Involvera mera

Vi kommer inte klara av att lösa våra utmaningar på egen hand. Därför behöver vi ta tillvara invånarnas, föreningslivets, näringslivets och akademins förmågor och engagemang. Genom att samarbeta med andra får vi till oss nya perspektiv, idéer och kompetenser. När vi inte utgår från oss själva utan från de som ska använda våra tjänster kommer vi också kunna erbjuda smartare och bättre service mer effektivt. Att involvera mera är att visa tillit till de vi finns till för, och på köpet bli lite mindre utförare och lite mera möjliggörare.

Våga, testa, gör

Vi behöver förändra vårt arbetssätt. Vi behöver släppa kontrollen och göra saker enklare, småskaligare och snabbare. Vi måste också våga kliva utanför den traditionella hierarkin och in i de organisatoriska mellanrummen. Där gömmer sig nämligen många av både våra utmaningar och våra möjligheter. Vi behöver investera resurser i förändringsarbete, testa många nya idéer och snabbt sprida lyckade lärdomar till resten av organisationen, för att i slutändan skapa mer värde för de vi finns till för.

Ta AI på allvar

Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. I Helsingborg har vi kommit en bra bit på vägen och nästa steg är att börja utforska och använda maskininlärning och artificiell intelligens, AI. Med hjälp av digitalisering i allmänhet och AI i synnerhet kommer vi kunna frigöra tid som vi kan använda till det vi känner engagemang för, vilket i sin tur leder till bättre service för de vi finns till för. Med ett smart utnyttjande av öppna data, AI och internets möjligheter använder vi våra resurser på ett effektivt sätt och gör samtidigt staden till en plattform som möjliggör för andra att bidra till Helsingborgs utveckling.

Då och då i världshistorien inträffar sällsynta och oförutsägbara händelser med omvälvande konsekvenser som en blixt från klar himmel. Gemensamt är att de i efterhand ofta markerar slutet på en epok och början på en annan. Coronapandemin kan mycket väl komma att få en sådan betydelse när den väl är över. Därför behöver vi fundera över de förändringar som sker och sätta dem i relation till allt det vi redan vet.

Krisen har på kort tid satt djupa avtryck på samhällsutvecklingen och kan medföra stora förändringar för Sverige och Helsingborg även på sikt. Det innebär att innehållet i stadens trend- och omvärldsanalys påverkas på flera sätt. Nedanför sammanfattas några av de konsekvenser krisen kan förväntas få i var och en av de 12 brännpunkterna.

Tanken är att detta ska göra det lättare att översätta och använda trend- och omvärldsanalysen i det nuvarande läget. Även om mycket förändras kommer en hel del av det som beskrivs i brännpunkterna fortsätta vara relevant att förhålla sig till. Till exempel kommer andelen unga och äldre fortsätta att öka i Helsingborg, och därmed även behoven av vård, skola och omsorg.

Delar av texten kan komma att uppdateras längre fram när ny kunskap och information framkommer.

1. Ökade välfärdskostnader

Coronakrisen förväntas leda till en recession i världsekonomin som påverkar Sverige direkt. Hur djup den blir avgörs av hur väl det internationella samarbetet kommer att fungera för att återställa marknadens förtroende och de åtgärder och stimulanser som vidtas direkt och indirekt för att minska de negativa effekterna på näringslivet och samhällsekonomin. Jämfört med vid finanskrisen 2008-2009 är samarbetsklimatet i världen sämre idag. Detta och andra faktorer talar emot en snabb återhämtning om inte läget till stor del normaliseras under sommaren. Det står redan klart att utvecklingen kommer att slå hårt mot den svenska ekonomin, med en ökad arbetslöshet och minskade kommunala skatteintäkter som följd. När välfärdskostnaderna samtidigt ökar kan det ganska snart leda till betydande hål i många kommuners ekonomi om inte staten går in och kompenserar för det.

2. Allt fler unga och äldre

Coronapandemin slår hårdast mot de äldre och de med underliggande sjukdomar. Mest utsatta är de över 80, en grupp som vuxit under senare år och som förväntas växa ännu snabbare framöver. Åtgärderna för att begränsa och sakta ner spridningen av Coronaviruset handlar mycket om att förhindra att hälso- och sjukvården överbelastas så att de äldsta och andra behövande ska kunna få den vård de behöver. Det har ökat kraven på den kommunala vården- och omsorgen och bland annat inneburit skärpta rutiner och besöksförbud på vårdboenden. Dessa kan komma att stanna kvar länge i någon form, beroende på hur den nuvarande pandemin utvecklar sig och risken för nya utbrott längre fram kommer att se ut. Även de yngre äldre i åldrarna 65-79 påverkas mycket. De yngre äldre utgör inte bara en växande tillgång på arbetsmarknaden utan fyller också en rad andra funktioner i samhället. Detta sätts nu på spel så länge pandemin pågår och alla över 70 år uppmanas att begränsa sina sociala kontakter. Även efter att den första vågen av infektioner är över finns risk för att många i gruppen kan påverkas av olika begränsningar för att förhindra eller hantera nya utbrott av sjukdomen.

3. Ökade förväntningar

Historiska erfarenheter visar är att människors förväntningar och syn på vad som är viktigt kan förändra sig snabbt i samband med större kriser. Vardagsbekymmer som tidigare upptagit människor ter sig ofta plötsligt små när de ställs inför stora plötsliga förändringar. Det kan därför förväntas att invånarnas förväntningar och krav på kommuner och samhället förändras som reaktion på politiska beslut, agerande från myndigheter och vad som diskuteras i media och på sociala medier. Till exempel kan föräldrars krav på undervisningens kvalitet i skolan hamna i skymundan av krav och önskemål om att låta barnen stanna hemma av oro för smitta. Synen på vad som är viktigt kan samtidigt komma att förändras snabbt beroende på händelseutvecklingen. För den som förlorar sitt jobb och har svårt att betala räkningar när krisen slår mot samhällsekonomin kan åtgärder för att begränsa smittspridning verka orättvisa när rädslan för pandemin väl har släppt. Detta gäller även synen på neddragningar och begränsningar i samhällsservice och tjänster.

4. Rätt förmåga på rätt plats

Coronapandemin påverkar kompetensförsörjningen på flera sätt. I det akuta skedet med stor samhällsspridning finns risk för att många medarbetare i samhällsviktiga verksamheter blir sjuka samtidigt och inte kan utföra sitt arbete. En konsekvens av detta kan bli att vården och omsorgen överbelastas och att det går ut över de äldre som också blir hårdast drabbade av sjukdomen. På kort till medellång sikt förväntas pandemin och hanteringen av den leda till en djup lågkonjunktur både i Sverige och stora delar av världen. Allt tyder på en kraftigt ökad arbetslöshet under en längre tid. Hur hög går inte att säga, men sannolikt kommer bristen på pengar överskugga bristen på arbetskraft i kommunerna under de närmaste åren. Behovet av arbetskraft kommer emellertid inte att försvinna, och den demografiska utvecklingen med en växande andel unga och äldre pekar fortsatt mot att det kan bli svårt att rekrytera tillräckligt med personal inom skola, vård och omsorg när konjunkturen väl vänder. Utmaningen kommer då sannolikt fortsatt främst vara att hitta personal med rätt utbildning, kompetenser och förmågor.

5. Integrationsutmaningar

Etableringen av nya invånare i skolan, i arbetslivet och i samhället påverkas på olika sätt av Coronapandemin, och i ett krisläge som detta riskerar frågorna hamna i bakgrunden. Det innebär inte att de försvinner och sannolikheten är stor att några av utmaningarna förvärras. Det gäller i första hand etableringen på arbetsmarknaden som kan förväntas försvåras när ekonomin av allt att döma går in i en djupare lågkonjunktur. Grupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden så som utrikes födda med kort vistelsetid i landet drabbas ofta snabbare och hårdare än många andra grupper när arbetslösheten stiger. En hög andel av dem arbetar dessutom i näringar som påverkas kraftigt så som besöksnäringen, detaljhandeln och transport- och logistikbranschen. Även skolan drabbas. Många barn som har asylinvandrat har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan och saknar ofta möjlighet att tillgodogöra sig grundskolans utbildning inom avsedd tid. De riskerar att drabbas särskilt hårt när eleverna själva förväntas ta ett större eget ansvar för lärandet när undervisningen bedrivs på distans eller lärare saknas i skolan.

6. Ökat fokus på trygghet

I likhet med många andra frågor överskuggas många trygghetsfrågor av konsekvenserna på samhället och ekonomin av Coronakrisen. Pandemin skapar ökad otrygghet och oro i befolkningen, men kan även bidra till ökad trygghet på lite längre sikt beroende på vilka åtgärder som genomförs och hur saker kommuniceras. Människor söker ofta sig samman i kristider, och tidigare misstro kan vändas till ökad tillit och gemenskap på nya grunder. Men det kräver att sociala grupper på tvärs av samhället involveras och ges möjlighet till en stark känsla av mening och gemenskap i arbetet att begränsa smittan. Omvänt riskerar misstro mellan olika grupper och gentemot samhället att öka om vissa upplever sig förbisedda, eller till och med anklagas för att öka eller stå bakom smittspridningen. Det framkom tidigt uppgifter från olika delar av världen om att människor tar avstånd från personer med ett visst ursprung eller utseende för att de förknippats med sjukdomen. Det finns även farhågor om att den upplevda otryggheten kan öka när ungdomar stannar hemma från skolan och istället samlas ute på stan. När många är hemma växer även spänningar inom familjer och ökar risken för våld i nära relationer.

7. Invånarna i skilda världar

Under senare år har invånarnas verklighetsuppfattning och syn på vad som är viktigt börjat glida isär. Utvecklingen syns i ökade skillnader i olika gruppers tillit till andra människor. När tilliten sviktar minskar förtroendet för demokratin och synen på det offentliga blir mer negativ. Coronapandemins konsekvenser för samhället och ekonomin kan förväntas slå hårdare mot de grupper som känner lägst tillit så som lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna, unga och nyanlända. Flera av dessa är också mer trångbodda än genomsnittet, vilket innebär att de generellt sett har större risk att smittas om någon i hushållet blir sjuk. Detta riskerar att öka polariseringen ytterligare. Många unga, korttidsutbildade och utrikes födda arbetar inom handeln, besöksnäringen och hälso- och sjukvården som påverkas mer direkt än många andra branscher. De är dessutom ofta mer beroende av att grundläggande samhällsservice fungerar än starkare grupper med god ekonomi och bredare kontaktnät i samhället. Samtidigt finns stora skillnader i möjligheterna till distansarbete mellan olika yrken. De ökade skillnaderna innebär också att invånare i olika grupper kan komma att uppfatta åtgärder och rekommendationer från myndigheter och kommuner på olika sätt, vilket kan leda till ett ökat behov av att målgruppsanpassa kommunikation.

8. Nya krav på kommunikation

Behovet av effektiv, löpande kommunikation ställs på sin spets i ett krisläge som detta. Risken för ryktesspridning och konspirationsteorier ökar i tider av oro och osäkerhet. Det förekommer redan i stor omfattning och har fått WHO att tala om en ”infodemi” i spåren av pandemin. På sociala medier är risken stor att oriktiga uppgifter sprids när människor missförstår eller feltolkar information från stat, kommuner och myndigheter. Det kan handla om allt från om skolor är stängda till att politiker eller tjänstemän inte tar sitt ansvar eller agerar felaktigt. Även mindre saker kan bli till en storm. Ett exempel är hur Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten hängts ut för att ha hostat i händerna efter att tidigare uppmanat människor att hosta i armhålan för att minska risken för smittspridning. Krisen kan dessutom utnyttjas av främmande makt och kriminella grupperingar, vilket redan har skett. Till exempel visar en rapport från EU att Ryssland har igångsatt en omfattande desinformationskampanj mot västvärlden för att förvärra konsekvenserna av pandemin, skapa panik och så misstroende mot myndigheter och regeringar.

9. Omställning mot grönare samhälle

Coronapandemin och hanteringen av den förväntas nu leda till en ekonomisk kris. Det riskerar att gå ut över delar av omställningen mot ett mer hållbart samhälle, när företag, länder och städer behöver prioritera sina resurser hårdare. Effekten blir emellertid sannolikt kortvarig eftersom utmaningarna och behoven kring klimat- och miljöfrågorna kommer att finnas kvar. I samband med finanskrisen 2008-2009 fanns exempelvis farhågor om att klimatinvesteringarna skulle minska betydligt. Det visade sig sedan de inte påverkats så mycket som först befarats. Något liknande skulle kunna ske även denna gång, särskilt om satsningar på hållbara lösningar blir en del av de stimulansåtgärder som införs på nationellt plan och inom EU. Men det beror helt på hur svåra de ekonomiska följdverkningarna av krisen blir. Det kan även tänkas att omställningen kommer att skyndas på i vissa avseenden på grund av Coronapandemin. Till exempel skulle krisen kunna komma att innebära ett genombrott för distansarbete och videokonferensmöten när allt fler människor vänjer sig vid detta och nya tekniska lösningar utvecklas för att möta en ökad efterfrågan.

10. Ökad konkurrens om mark

Med den djupare lågkonjunktur som Sverige nu går in i kommer efterfrågan på mark för både bostäder och verksamheter att minska. Krisen kan även medföra att staten ökar sitt inflytande över hur jordbruksmark får användas. Fastighetsmarknaden drabbas sannolikt hårt av den djupa nedgången i besöksnäringen och handeln. Många små och stora hyresgäster riskerar konkurs och bådar för många tomma lokaler, butiksytor och fastigheter för lång tid framåt. Det kan i sin tur leda till en våg av konkurser inom byggnäringen. Avgörande blir hur långvarig avbräcket i efterfrågan blir och vilka politiska åtgärder som vidtas. Troligt är att byggandet av nya kontorslokaler i centrala lägen tappar mer än bostadsbyggandet då det är mer konjunkturkänsligt. Efterfrågan på mark för transport- och logistikanläggningar påverkas direkt av det som sker inom handeln med ett snabbt ökat antal konkurser och ansökningar om företagsrekonstruktion. Det innebär att krisen med stor sannolikhet kommer att skynda på strukturomvandlingen inom näringen, och accelerera utvecklingen av nya affärsmodeller där lokalbehoven kan se helt annorlunda ut än tidigare. Resultatet blir att många kommuner och företag tvingas se över eller skjuta fram planer, program och byggprojekt.

11. Konkreta klimatkänningar

Coronapandemin utvecklas i stort sett oberoende av de konkreta klimatkänningar som efter hand blir allt tydligare. Även om utsläppen av växthusgaser begränsas tillfälligt under pågående kris till följd av reserestriktioner och minskad industriproduktion blir effekten liten på den långsiktiga trenden mot en tilltagande klimatförändring. Det beror på att de växthusgaser som redan finns i atmosfären till följd av tidigare utsläpp kommer att öka uppvärmningen under lång tid framöver oavsett vad som sker i det korta perspektivet. Risken är att problemställningarna hamnar i bakgrunden av andra frågor när konjunkturen viker och kommunernas ekonomi pressas. Det kan eventuellt i förlängningen komma att gå ut över satsningar på klimatanpassning och minska beredskapen för att hantera konsekvenser av extremregn, översvämningar, havsnivåstigningar och torka.

12. Ett samhälle med ökad sårbarhet

Coronapandemin förstärker flera tidigare risker och medför en lång rad nya. Krisen har blivit ett test på hur väl dagens globaliserade och digitaliserade samhälle klarar av att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och försörjningslinjer. Slaget mot de globala försörjningskedjorna kommer sannolikt få många företag och organisationer att se över sin lagerhållning och logistik. Samtidigt ökar sårbarheten inom många områden när samhällsviktiga verksamheter så som skolan, vården och omsorgen sätts under press. Enligt myndigheter som MSB och FOI befinner sig Sverige dessutom sedan ett antal år tillbaka i en gråzon mellan krig och fred där landet löpande utsätts för påverkansarbete, kränkningar och sabotage av exempelvis Ryssland. Kriminella utnyttjar också läget. Till exempel stals stora mängder skyddsutrustning och handsprit på sjukhus i Danmark i mitten av mars. Något liknande skulle kunna ske i Helsingborg och andra kommuner. När fler behöver jobba eller studera hemifrån ökar belastningen på digitala system och kommunikationslösningar. Det ökar dessutom risken för att inloggningsuppgifter och annan viktig information stjäls, och för intrång i och kapningar av digitala system.