkan mer kännbar. Sverige har därför påbörjat omfattande satsningar för att höja beredskapen. Två områden under snabb förändring är digitalisering och elektrifiering, som är nyckelområden för samhällets funktionalitet. De ger bättre tjänster och minskad klimatpåverkan, men leder till ökade beroenden och sårbarhet vid störningar.
Helsingborg ska vara klimatneutralt senast 2030. Det innebär utsläppen inom det geografiska området Helsingborg fram till dess måste minska med 70 % jämfört med 2022 och att resterande utsläpp ska tas upp med hjälp av ökade kolsänkor.
Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle, något som har accelererat de senaste åren. Individers beteenden spelar roll, men näringsliv och kommuner har större påverkansmöjlighet och därmed en central roll i omställningen. Men även om de flesta är överens om behovet av förändring är vägen dit svårnavigerad och konfliktfylld.
Näringslivet har en central roll i omställningen mot grön hållbarhet, efterfrågan på hållbara och klimatsmarta produkter och tjänster förväntas fortsätta öka.
Efter en period av snabb befolkningstillväxt och intensivt bostadsbyggande har tillväxttakten i Helsingborg stannat av. Konjunkturläget fortsätter att påverka bostadsmarknaden kraftigt och byggsektorn står inför en period av stor osäkerhet de kommande åren, vilket innebär utmaningar för att möta behovet av mark och bostäder. Samtidigt förväntas markanvändningen i staden bli föremål för ökad konkurrens, då behovet av bostäder och industri ska balanseras mot vikten av att bevara gröna områden.
Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nå 1,5 grader inom något årtionde. Det är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Men mycket tyder nu i stället på att ökningen därefter fortsätter och landar på ca tre grader. Därmed kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en redan idag lång rad konkreta konsekvenser som över tid kommer att förstärkas.
Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på digitala lösningar som ska fungera utan avbrott eller krångel. Digitaliseringen har bidragit till bättre tjänster och en enklare vardag men också ökade risker och en ökad sårbarhet på en rad områden. Samtidigt pågår en snabb elektrifiering på flera områden för att minska utsläppen av växthusgaser. Utvecklingen förutsätter i båda fallen en stabil elförsörjning vilket gör samhället mer sårbart mot störningar i kraftöverföringen och kapacitetsbrister i elnätet.
