Värderingsförändringar

Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade, i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Men värderingar förändras som regel långsamt från generation till generation och krig, kriser och konflikter innebär ofta bakslag.

I Sverige finns det tecken på att invånarnas värderingar har blivit mer polariserade. Samtidigt beskrivs landet i internationella jämförelser som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst.

Att mäta och förstå mänskliga värderingar

Mänskliga värderingar är svåra att mäta och kvantifiera. Trots det har de stor betydelse för hur vi väljer att leva våra liv och umgås med andra människor. Värderingar fungerar som plattform för hur vi ska tolka information, händelser och situationer i omvärlden. Samtidigt ger de oss vägledning om hur vi bör agera och uttrycka oss i samspelet med andra människor.

Den kanske främsta källan till insikt om hur värderingar förändras och fördelar sig i olika länder är forskningsnätverket World Value Survey (WVS) med sekretariat i Stockholm. WVS inledde sin verksamhet på 1980-talet och utfrågar löpande människor i nära 100 länder om deras värderingar.[1] Forskning därifrån har visat att värderingar inte är uttryck för en slumpmässig kulturell eller religiös utveckling under historiens gång. De speglar istället i hög grad den sociala och ekonomiska utvecklingsnivån i samhället. Hypotesen är att de följer samma lagar som evolutionen och att de därför reflekterar det sociala samspel som ger bäst förutsättningar för överlevnad och fortplantning i en given miljö. Människors värderingar påverkas således av faktorer som ekonomisk trygghet, utbildningsnivå och tillgången till sociala nätverk. Det centrala blir då den nytta värderingar har för individer och grupper beroende på de omständigheter de lever under.[2]

Det betyder till exempel att människor som lever under knappa villkor i ett traditionellt jordbrukssamhälle inte nödvändigtvis upplever värderingar kopplade exempelvis till jämställdhet och valfrihet som särskilt användbara. På motsvarande sätt har människor i rika kunskapssamhällen ofta begränsad nytta av traditionella sanningar eller privilegier som inskränker deras möjligheter att ta del av samhällslivet. Av detta följer också att konflikter, kriser och katastrofer tenderar att stärka mer traditionella kollektiva värderingar, på bekostnad av till exempel synen på individens frihet och rätten till självbestämmande.[3]

Värderingar förändras långsamt och är svåra att påverka

När ett land utvecklas, och utbildning och kunskap blir allt viktigare för samhällsekonomin, förändras hela befolkningens värderingar, på tvärs av sociala skillnader, mot ett större fokus på jämlikhet, valfrihet och tolerans. Men lågutbildade tenderar att påverkas mindre än högutbildade, i alla fall till en början, vilket leder till ett större avstånd i värderingar mellan olika sociala grupper i samhället.[4]

Forskning har också visat att värderingar ofta förändras långsamt och att de kan vara svåra att påverka. Det gäller särskilt värderingar kopplat till vår syn på livet, som vi ofta lär oss tidigt i barndomen inom ramen för familjen. De omfattar bland annat synen på religion och familjeliv, samt tilliten till myndigheter. Dessa ärvs därför ofta vidare från generation till generation, vilket har bekräftats av svenska studier.[5]

Andra typer av värderingar där inlärningen inte är begränsad till de tidiga barndomsåren har visat sig vara lättare att förändra i vuxen ålder. De omfattar bland annat vår syn på valfrihet och jämställdhet samt uppfattningar om individens rätt till självbestämmande och medbestämmande. Sådant påverkas bland annat av den verklighet vi möter i arbetslivet och andra aktiviteter utanför hemmet och familjesfären.

Individorienterade värderingar ökar

Synsätt som lägger stor vikt vid individen, valfrihet och jämställdhet kan kallas för individorienterade värderingar. Dessa står i kontrast till traditionella, konservativa värderingar som framhäver gruppens betydelse – även om det sker på bekostnad av individens möjligheter att forma sitt liv och delta i samhällslivet på lika villkor som andra. Den globala trenden är att individorienterade mer frihetliga värderingar har vuxit sig starkare och att traditionella mer konservativa har försvagats i ett längre perspektiv.[6] Utvecklingen är emellertid ojämnt fördelad och följer i stort sett den ekonomiska och sociala utveckling som olika länder och regioner har upplevt i modern tid.

Individorienterade värderingar är i mångt och mycket en förutsättning för självständigt tänkande och öppenhet för nya impulser och idéer. De blir på så vis också en förutsättning för kreativitet och innovation.[7] Detta är centralt i ett kunskapssamhälle som Sverige där framtidsutsikterna till stor del bestäms av invånarnas förmåga att bidra till näringslivets, forskningens och samhällslivets krav på nytänkande och förändring.

Utvecklingen mot mer individorienterade värderingar har också skapat ett växande fokus på lycka, livskvalitet och självförverkligande, framför allt i den rika delen av världen. Detta har bidragit till en ökad efterfrågan på upplevelser, identitetsmarkörer och hållbarhet under de senaste årtiondena. Resultatet har varit en ökad konsumtion av bland annat resor, välbefinnande, kulturliv, smakupplevelser, statusprodukter samt ekologiska och miljösmarta lösningar och produkter.

Värderingar i Sverige och Skåne

Sverige utmärker sig i internationell jämförelse med att ha världens mest avvikande värderingar: enligt WVS har svenskarna de starkaste individorienterade värderingarna, med den mest positiva synen på sådant som valfrihet och jämställdhet i världen. Den tydligt positiva synen på jämlikhet kan förklara varför det globala metoo-uppropet fick ett så starkt fäste i just Sverige, där kvinnor inom olika yrkesgrupper tillsammans vittnar om ojämlika förhållanden och trakasserier. Sverige är också det näst minst religiösa landet efter Japan. Den snabba befolkningsökningen i fattigare länder har emellertid inneburit att länder som Sverige med tydligt sekulära värderingar, står för en allt mindre andel av jordens invånare.[8]

Enligt Kairos Future har skedde en märkbar förändring av svenska ungdomars värderingar i mer traditionell riktning under 2010-talet. Samma utveckling kan spåras även i andra länder i västvärlden.[9] Finanskrisen innebar att fler barn och unga fick känna på ekonomisk osäkerhet vilket har påverkat deras syn på livet. Det samma kan komma att göra sig gällande för den generation unga som upplevt Coronapandemin på nära håll. Svenska ungdomar förhåller sig också till mer traditionella värderingar i mötet med ungdomar med ursprung i andra delar av världen. Dessutom sker en demografisk förändring i befolkningen som verkar i samma riktning, när allt fler har bakgrund i länder där mer värdekonservativa värderingar dominerar.[10]

Samtidigt är ungdomar och unga vuxna mer toleranta mot personer av annan bakgrund än tidigare generationer. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att det är betydligt vanligare än förr att de har haft många klasskamrater med invandrarbakgrund. De yngre generationerna är vidare betydligt mer känsliga för kränkningar och mer benägna till censur för att skydda minoritetsgrupper mot kränkande behandling.[11]

Ett tecken på att barn och unga upplever en större osäkerhet än tidigare är att deras tro på framtiden minskat stadigt under det senaste årtiondet. I Helsingborg visar Region Skånes folkhälsoundersökning att barn och ungdomars framtidstro minskade mellan 2012 och 2016, och att den har minskat ytterligare i den undersökning som gjordes 2021. Tron på framtiden minskar ju äldre ungdomarna blir och flickor har överlag en lägre tro på framtiden än pojkar.[13]

Figur 1. Andel (%) barn och unga i Helsingborg som ser ljust på sin framtid efter årskurs

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Brännpunkter med koppling till megatrenden

Megatrenden innehåller drivkrafter för utvecklingen i flera av brännpunkterna som beskriver trender i Helsingborgs nära omvärld.

Referenser

[1] World Values Survey 2023.
[2] Weltzel, Christian 2014. Freedom Rising. Cambridge.
[3] Ibid
[4] Oscarsson Ekengren, Henrik 1 november 2019. Väljarideologi 1982-2018. Politologerna Statsvetenskaplig analys av svensk politik.
[5] Jfr t ex Integrationsverket 2005. Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur, i Integrationsverkets rapportserie 2005:03, Norrköping.
[6] Weltzel, Christian 2014. Freedom Rising. Cambridge.
[7] Jfr t ex Florida, Richard 2002. The Rise of the Creative Class.
[8] Pew Research 2015. The Future of World Religions: Population Growth Projections, 2010-2050
[9] Kairos Future 2010. Generation Ordning – De framtida konsumenterna.
[10] Jfr Jonsson, Jan O., Mood, Carina , Treuter, Georg 2022. Integration bland unga – en mångkulturell generation växer upp.
[11] Kairos Future 2016. När generation ordning tar över och nygamla värderingar gör comeback
[12] Myndighet för samhällsskydd och beredskap 2013. Att navigera i en föränderlig omvärld.
[13] Region Skåne 2021. Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne 2012-2021.