03. Förändrade uppväxtvillkor för barn och unga

Dagens unga växer upp i en tid där krig har återvänt till Europa, en negativ klimatutveckling som inte tycks gå att stoppa och en tillvaro där allt större del av livet sker digitalt. Oroligheter i vår omvärld och en ny ekonomisk realitet har dämpat de ungas framtidstro och förändrat deras värderingar jämfört med tidigare generationer. Samtidigt har allt fler sociala interaktioner förskjutits mot den digitala världen med blandade konsekvenser. Även skolans värld har blivit mer beroende av digitala hjälpmedel som ställer andra krav och skapar andra förutsättningar för lärande.

Andra förutsättningar för dagens unga

Dagens unga generation växer upp i skuggan av en pandemi som snabbt spred sig över världen och påverkade nästan alla delar av samhället, med inställda evenemang och restriktioner på vardagliga aktiviteter. Kort efter pandemin har också krig återvänt till Europa och förvärrat den lågkonjunktur som Europas politiker nu måste hantera. Samtidigt står världen inför en klimatkris, som för många unga upplevs som ett existentiellt hot.

Allt detta, och mycket mer, speglas direkt i flödet hos en generation som lever i en verklighet formad av smartphones och en kontakt med omvärlden som tidigare generationer bara kunde drömma om. Samtidigt är dagens Sverige ett alltmer heterogent samhälle, där olika bakgrunder, identiteter och självbilder samexisterar och dagligen formar ungas verklighet.

Som en konsekvens av exponeringen mot allt som sker i omvärlden har framtidssynen bland unga blivit mer dyster, och en värderingsförändring jämfört med tidigare unga generationer har blivit tydlig. Den digital tillvaron får också andra potentiella konsekvenser, både positiva och negativa, som både unga och samhället måste förhålla sig till och hantera. Ett tydligt exempel på detta är skolan där digitala verktyg dels ses som ett hjälpmedel för att underlätta inlärning och undervisning, men där det samtidigt också kan finnas negativa effekter av att förlita sig för mycket på det digitala.

Ungas skiftande värderingar

Dagens unga generation skiljer sig inte i jättestor utsträckning från tidigare generationer i nivåer av politiskt intresse och engagemang. Ungas attityder påverkas dock av en orolig omvärld. I en studie med över 15 000 ungdomar uppger nästan 70 procent att samhällsutvecklingen går i fel riktning, och flickor är mer negativa än pojkar. En majoritet av dagens unga har fortfarande förtroende för demokratin som styrelseskick men tendensen pekar på en nedåtgående trend där en lägre andel unga jämfört med tidigare ser demokratin som den bästa styrelseformen. Pojkar är mer negativa än flickor i detta avseende och en av fem killar tar helt eller delvis avstånd från att demokrati alltid är lösningen. Detta bör dock inte förväxlas med apati. En kunskapsöversikt från Forte visar att dagens unga har liknande nivåer av politiskt intresse och engagemang som tidigare generationer.

En majoritet av dagens unga har fortfarande förtroende för demokratin som styrelseskick men tendensen pekar på en nedåtgående trend där en lägre andel unga jämfört med tidigare ser demokratin som den bästa styrelseformen.

Däremot syns ett skifte, där unga idag fokuserar mer på sådant som påverkar dem direkt, här och nu, än mer långsiktigt och indirekt. Många unga upplever att stora frågor, som jämställdhet, redan nått långt i samhället, vilket leder till att deras fokus i högre grad riktas mot personlig trygghet och ekonomiska faktorer. En växande andel unga anger den personliga ekonomin som en betydande stressfaktor och de prioriterar därför pengar mer än tidigare generationer. Denna utveckling kan förklaras av den lågkonjunktur som förvärrat ungas ekonomiska situation. Samtidigt lever dagens unga i en digital miljö, där sociala medier ofta framhäver status och ekonomisk framgång, vilket förstärker dessa prioriteringar.

En alltmer digital tillvaro

Det senaste decenniet har användningen av digitala medier ökat. Att använda digitala medier kan omfatta en mängd olika aktiviteter med allt från att söka information till läxan, kolla vädret till att skicka hotfulla meddelanden. Över 80 procent av tonåringarna och 45 procent i åldersgruppen 9-12 år använder sociala medier varje dag. Flickor ägnar mer tid åt sociala medier medan pojkar spelar mer datorspel än flickor.

Digitaliseringen kan innebära många positiva saker för barn och unga, såsom möjligheten att skapa sociala kontakter, utveckla vänskapsrelationer, inhämta kunskap, lära sig nya färdigheter, uttrycka sina åsikter och koppla av. Digitala verktyg och medier ger barn och unga möjlighet att lätt och på egna villkor få tillgång till information. Det ger dem också möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka samhället och sina egna liv. För barn och unga med särskilda behov kan digitala medier dessutom vara inkluderande och öppna upp för nya sociala möjligheter. Samtidigt kan digitalisering medföra negativa konsekvenser. Det behövs mer forskning för att förstå sambanden mellan digitalisering, ungas hälsa och välmående. Den forskning och statistik som finns idag visar dock på kopplingar mellan hög användning av digitala medier, minskad sömn samt rapporterade symtom på psykisk och fysisk ohälsa.

Ungefär sju procent av svenska ungdomar i åldern 11-15 år har en problematisk användning av sociala medier och internationell forskning visar att 7-9 procent av 8-18-åringar har ett dataspelsberoende. Barn och unga som använder sociala medier kan bli mer missnöjda med sina kroppar på grund av orealistiska skönhetsideal och ätstörningstriggande material. Barn och unga som har svårt att begränsa sin användning behöver stöd att hantera det. EU-kommissionen utreder exempelvis om den kinesiska appen Tiktok bryter mot EU-lagen Digital Services Act som bland annat ska skydda barn och unga på nätet. En del av detta handlar om att dagens algoritmer är utformade så att de blir beroendeframkallande, och det är möjligt att detta i förlängningen riskerar barn och ungas hälsa.

Digital ohälsa

Ungas psykiska hälsa påverkas av normer, förväntningar och sociala relationer, där digitala medier kan spela både en riskfylld och en främjande roll. Det är ofta inte de digitala medierna i sig som är problemet, utan effekterna av att de tränger undan andra aktiviteter. Mycket skärmtid kan exempelvis leda till att barn får mindre tid för hälsofrämjande aktiviteter som sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och skolprestationer. Detta skapar ett behov av att erbjuda attraktiva, lättillgängliga alternativ med låga trösklar för deltagande. I Helsingborg drivs projektet Aktivitet förebygger, som är ett hälsofrämjande och förebyggande initiativ för att förbättra barns fysiska och psykiska hälsa samt stärka förutsättningarna för lärande i skolan.

De nya förutsättningarna för barn och ungas uppväxt innebär en utmaning för kommunen när det gäller att stärka deras mediekompetens och digitala integritet samt skydda dem från skadligt innehåll. Ett exempel på dessa utmaningar är att nästan var femte flicka i åldern 13-18 år har varit med om att okända personer bett dem att skicka nakenbilder på sig själva. Helsingborgs stads kartläggning av våldsförekomst och våldsförebyggande arbete visar dessutom att det finns tydliga kopplingar mellan digitala händelser och det fysiska och psykiska våld som barn och unga möter i vardagen. Ett exempel på detta är det så kallade Instagramupploppet i Göteborg, där tonåringar spred kränkande bilder och texter, vilket ledde till våldsamma upplopp med hundratals ungdomar inblandade.

Ett exempel på dessa utmaningar är att nästan var femte flicka i åldern 13-18 år har varit med om att okända personer bett dem att skicka nakenbilder på sig själva.

Våld i ungas nära relationer har på senare tid fått ökad uppmärksamhet genom kartläggningar som visar på omfattande utsatthet, särskilt bland flickor, hbtqi-personer och unga med funktionsnedsättning. Digitala medier spelar en central roll i ungas relationer och används ofta som verktyg i våldsutövning. Offentliga aktörer i Sverige har därför börjat anpassa sina arbetsmetoder för att inkludera den digitala arenan. Helsingborgs stad har nyligen implementerat HackShield, ett initiativ som utbildar barn till juniora cyberagenter för att öka medvetenheten om cyberbrott och digital säkerhet genom ett interaktivt spel. Trygghet och hälsa påverkar elevers skolnärvaro, vilket i sin tur är avgörande för deras skolprestation samt hälsa och utveckling.

Traditionella skolval och växande frånvaro

Flickor och pojkar fortsätter att välja olika studieinriktningar och få utbildningar har en jämn könsfördelning. Valet av utbildning påverkar senare möjligheten att välja yrke och framtida försörjningsmöjligheter för den enskilde. I förlängningen bidrar dessa bestående mönster av utbildningsval till en skev könsfördelning i många yrken.

Ett annat fenomen som på senare tid har fått mer uppmärksamhet är att elever som är borta från skolan blir allt fler och allt yngre. Skolverkets statistik visar att den totala frånvaron, både giltig och ogiltig, uppgick till 15 procent, men den siffran är förmodligen en underskattning av den faktiska frånvaron. Frånvaron beror på flera faktorer och kan till exempel handla om en känsla av ensamhet eller svårigheter att klara av kunskapskraven. En delförklaring till att frånvaron har ökat under de senaste tio åren kan kopplas till en ökning av psykiska besvär bland barn och unga.

Mycket tyder på att ökningen av ohälsa har att göra med barn och ungas levnadsvillkor. Förändringar och brister i det svenska skolsystemet lyfts ibland fram som en orsak till den ökade ohälsan. Svaga skolresultat och mer utbredd skolstress kopplas till en större psykisk ohälsa. Samtidigt påverkas barnets prestation i skolan av barnets förutsättningar att lyckas. I bakgrunden finns en tydlig koppling mellan ohälsa och utsatthet, där ekonomisk utsatthet skapar en sämre generell hälsa och i förlängningen försämrade förutsättningar för att lyckas i skolan.

Förändringar och brister i det svenska skolsystemet lyfts ibland fram som en orsak till den ökade ohälsan. Svaga skolresultat och mer utbredd skolstress kopplas till en större psykisk ohälsa.

Många har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan

Många barn och unga som har asylinvandrat har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan. Elever som har invandrat efter den ordinarie åldern för skolstart och därmed börjar i det svenska utbildningssystemet vid en senare ålder har svårare att hinna tillgodogöra sig grundskolans utbildning inom avsedd tid. Antalet barn i åldrarna 6 till 15 år i Helsingborg har mer än dubblerats sedan 2010 och uppgår idag till drygt 3000, vilket motsvarar ungefär 17 procent av alla barn i åldersgruppen. Många elever har låga förkunskaper från sina hemländer och föräldrar med relativt låg utbildning, vilket ökar barriären ytterligare. Skolverket visar på stora skillnader i resultat för barn som kommer från familjer med hög respektive låg grad av hemresurser. Samma rapport visar att Sverige är ett av de länder i Europa som uppvisar störst skillnad i resultat för elever som inte alltid talar majoritetsspråket i hemmet jämfört med de elever som alltid gör det.

Detta är centralt eftersom integrationen i samhället och möjligheterna att lyckas i livet ofta kan kopplas till en kedja av skolresultat, arbetsmarknadsetablering och inkomst. En otillräcklig skolgång ökar risken för lägre livskvalitet, ohälsa och i vissa fall att hamna i kriminalitet. När väl skadan är skedd och personer hamnar i socialt utanförskap kan det vara både svårt och resurskrävande att hantera. Utanförskapet riskerar dessutom att gå i arv till nästa generation eftersom föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska situation har stor inverkan på barnens möjligheter att lyckas i livet.

Figur 1. Andel (%) niondeklassare i Helsingborg som uppnått behörighet till gymnasiet efter bakgrund och femårsperiod

Källa: Skolverket 2023.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt