08. Förstärkta inre och yttre samhällshot

Det offentliga Sverige befinner sig under press från aktörer som agerar både inom och utom landet. Inom rikets gränser har en växande organiserad brottslighet blivit systemhotande, bland annat genom att underminera myndigheter och ta resurser från välfärdssystemen. Samtidigt har säkerhetsläget försämrats i vår omvärld med både ett ökat militärt hot och höjd risk för terror. Inre och yttre hot samverkar och förstärker varandra och utvecklingen riskerar på längre sikt att sänka förtroendet för svenska myndigheter, försvaga välfärden och skada stödet för den svenska demokratin. Som en respons har svenska myndigheter höjt ambitionsnivåerna för både brottsbekämpning och det militära samt civila försvaret.

Välfärdsbrott finansierar organiserad brottslighet

Flera utredningar pekar på att välfärdsbrottsligheten har blivit så stor att den allvarligt hotar att underminera förtroendet för det offentliga. Det handlar till stor del om bedrägerier där pengar betalas ut på felaktiga grunder från offentliga försäkrings- och bidragssystem. För kommuner berör den här typen av brottslighet områden som hemtjänst, föreningsbidrag, personlig assistans och vårdgivare. Utifrån en sammanvägning av flera statliga utredningar uppskattas brott och bedrägerier ligga bakom två till fyra procent av utbetalningarna från de offentliga välfärdssystemen. Det motsvarar 14 till 28 miljarder kronor av den offentliga sektorns samlade transfereringar till hushållen under 2021. Om samma förhållande gäller kommunernas inköp av tjänster från privata företag kan mer än två miljarder kronor ha gått till felaktiga och brottsliga ändamål det året.

Den grova organiserade brottsligheten använder möjligheterna som ges av välfärdsbrott för att finansiera sin verksamhet. Angrepp mot utbetalande system och undandragande av skatter beskrivs idag som ett av de allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten och urholkar de offentliga finanserna. I förlängningen utmanar kriminella organisationer även statens våldsmonopol genom sprängningar, skjutningar och attentatshot som skapar skräck och oro. Det innebär att resurser som skulle ha gått till välfärdssystem i stället återfinns i en annan kontext hos aktörer som är inblandade i allt från narkotikahandel och skjutvapenvåld till telefonbedrägerier mot äldre och utpressning mot näringsidkare.

Angrepp mot utbetalande system och undandragande av skatter beskrivs idag som ett av de allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten och urholkar de offentliga finanserna.

Välfärdsbrottsligheten riskerar bli systemhotande

När den organiserade brottsligheten tillåts växa och blir omfattande blir den också ett hot mot demokratin och rättssamhället. Det uppstår en gråzonsproblematik där gränserna mellan legala och illegala sfärer flyter ihop. Kriminella aktörer får fler kontaktytor och kan använda sina kontakter för att påverka ärenden, få information om affärsmöjligheter eller annan information som kan gynna deras verksamhet. Det kan till och med handla om ren infiltration, där kriminella grupperingar blir en del av offentliga verksamheter, vilket kan ge möjlighet att påverka beslut, kontroller och utbetalningar. Sverige är inte ensam om den här utvecklingen och den märks också av i exempelvis våra grannländer. Här på hemmaplan dömdes exempelvis en handläggare i Sollentuna för att ha läckt sekretessbelagda uppgifter till gängkriminella vilket skadade polisens möjligheter att effektivt utföra sitt arbete.

Svenska kommuner fördelar den största delen av välfärdsresurserna och fattar beslut om ekonomisk verksamhet. Detta medför att kommunerna också är lukrativa måltavlor för organiserad brottslighet och påverkan. Situationen i Södertälje ger en illustration över hur utvecklingen kan se ut. Kommunen är sedan årtionden starkt förknippad med organiserad brottslighet. Bland annat har handläggare på socialtjänsten tagit emot mutor och subtila hot i tjänsteutövningen har förekommit. För att komma till rätta med detta har kommunen synliggjort problematiken och vidtagit åtgärder. Exempelvis utbildas nu samtliga medarbetare i att kunna upptäcka korruption och otillbörlig påverkan och det har införts bättre översyn av privata utförare inom hemtjänsten. Fusket inom försörjningsstödet har också det motverkats genom utökad kontroll av biståndsbeslut och fysiska hembesök. Det är sannolikt att även Helsingborg drabbats i någon grad av liknande brottsliga aktiviteter.

Minskad tillit och gränser som suddas ut

Den organiserade brottsligheten och välfärdsbrotten risker att på sikt skada den höga tilliten som invånarna i Sverige har till varandra och förtroendet för samhällsinstitutionerna. I Sverige har skillnader i tillit mellan olika grupper ökat under de senaste årtiondena och unga, arbetslösa och utrikesfödda uppvisar idag väsentligt lägre tillit än andra. Samtidigt har skillnaderna i värderingar vuxit vilket ger en ökad sårbarhet i oroliga tider. Detta blev tydligt under pandemin när det visade sig finnas ett stort misstroende mot vaccinering och testning bland invånare i resurssvaga områden. En av anledningarna till detta var att många människor där inte litade på informationen från svenska myndigheter och i stället var mer mottagliga för desinformation.

I Sverige har skillnader i tillit mellan olika grupper ökat under de senaste årtiondena och unga, arbetslösa och utrikesfödda uppvisar idag väsentligt lägre tillit än andra.

Samtidigt som sårbarheten för desinformation har ökat så har det svenska samhället blivit mer sammanflätat med omvärlden under de senaste årtiondenas globalisering. Lokala händelser i Sverige kan därför också få spridning utanför landets gränser. Påverkanskampanjen mot socialtjänsten och koranbränningarna under de senaste åren är exempel på detta. Kampanjen mot socialtjänsten nådde en internationell miljonpublik när medier och influerare i Mellanöstern snappade upp historien och använde den för att förstärka bilden av Sverige och västvärlden som fientligt inställda mot islam. Som följd riktades hat och hot mot såväl samhällsinstitutioner som enskilda tjänstepersoner och en försvårad Natoprocess. Gemensamt för både LVU-kampanjen och koranbränningarna är att händelserna startade i en svensk kontext och sedan fick uppmärksamhet och betydelse långt utanför landets gränser, något som skulle ha varit närmast otänkbart för bara några årtionden sedan. Resultatet är enligt Säpo en förhöjd hotbild mot landet där Sverige allt oftare pekas ut som en måltavla av våldsbejakande extremister.

Systemhot utan gränser

Både kriminella och extremister får näring från misstro och polarisering mellan olika grupper i det svenska samhället. Dessutom har den grova organiserade brottsligheten ofta förgreningar i andra länder och världsdelar, som främjas av de kontakt- och konfliktytor som uppstått under senare år. Ett exempel på detta är hur ledande svenska gängkriminella gömt sig i länder som saknar utlämningsavtal med Sverige, och kunnat styra sina verksamheter på distans med hjälp av nätverk och kontakter.

Parallellt med utvecklingen inrikes i Sverige har demokratin kommit att utmanas i stora delar av världen under de senaste åren. Auktoritära stater har blivit mer villiga att ta stora risker och gå i konflikt med omvärlden för att uppnå olika fördelar. Ett exempel på detta är Rysslands invasion av Ukraina och dess ökade aggression mot stater som står i vägen för dess mål och intressen. För Sveriges del innebär detta dels ett hot mot landets territoriella integritet, dels den ekonomiska säkerheten. Länder som Kina ser exempelvis Sverige som ett attraktivt mål när det kommer till att införskaffa högteknologiska lösningar som sedan kan användas i deras egna industrier och näringsliv.

Till det kommer olika säkerhetshotande aktiviteter med potentiellt sett mycket allvarliga konsekvenser. Det kan vara desinformation mot svenska intressen för att uppnå olika fördelar för den ryska regimen, stöd till våldsbejakande extremister för att skapa hat och splittring, eller förberedelser av sabotage i syfte att försvaga det svenska samhällets motståndskraft. Tecken på motsvarande mer offensiva ageranden ses även från andra aktörer som Iran och Kina. Sveriges respons har bland annat varit ökade anslag i totalförsvarspropositionen för 2025-2030 där det militära försvaret får sammanlagt 170 miljarder extra och det civila försvaret får ett höjt anslag med 37,5 miljarder.

Kommunala verktyg för att möta utvecklingen

För att möta utvecklingen krävs omfattande insatser för att öka förtroendet för myndigheter och samhällsinstitutioner i grupper där misstron är stor. I en kommunal kontext handlar det om att skapa direkt och löpande kontakt med de invånare som bedöms vara mest sårbara och mottagliga för felaktiga och skadliga budskap. Tjänstepersoner som arbetar med detta behöver dessutom ha goda kunskaper om de föreställningar dessa invånare har, och de osynliga normer och värderingar de grundas i, för att arbetet ska kunna få avsedd effekt. Här kan utbildningsinsatser och fortlöpande dialog med berörda invånare behövas. Detta berör framför allt kommunala verksamheter med tydliga kontaktytor till invånarna så som skolan, socialtjänsten och den kommunala vuxenutbildningen.

Idealiskt sett är det förtroendeskapande arbetet proaktivt och långsiktigt med fokus på förebyggelse, så att felaktiga budskap inte kan utlösa oro, rädsla och hat i befolkningen. Det räcker alltså inte med att bara försöka korrigera och motverka desinformation genom mer traditionellt kommunikationsarbete när skadan väl är skedd. I Helsingborgs stad pågår därför ett löpande informations och upplysningsarbete sedan 2019 för att möta olika typer av skadliga budskap där exempelvis Socialförvaltningen arbetar proaktivt.

Helsingborg och Skåne särskilt utsatt

Några av de utvecklingar som beskrivs i brännpunkten är sådant som i flera fall visade sig tidigare i Skåne och Helsingborg än i andra delar av Sverige. Det gäller exempelvis tillväxten i den grova organiserade brottsligheten och i extremistiska miljöer sedan 1990-talet och framåt. Lite förenklat kan det sägas att Skåne genom sitt geografiska läge är mer beroende av öppenhet och kontaktytor mot omvärlden men samtidigt drabbas hårdare av dess baksidor. På så vis blir Helsingborg mer beroende av nationella åtgärder för att hantera problemställningarna, men riskerar omvänt också att drabbas hårdare av dem om de inte tar hänsyn till den gränsnära kontexten.

Lite förenklat kan det sägas att Skåne genom sitt geografiska läge är mer beroende av öppenhet och kontaktytor mot omvärlden men samtidigt drabbas hårdare av dess baksidor.

Ett exempel på det senare är hur gränsstängningarna i Öresundsregionen påverkar människor och företag. Både Sverige och Danmark har sedan 2015 i olika lägen infört gränsstängningar och ökade kontroller över Öresund. Under början av pandemin 2020 stängdes gränsen i praktiken mer eller mindre helt. Sammanlagt har stängningarna och kontrollerna lett till ökade samhällskostnader genom längre restider, försvårad arbetspendling och en minskad attraktivitet för internationella etableringar. Men de fysiska gränsstängningarna påverkar också den mentala bilden av Öresundsregionen. Det vi inte trodde var möjligt längre hände plötsligt och går emot det långsiktiga arbete som lagts ner på att integrera regionen. I stället har bilden av en splittrad Öresundsregion längs de nationella gränserna förstärkts.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt