14. Elektrifiering och digitalisering ger större sårbarhet

Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på digitala lösningar som ska fungera utan avbrott eller krångel. Digitaliseringen har bidragit till bättre tjänster och en enklare vardag men också ökade risker och en ökad sårbarhet på en rad områden. Samtidigt pågår en snabb elektrifiering på flera områden för att minska utsläppen av växthusgaser. Utvecklingen förutsätter i båda fallen en stabil elförsörjning vilket gör samhället mer sårbart mot störningar i kraftöverföringen och kapacitetsbrister i elnätet.

Ökad sårbarhet och förstärkt risk

Vårt samhälle är idag beroende av en fungerande el- och IT-infrastruktur som därmed utgör en central del i många verksamheters sårbarhet. En störning i elförsörjningen drabbar idag samtliga samhällsviktiga verksamheter. Den ökande elektrifieringen i stora delar av samhället har på många sätt kommit att förstärka sårbarheten över tid. På motsvarande vis har beroendet av digitala informationssystem ökat i så gott som alla verksamheter i samhället. Detta gäller både direkt i den egna verksamheten samt indirekt i form av exempelvis en växande användning av molntjänster för olika IT-lösningar.

Riskerna förstärks dessutom av att säkerhetsläget i Sverige har försämrats väsentligt under senare år. Tillsammans med ett stort omvärldsberoende ger det i förlängningen en ökad kommunal sårbarhet vid störningar och kriser. Andra samhällstrender såsom en mer betydande roll för privata aktörer kring samhällsviktiga funktioner samt en ökad centralisering för att effektivisera verksamheter har ökat sårbarheten ytterligare. Att planera och förbereda för hur verksamheten ska hantera större störningar och höjd beredskap blir därmed allt viktigare.

Mer sårbar elförsörjning

Elförsörjningen i Skåne är i hög grad beroende av import från andra regioner och utlandet, samtidigt som överföringskapaciteten mellan de norra och södra delarna av Sverige är ansträngd. Det råder därför nätkapacitetsbrist i delar av Skåne, vilket betyder att det vid efterfrågetoppar inte går att föra över efterfrågad effekt då ledningarna inte klarar av det. Detta innebär att det finns en reell risk för att elkunder tillfälligt kopplas bort från elnätet i en bristsituation för att undvika överbelastning och prioritera samhällsviktiga verksamheter. Manuella frånkopplingar i Sydsverige förväntas öka från 4,7 timmar 2025 till 7 timmar 2033.

Elförsörjningen i Skåne är i hög grad beroende av import från andra regioner och utlandet, samtidigt som överföringskapaciteten mellan de norra och södra delarna av Sverige är ansträngd. Det råder därför nätkapacitetsbrist i delar av Skåne.

Med både otillräcklig lokal elproduktion och brister i överföringen är energiförsörjningen en stor utmaning för Skånes näringsliv framåt. Dessa begränsningar tillsammans med landets högsta elpriser påverkar näringslivets lönsamhet och attraktivitet för expansion och etableringar. Detta i ett läge där omställningen mot ett fossilfritt samhälle förväntas öka elbehovet markant de kommande decennierna. I förlängningen riskerar elintensiva företag flytta delar eller hela verksamheter från Skåne, kommunala utbyggnadsplaner kan komma att påverkas, och infrastrukturinvesteringar få stå tillbaka. Samtidigt finns det olika förslag som skulle påverka det svenska elnätet stort. Exempelvis förväntas en eventuell ny indelning av elområden skapa stabilare elpriser i södra Sverige då kärnkraftverken i Ringhals och Oskarshamn skulle hamna i samma område som Skåne.

Elnät tar lång tid att bygg ut och otillräckliga och försenade investeringar innebär att det troligen tar många år innan Skåne får tillräcklig lokal elproduktion och ett upprustat kraftnät som säkrar kapacitetsöverföringen. Utvecklingen har bidragit till en ökad sårbarhet i energisystemet, något som förstärks över tid när efterfrågan på el gradvis ökar. I takt med att befolkningen växer, transportsektorn elektrifieras och industrier vill expandera förväntas elförbrukningen öka med uppemot femtio procent framåt 2040.

Samtidigt förväntas risken för effektbrist i Sverige vid hög efterfrågan öka framåt, inte minst då Norrlands elproduktion i större utsträckning kommer att användas lokalt när elintensiva industriprojekt tas i bruk de kommande åren. Inom Skåne produceras idag endast runt 15 procent av den lokala elanvändningen, där målet är att öka självförsörjningsgraden till 50 procent år 2030. Utvecklingen inom vätgas för ellagring och storskalig batterilagring de närmaste åren skulle här kunna bidra med ökad redundans och lokal kapacitet, men ingen av lösningarna är testad på storskalig nivå.

Helsingborgs stads klimat- och energiplan pekar ut energieffektivisering och minskad elanvändning som viktiga åtgärder för att möta utvecklingen. Konkret gäller det exempelvis stadens byggnader och lokaler samt gatubelysning där stora kliv har tagits de senaste åren. Förutsättningar för att nå målen är innovation och samverkan, både internt och externt.

Till bilden hör att såväl basala kommunala tjänster såsom vatten och värme, telekommunikation och mer avancerade tjänster är beroende av el. Den digitala infrastrukturen står dessutom för en växande andel av energianvändningen och är beroende av el för att fungera. Digitaliseringen ökar därmed både användningen och beroendet av el. Det innebär även att samhället idag är mer sårbart än tidigare för elavbrott som kan handla om allt från driftfel och naturolyckor till medvetet sabotage.

Ökat digitalt beroende

Med fler digitala, uppkopplade och integrerade tjänster och produkter ökar det digitala beroendet, både på samhällsnivå och för individen. Det innebär en större sårbarhet vilket bland annat ställer krav på förmågan att planera för och hantera större avbrott. Även problem av mindre allvarlig karaktär kan skapa produktionsbortfall om de berör stora delar av verksamheten eller pågår under en längre tid. Det kan exempelvis röra sig om tekniska hjälpmedel, programvaror eller digitala kommunikationssystem som helt eller delvis slutar fungera.

Vidare medför en förändrad brottslighet nya risker, där digitaliseringen ökat möjligheterna för id-kapning, hackning, samt övertagande och styrning av saker och tjänster. Dessa risker ökar också med satsningarna på smarta och uppkopplade städer. Över 230 000 personer i Sverige upplevde 2019 en ekonomisk förlust till följd av identitetsstöld, e-postmeddelanden från bedragare eller omdirigering till falska webbplatser. Nationellt har hälften av alla företag med anställda utsatts för IT-brott, och av dessa har sex av tio avstått från att polisanmäla. Denna typ av kriminalitet kostar näringslivet stora summor. Den totala skadekostnaden orsakad av cyberangrepp för svenska företag beräknades till 30 miljarder år 2021.

Över 230 000 personer i Sverige upplevde 2019 en ekonomisk förlust till följd av identitetsstöld, e-postmeddelanden från bedragare eller omdirigering till falska webbplatser.

Även kommuner är sårbara, och det finns flera internationella exempel på cyberattacker där hackare försökt utpressa städer på pengar efter att ha kapat eller stängt ner datorsystem med följd att exempelvis varken löner eller räkningar kunnat betalas. I Sverige råkade Kalix kommun ut för en motsvarande attack 2021 med resultatet att flera centrala IT-system låg nere i flera veckor, medan Bjuv och Vellinge drabbades 2024 med följden att känslig information riskerades läcka och olika system låstes under en tid. Även sjukvården har de senaste åren blivit ett allt vanligare mål för utpressning och MSB har varnat för den hotbild som finns mot det offentliga Sverige. Över hälften av IT-incidenterna mot landets myndigheter påverkade deras verk­samhet 2023. MSB betonar att dessa hot kräver engagemang i säkerhetsfrågor, systematiska arbetssätt och tillräckliga resurser för förebyggande arbete.

Ökad sårbarhet med centralisering och outsourcing

Vi använder i allt högre grad ny teknik och nya digitala lösningar för att effektivisera tjänster och verksamheter. En bieffekt av detta är att allt fler system blir beroende av varandra. En annan är att effektiviseringar ofta innebär ökad centralisering eftersom det ofta finns stordriftsfördelar i att samla verksamheter och funktioner på ett ställe. Resultatet blir lätt en större sårbarhet när oberoende och lokala tjänster ersätts med mer samlade lösningar.

Samtidigt är digitala leve­ranskedjor med inköpta specialiserade lösningar en naturlig del av det moderna digitala ekosystemet, där kunder har låg insyn eller kontroll över leverantörernas säkerhet. Dataintrång vid privata leverantörer som Gunnebo och Tietoevry har lett till läckage av sekretessbelagd information från en mängd samhällsviktiga aktörer, inklusive Riksdagen, banker, kärnkraftverk och sjukhus. En del tekniska lösningar medför dessutom en ökad risk att kommunala tjänster låses in i lösningar som kommunerna inte själva kan kontrollera fullt ut. Det gäller bland annat de stora molntjänster som har vuxit fram under senare år och ett ökat beroende av framför allt amerikanska systemleverantörer. Det ger utmaningar inte minst kring hantering av personuppgifter och var datalagringen sker, något som EU-direktiv såsom GDPR och Schrems II tagit sikte på.

Det finns även risker i skiftet mellan stora system där uppdateringar innebär stora utmaningar och osäkerhetsfaktorer. Ett exempel på detta är Trafikverkets byte till ett nytt IT-system med nya arbetssätt kallat ”Tågplan 2023”. Trots många års arbete med projektet uppstod stora problem när det nya systemet sjösattes i slutet av 2022. Skalan på projektet ledde till både till stor samhällspåverkan när systemet inte fungerade, samt mindre men oväntade problem såsom att telefonisystemet plötsligt slogs ut. Vid implementeringen av journalsystemet Millenium i Västra Götaland under hösten 2024 gjorde liknande problem att det stoppades redan första dagen.

Utblick

Föregående brännpunkt