När trend- och omvärldsanalysen 2020 släpptes var covid-19 inte mer än ett orosmoln på horisonten. När pandemin strax därefter var ett faktum vändes vår värld upp och ner och det som följde var ett både omvälvande och lärorikt år.
Snart sagt all planering fick revideras eller slopas helt. Samtidigt har många av våra verksamheter gjort utvecklingskliv som väl knappas någon av oss trodde var möjliga att göra på så kort tid. Många verksamheter har ställt om, anpassat sig till snabba beslut och kort framförhållning. Alla lärdomar vi gjort under 2020, kollektivt och individuellt, behöver vi både dela med och använda oss av i vårt fortsatta utvecklingsarbete.
Trots att vi fortsatt kommer vara i en period av stor osäkerhet finns det fortfarande tydliga trender, både i vår omvärld och lokalt, som påverkar oss och som vi behöver beakta i vår verksamhetsplanering. Vissa av dem, som till exempel den försämrade ekonomin i Sveriges kommuner och regioner samt det enorma digitala språnget vi ser i vårt samhälle just nu, har utlösts eller kraftigt accelererats av pandemin. Dessa trender går både att förstå och planera runt.
När framtiden blir allt mer oförutsägbar blir faktiskt vår trend- och omvärldsanalys ett ännu viktigare verktyg. Den hjälper oss att resonera, värdera och välja fokus – och att göra viktiga vägval för att bli så resilienta vi kan och så väl förberedda vi förmår, för både kända och okända utmaningar. Grunden i vår resa är dock densamma som tidigare. Den enda vägen framåt är att alla aktörer i samhället gör gemensam sak i att hitta nya lösningar för att säkra framtidens välfärd.
H22, vår satsning på innovation, är en långsiktig investering i framtidens välfärdslösningar och i hållbar stadsutveckling. Tillsammans med invånarna, näringslivet, föreningslivet och akademin kommer vi i Helsingborgs stad att testa, utveckla och implementera nya lösningar, arbetssätt och tjänster för en smartare, mer hållbar och omtänksam stad. Om vi lyckas ta vara på innovationskraften i såväl vår organisation som hos invånare, föreningar och näringslivet, har vi en bra chans att lösa de utmaningar vi har framför oss.
Hela trend- och omvärldsanalysen har naturligtvis fått sig en grundlig genomgång och uppdaterats för att reflektera de förändringar som pandemin inneburit. Många av de megatrender och brännpunkter som funnits med sen tidigare finns kvar, men har uppdaterats med nya exempel och perspektiv. Du hittar även nya brännpunkter, varav vissa har kommit som en direkt följd av pandemin.
I övrigt har fokus varit att göra trend- och omvärldsanalysen ännu mer användarvänlig och tillgänglig. Vi är allt fler som behöver ha en bra förståelse för hur trender i vår omvärld påverkar oss och trend- och omvärldsanalysen är ett stöd i det. Det är viktigt att den här analysen kan användas av så många som möjligt.
Palle Lundberg, stadsdirektör
Vi står inför en del riktigt tuffa utmaningar. De kommer vi inte klara av att lösa på egen hand. För att lyckas måste vi samarbeta med andra – inte bara inom och mellan våra förvaltningar och bolag utan också med andra städer, regioner, näringslivet, akademin och, inte minst, med invånarna. Genom satsningen på H22 har vi öppnat upp Helsingborg som en testbädd och öppet kommunicerat våra utmaningar. Vi behöver ta in andras idéer, insikter och åsikter på hur vi ska utveckla framtidens välfärd och en smartare, mer hållbar och omtänksam stad. Staden ska kort sagt vara en plattform – en möjliggörare för andra att samverka med, utgå från och bygga vidare på.
Vi lever i en allt mer oförutsägbar värld – något som vi alla fick uppleva under 2020. Därför måste vi bli ännu bättre på att hantera oförutsägbarhet och på att snabbare testa och skala upp nya, smartare arbetssätt och lösningar. De organisationer som är bäst på att hantera oförutsägbarhet har nämligen några saker gemensamt: De är inte låsta i fasta hierarkier, de är öppna för förändring och de har flexibla arbetssätt. Men framför allt betraktar de både utveckling och innovation som självklara delar av sin kärnverksamhet. Det behöver vi också göra. Ska vi lyckas leverera välfärdstjänster av hög kvalitet också i framtiden behöver vi kort sagt se vårt systematiska innovationsarbete som en naturlig del i vårt kärnuppdrag.
Digitalisering i allmänhet och automatisering i synnerhet är mycket effektiva verktyg för att hantera våra utmaningar, möta invånarnas förväntningar och lösa framtidens välfärd. Vi har i och för sig kommit jämförelsevis långt i Helsingborg men vi har ändå bara skrapat på ytan vad gäller digitaliseringens möjligheter. Med mer tillgänglig data och fler gemensamma digitala lösningar kommer vi kunna erbjuda bättre service för våra invånare och företag. Vi behöver också tänka nytt kring många fler arbetsprocesser. Automatisering är en resurs för att frigöra tid från administrativa processer och istället få mer tid till de vi finns till för. Alltså för att bli en smartare, mer hållbar och omtänksam stad.
Globaliseringen har varit en avgörande drivkraft för välståndsökningen i världen under de senaste årtiondena. Den har bidragit till att miljontals människor i utvecklingsländerna lyckats ta sig ur den djupaste fattigdomen, samtidigt som det har gynnat företag och länder i den rika delen av världen. Men globaliseringen har också bidragit till en växande osäkerhet om framtiden, där utvecklingen ibland kan uppfattas som ett hot mot de egna livsvillkoren. Det har bidragit till en motreaktion som i vissa avseenden har accelererat med Coronapandemin och fått en del bedömare att mena att det pågår en ”avglobalisering”. Många av globaliseringens drivkrafter ser emellertid ut att bestå även om förutsättningarna har förändrats med tiden.
Globaliseringen innebär en ökad global sammankoppling och ökat ömsesidigt beroende. Helsingborg kopplas närmare omvärlden och världen kommer närmare Helsingborg. Stadens befolkning blir allt mer heterogen och vad som efterfrågas av kommunen förändras. Samtidigt som det lokala näringslivet ges nya möjligheter till nya export- och affärsmöjligheter, utsätts man för en större konkurrens och krav.
Världens befolkning växer eftersom människor lever längre. Samtidigt har antalet barn som föds stabiliserats, vilket medför att befolkningstillväxten i världen långsamt avtar. Konsekvensen i de flesta hög- och medelinkomstländer är åldrande befolkningar och en ökande försörjningsbörda, medan många låginkomstländer fortsatt har stora och unga befolkningar.
I Sverige blir vi allt fler, samtidigt som vi blir allt äldre. Med en mindre andel i arbetsför ålder innebär det att fler ska försörjas framöver. Helsingborg har fortsatt en relativt hög befolkningstillväxt, både på grund av inflyttning från andra delar av landet och invandring.
Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade, i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Men utvecklingen går långsamt och krig, kriser och konflikter innebär ofta bakslag. Det återstår att se vilken effekt Coronapandemin får i sammanhanget.
I Sverige finns det tecken på att invånarnas värderingar har blivit mer polariserade. Samtidigt beskrivs landet i internationella jämförelser som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst.
Teknikutvecklingen påverkar företag, organisationer och individer i hela världen, inklusive Sverige och Helsingborg. Framsteg inom bland annat it och artificiell intelligens (AI) förändrar vårt sätt att leva, arbeta och röra oss samt ger hopp om lösningar på flera stora utmaningar som mänskligheten står inför. Utvecklingen har dessutom tagit ett stort språng under Coronapandemin.
Konsekvenserna förväntas bli särskilt tydliga på arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården, för klimat- och miljöarbetet, och inom transport och mobilitet. Omställningen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad.
Under de senaste årtiondena har allt mer uppmärksamhet riktats mot miljöfrågor både i medier, politik och bland allmänheten. Det har blivit alltmer tydligt att vår livsstil och den utveckling som människan bedrivit inte bara har positiva effekter och att mänskligheten har påverkat förutsättningarna och livsbetingelserna på jorden. Klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, överutnyttjande av naturresurser och spridning av kemikalier är några miljöproblem som vi människor orsakat.
Det flesta av dessa utmaningar och dess lösningar hänger ihop med varandra. Det visar inte minst Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling som ska vara avklarade till 2030. Miljöutmaningarna finns på både global och lokal nivå. Men allt har sin början i det lokala och hos individen, i de vardagliga val och beslut vi fattar varje dag.