Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll
  • Hem
  • Helsingborg idag
  • Helsingborg 2035
  • Att använda analysen
  • Ladda ner
  • Tidigare års analyser
Mer
      • Hem
      • Helsingborg idag
      • Helsingborg 2035
      • Att använda analysen
      • Ladda ner
      • Tidigare års analyser

    Trend- och omvärldsanalys 2021

    Planeringsförutsättningar för 2022

     

    1. Förord
    2. Medskick
    3. Brännpunkter
    4. Megatrender

    ↓

    Efter ett omvälvande och lärorikt år…

    När trend- och omvärldsanalysen 2020 släpptes var covid-19 inte mer än ett orosmoln på horisonten. När pandemin strax därefter var ett faktum vändes vår värld upp och ner och det som följde var ett både omvälvande och lärorikt år.

    Snart sagt all planering fick revideras eller slopas helt. Samtidigt har många av våra verksamheter gjort utvecklingskliv som väl knappas någon av oss trodde var möjliga att göra på så kort tid. Många verksamheter har ställt om, anpassat sig till snabba beslut och kort framförhållning. Alla lärdomar vi gjort under 2020, kollektivt och individuellt, behöver vi både dela med och använda oss av i vårt fortsatta utvecklingsarbete.

    Trots att vi fortsatt kommer vara i en period av stor osäkerhet finns det fortfarande tydliga trender, både i vår omvärld och lokalt, som påverkar oss och som vi behöver beakta i vår verksamhetsplanering. Vissa av dem, som till exempel den försämrade ekonomin i Sveriges kommuner och regioner samt det enorma digitala språnget vi ser i vårt samhälle just nu, har utlösts eller kraftigt accelererats av pandemin. Dessa trender går både att förstå och planera runt.

    När framtiden blir allt mer oförutsägbar blir faktiskt vår trend- och omvärldsanalys ett ännu viktigare verktyg. Den hjälper oss att resonera, värdera och välja fokus – och att göra viktiga vägval för att bli så resilienta vi kan och så väl förberedda vi förmår, för både kända och okända utmaningar. Grunden i vår resa är dock densamma som tidigare. Den enda vägen framåt är att alla aktörer i samhället gör gemensam sak i att hitta nya lösningar för att säkra framtidens välfärd.

    H22, vår satsning på innovation, är en långsiktig investering i framtidens välfärdslösningar och i hållbar stadsutveckling. Tillsammans med invånarna, näringslivet, föreningslivet och akademin kommer vi i Helsingborgs stad att testa, utveckla och implementera nya lösningar, arbetssätt och tjänster för en smartare, mer hållbar och omtänksam stad. Om vi lyckas ta vara på innovationskraften i såväl vår organisation som hos invånare, föreningar och näringslivet, har vi en bra chans att lösa de utmaningar vi har framför oss.

    Nyheter i trend- och omvärldsanalysen

    Hela trend- och omvärldsanalysen har naturligtvis fått sig en grundlig genomgång och uppdaterats för att reflektera de förändringar som pandemin inneburit. Många av de megatrender och brännpunkter som funnits med sen tidigare finns kvar, men har uppdaterats med nya exempel och perspektiv. Du hittar även nya brännpunkter, varav vissa har kommit som en direkt följd av pandemin.

    I övrigt har fokus varit att göra trend- och omvärldsanalysen ännu mer användarvänlig och tillgänglig. Vi är allt fler som behöver ha en bra förståelse för hur trender i vår omvärld påverkar oss och trend- och omvärldsanalysen är ett stöd i det. Det är viktigt att den här analysen kan användas av så många som möjligt.

    Palle Lundberg, stadsdirektör

    3 medskick

    I medskicken summerar stadsdirektören de viktigaste iakttagelserna utifrån trend- och omvärldsanalysen. Syftet med medskicken är att ta oss vidare från insikt till handling.

    Staden som plattform

    Vi står inför en del riktigt tuffa utmaningar. De kommer vi inte klara av att lösa på egen hand. För att lyckas måste vi samarbeta med andra – inte bara inom och mellan våra förvaltningar och bolag utan också med andra städer, regioner, näringslivet, akademin och, inte minst, med invånarna. Genom satsningen på H22 har vi öppnat upp Helsingborg som en testbädd och öppet kommunicerat våra utmaningar. Vi behöver ta in andras idéer, insikter och åsikter på hur vi ska utveckla framtidens välfärd och en smartare, mer hållbar och omtänksam stad. Staden ska kort sagt vara en plattform – en möjliggörare för andra att samverka med, utgå från och bygga vidare på.

    Innovation som kärnverksamhet

    Vi lever i en allt mer oförutsägbar värld – något som vi alla fick uppleva under 2020. Därför måste vi bli ännu bättre på att hantera oförutsägbarhet och på att snabbare testa och skala upp nya, smartare arbetssätt och lösningar. De organisationer som är bäst på att hantera oförutsägbarhet har nämligen några saker gemensamt: De är inte låsta i fasta hierarkier, de är öppna för förändring och de har flexibla arbetssätt. Men framför allt betraktar de både utveckling och innovation som självklara delar av sin kärnverksamhet. Det behöver vi också göra. Ska vi lyckas leverera välfärdstjänster av hög kvalitet också i framtiden behöver vi kort sagt se vårt systematiska innovationsarbete som en naturlig del i vårt kärnuppdrag.

    Automatisering som resurs

    Digitalisering i allmänhet och automatisering i synnerhet är mycket effektiva verktyg för att hantera våra utmaningar, möta invånarnas förväntningar och lösa framtidens välfärd. Vi har i och för sig kommit jämförelsevis långt i Helsingborg men vi har ändå bara skrapat på ytan vad gäller digitaliseringens möjligheter. Med mer tillgänglig data och fler gemensamma digitala lösningar kommer vi kunna erbjuda bättre service för våra invånare och företag. Vi behöver också tänka nytt kring många fler arbetsprocesser. Automatisering är en resurs för att frigöra tid från administrativa processer och istället få mer tid till de vi finns till för. Alltså för att bli en smartare, mer hållbar och omtänksam stad.

    Se releasen för trend- och omvärldsanalysen 2021

    Varje år håller vi i ett release-event när det är dags att lansera den nya trend- och omvärldsanalysen. Här kan du se årets presentation.

    15 brännpunkter

    Brännpunkterna är trender i Helsingborgs nära omvärld som påverkar staden direkt. Drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna är de långsiktiga globala megatrenderna som handlar om hur världen förändras och utvecklas.

    1. Ökade välfärdskostnader

    Ekonomin i Sveriges kommuner försämras succesivt under de kommande åren. Huvudskälen är effekterna av Coronapandemin på samhällsekonomin och att andelen barn och äldre ökar. Samtidigt medför den växande befolkningen fortsatta investeringsbehov. Det innebär att behovet av prioriteringar, innovation och samarbete ökar för att klara välfärdsuppdraget.

    2. Allt fler unga och äldre

    Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt prognosen kommer helsingborgarnas medelålder fram till 2035 att öka med cirka ett år till 41,5 år jämfört med 42,5 år för hela Sverige. Det kan verka lite, men bakom den här bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för både staden och näringslivet. Dubbel utmaning när befolkningen växer Liksom flera andra jämförbara städer har Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka. Ökningen förväntas

    3. Digitalt språng

    Digitaliseringen har sedan länge varit en av de långsiktiga trender som påverkar samhället. Under lång tid har kommunala verksamheter och bolag försökt dra nytta av ökade möjligheterna i takt med att allt större delar av samhället påverkats av digitaliseringen. Under 2020 såg vi ett större digitalt språng vilket har accelererat en redan snabb omställning och öppnar upp för helt nya möjligheter framåt.

    4. Ökande förväntningar

    En snabb teknikutveckling, förändrade värderingar och stora reallöneökningar har bidragit till att människors förväntningar generellt har ökat sedan börjat av 2000-talet. Människor förväntar sig i allt högre grad en enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Ny teknik ökar kraven på enkel behovstillfredsställelse Den snabba digitaliseringen och den växande användningen av mobil teknik ligger bakom en stor del av invånarnas ökande förväntningar. Utbredningen av digitala tjänster i kombination med möjligheten att vara uppkopplad överallt, hela tiden har snabbt gjort att vi vant oss vid att enkelt kunna uppfylla en rad olika behov på ett sätt som tidigare

    5. Slaget om kompetensen

    Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna upprätthålla en hög kvalitet på stadens tjänster och möta invånarnas förväntningar behöver stadens verksamheter både kunna tillvarata medarbetarnas förmågor och engagemang och samtidigt säkra kompetensförsörjningen. Krisen har på kort sikt minskat efterfrågan på arbetskraft både bland privata och offentliga arbetsgivare. Men den förväntas öka snabbt igen när konjunkturen vänder och de växande demografiska behoven åter igen gör sig påminda. Då blir attraktivitet, flexibilitet och en proaktiv hållning till de nya arbetssätt som vuxit fram under krisen viktigt i konkurrensen om arbetskraft. Svensk

    6. Arbetsmarknad i förändring

    Krisen under Coronapandemin har snabbat på förändringarna på arbetsmarknaden, med ökad risk för att arbetslösheten biter sig fast på högre nivåer. Samtidigt påverkas många yrkesgrupper av förändrade krav på kompetens till följd av en snabb teknikomställning och strukturomvandling i näringslivet. Därmed ökar behoven av utbildning och kompetensutveckling både bland arbetslösa och dem som redan har ett jobb. Baksidan är en växande oro bland unga om möjligheterna att leva upp till arbetsmarknadens krav som bidrar till en ökad psykisk ohälsa. Under krisen 2020 krympte den svenska ekonomin och det kan ta flera år innan den återhämtat sig. Vissa företag har slagits

    7. Integrations- utmaningar

    Under 2000-talet har över två miljoner människor invandrat till Sverige och en femtedel av befolkningen är numera född i utlandet. Invandringen toppade under flyktingvågen i mitten av förra årtiondet och har sedan minskat något, men är fortsatt hög i ett historiskt perspektiv. Det medför möjligheter på många områden, men också utmaningar. I en kommunal kontext handlar utmaningarna till stor del om frågor kopplat till skola, arbete och bostäder. Ojämn fördelning av asylsökande En stor del av invandringen består idag av anhörig- och asylinvandring från länder i Mellanöstern, Afrika och Asien. Under 2020 till och med 2023 beräknas över 200 000

    8. Ökat fokus på trygghet

    Trygghet har blivit en allt hetare fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att samhället blir mer polariserat och otryggt och att den grova brottsligheten ökar, och andra gånger att människor känner sig allt tryggare och att utsattheten för brott är historiskt låg. Paradoxalt nog stämmer båda påståendena och det beror på utvecklingar som pekar i olika riktningar. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer. Människor känner sig trygga när de inte känner oro för sin egen eller andras situation. Det handlar om att kunna röra

    9. Invånarna i skilda världar

    Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, ökad otrygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper. Ökad geografisk uppdelning Klyftorna har vuxit mellan yngre och äldre generationer, mellan stad och land samt mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Till viss del handlar det om att de med goda inkomster och förmögenhet har dragit ifrån

    10. Nya krav på kommunikation

    Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. I digitaliseringens tidsålder ökar mängden information som publiceras för varje år, och med nya sätt att kommunicera ökar antalet mediekanaler. Detta innebär att informationsspridningen demokratiseras, men det för också med sig att det blir svårare att nå ut med sitt budskap eftersom informationslandskapet blir allt mer splittrat. Samtidigt som mängden information och antalet valmöjligheter ökar förändras invånarnas mediekonsumtion radikalt. Vem kan man lita på? I det allt mer uppsplittrade nyhetsflödet försvagas de traditionella nyhetsaktörernas röster. Det blir svårare för användaren att få överblick när inga tydliga auktoriteter finns kvar

    11. Omställning mot ett grönare samhälle

    Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner en central roll i omställningen. De globala målen för hållbar utveckling, klimatstrejker och Greta Thunberg har präglat mycket av samhällsdebatten under senare tid. Trots att miljöfrågorna länge varit i fokus i Sverige och vissa saker har blivit bättre, som till exempel koldioxidutsläppen, har bland annat resursanvändningen och konsumtionen fortsatt öka under lång tid. Samtidigt blir effekterna

    12. Behoven av mark i förändring

    Helsingborg upplever just nu en snabb befolkningsökning som följer en bredare urbaniseringstrend där människor och ekonomisk aktivitet koncentreras till större städer. Utvecklingen ger i dagsläget främst ett tryck på innerstaden och stadsnära boendemiljöer.

    13. Konkreta klimatkänningar

    Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Oavsett om det lyckas eller inte kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en lång rad konkreta konsekvenser. Ökad risk för översvämningar och erosion Havsnivån förväntas stiga med upp till en meter fram till 2100 och därefter fortsätta stiga under lång tid, även om prognosen

    14. Växande digital sårbarhet

    Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på att allt fungerar, utan avbrott eller krångel. Samtidigt innebär globaliseringen att människor, företag, marknader och finansiella system är mer sammankopplade på tvärs av länder och världsdelar än någonsin tidigare.

    15. Ökat krismedvetande

    Sverige har inte varit i krig på mer än 200 år och efter det kalla krigets slut nedmonterades en stor del av både den militära och civila samhällsberedskapen. Samtidigt har stora delar av samhället ställt om till en minimal lagerhållning baserad på just-in-time och globala försörjningskedjor. Med Coronakrisen uppdagades en rad utmaningar som medfört ett ökat fokus på risk och sårbarhet hos en lång rad aktörer.

    5 megatrender

    Megatrenderna är övergripande och globala drivkrafter. De påverkar Helsingborg direkt och indirekt. Till varje megatrend finns sammanfattade konsekvenser och en fördjupningsdel. Megatrenderna utgör drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna.

    Globalisering

    Globaliseringen har varit en avgörande drivkraft för välståndsökningen i världen under de senaste årtiondena. Den har bidragit till att miljontals människor i utvecklingsländerna lyckats ta sig ur den djupaste fattigdomen, samtidigt som det har gynnat företag och länder i den rika delen av världen. Men globaliseringen har också bidragit till en växande osäkerhet om framtiden, där utvecklingen ibland kan uppfattas som ett hot mot de egna livsvillkoren. Det har bidragit till en motreaktion som i vissa avseenden har accelererat med Coronapandemin och fått en del bedömare att mena att det pågår en ”avglobalisering”. Många av globaliseringens drivkrafter ser emellertid ut att bestå även om förutsättningarna har förändrats med tiden.

    Globaliseringen innebär en ökad global sammankoppling och ökat ömsesidigt beroende. Helsingborg kopplas närmare omvärlden och världen kommer närmare Helsingborg. Stadens befolkning blir allt mer heterogen och vad som efterfrågas av kommunen förändras. Samtidigt som det lokala näringslivet ges nya möjligheter till nya export- och affärsmöjligheter, utsätts man för en större konkurrens och krav.

    Konsekvenser och fördjupning

    Demografiska förändringar

    Världens befolkning växer eftersom människor lever längre. Samtidigt har antalet barn som föds stabiliserats, vilket medför att befolkningstillväxten i världen långsamt avtar. Konsekvensen i de flesta hög- och medelinkomstländer är åldrande befolkningar och en ökande försörjningsbörda, medan många låginkomstländer fortsatt har stora och unga befolkningar.

    I Sverige blir vi allt fler, samtidigt som vi blir allt äldre. Med en mindre andel i arbetsför ålder innebär det att fler ska försörjas framöver. Helsingborg har fortsatt en relativt hög befolkningstillväxt, både på grund av inflyttning från andra delar av landet och invandring.

    Konsekvenser och fördjupning

    Värderingsförändringar

    Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade, i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Men utvecklingen går långsamt och krig, kriser och konflikter innebär ofta bakslag. Det återstår att se vilken effekt Coronapandemin får i sammanhanget.

    I Sverige finns det tecken på att invånarnas värderingar har blivit mer polariserade. Samtidigt beskrivs landet i internationella jämförelser som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst.

    Konsekvenser och fördjupning

    Teknikutveckling

    Teknikutvecklingen påverkar företag, organisationer och individer i hela världen, inklusive Sverige och Helsingborg. Framsteg inom bland annat it och artificiell intelligens (AI) förändrar vårt sätt att leva, arbeta och röra oss samt ger hopp om lösningar på flera stora utmaningar som mänskligheten står inför. Utvecklingen har dessutom tagit ett stort språng under Coronapandemin.

    Konsekvenserna förväntas bli särskilt tydliga på arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården, för klimat- och miljöarbetet, och inom transport och mobilitet. Omställningen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad.

    Konsekvenser och fördjupning

    Klimat- och miljöutmaningar

    Under de senaste årtiondena har allt mer uppmärksamhet riktats mot miljöfrågor både i medier, politik och bland allmänheten. Det har blivit alltmer tydligt att vår livsstil och den utveckling som människan bedrivit inte bara har positiva effekter och att mänskligheten har påverkat förutsättningarna och livsbetingelserna på jorden. Klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, överutnyttjande av naturresurser och spridning av kemikalier är några miljöproblem som vi människor orsakat.

    Det flesta av dessa utmaningar och dess lösningar hänger ihop med varandra. Det visar inte minst Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling som ska vara avklarade till 2030. Miljöutmaningarna finns på både global och lokal nivå. Men allt har sin början i det lokala och hos individen, i de vardagliga val och beslut vi fattar varje dag.

    Konsekvenser och fördjupning