01. Ökat omställningstryck i välfärden

Kommunernas ekonomiska utsikter har förbättrats och ser ut att stabiliseras under de närmaste åren. Samtidigt fortsätter omställningstrycket vara högt när det blir färre barn och fler äldre, och investeringsbehoven förblir höga. Behovet av innovation, effektivisering och smartare arbetssätt är därför fortsatt stort för att säkra välfärdsuppdraget och frigöra resurser för stora samhällsutmaningar. Det handlar också om att stärka förmågan att rekrytera, behålla och vidareutbilda efterfrågad kompetens när konkurrensen om arbetskraften ökar.

Konjunkturen återhämtar sig och kommunernas ekonomi stärks

Sverige har under flera år befunnit sig en lågkonjunktur. Men sedan hösten 2025 syns tecken på återhämtning i samhällsekonomin. Det beror framför allt på en ökad privatkonsumtion i takt med att hushållen har blivit mer optimistiska om framtidsutsikterna. Förklaringen är att hushållens köpkraft åter ökar, med stigande reallöner och lägre bolåneräntor. Under 2026 bidrar skattesänkningar till att hushållens konsumtionsutrymme ökar ytterligare, vilket tillsammans med stora statliga investeringar förväntas medföra att den ekonomiska tillväxten tar fart. Trots detta väntas lågkonjunkturen först vara helt över 2027. [1] [2]

När konjunkturen vänder upp ökar efterfrågan på arbetskraft. Men det sker ofta med viss eftersläpning efter en ökning i arbetade timmar i den befintliga arbetsstyrkan. [3] Därför väntas bara måttliga förbättringar i sysselsättningen och arbetslösheten under 2026. Vidare saknar många av de arbetslösa de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden [länk till kompetens], vilket blir en begränsande faktor när efterfrågan på arbetskraft ökar. Det är särskilt tydligt i Helsingborg som har en hög andel långtidsarbetslösa. Å andra sidan är andelen sysselsatta i konjunkturkänsliga branscher högre här än i flera jämförbara städer, vilket talar för att sysselsättningen kan komma att öka något snabbare här under konjunkturuppgången.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ljusnar de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn. Skatteunderlaget förväntas fortsätta att växa när lönesumman växer med fler arbetade timmar och stigande reallöner. Samtidigt bedöms kostnadsutvecklingen bli mer blygsam framöver. Som utgångspunkt ger detta kommunerna en bättre balans mellan kostnader och intäkter, vilket underlättar för fler kommuner att nå ekonomisk balans. Sammantaget väntas 2026 bli lite av ett normalår efter de senaste årens svängningar. [1]

Det bör påpekas att framtidsutsikterna kan komma att vända relativt snabbt igen beroende på vad som sker i omvärlden. Till exempel skulle kostnadstrycket stiga igen om inflationen av någon anledning åter ökade kraftigt. Här finns alltså en osäkerhet som blir tydlig i ljuset av de snabba förändringar som skett under senare år.

Ökat omställningstryck när de demografiska behoven förändras

Efter flera år med låga födelsetal väntas antalet barn i förskole- och grundskoleåldern fortsätta minska under de närmaste åren.[länk till Förändrade uppväxtvillkor] Det innebär att behovet av skola och barnomsorg kommer att sjunka i motsvarande takt. Samtidigt har befolkningstillväxten bromsat in [länk till Mark och bostadsbehov] efter åtstramningen av den svenska migrationspolitiken. Tillsammans bidrar det till att de samlade demografiska behoven av välfärdstjänster sannolikt kommer att växa lite under de kommande åren enligt SKR. [4] Kontrasten blir särskilt stor jämfört med läget under 2010-talets andra hälft när befolkningstillväxten slog nya rekord och skolan behövdes byggas ut i rask takt.

Prognosen för ökningen i antalet äldre över 80 år är emellertid i stort sett oförändrad. Det innebär att behoven av vård och omsorg för denna grupp fortsätter att öka, även om de skjuts längre upp i åldrarna till följd av förbättrad hälsa hos de äldre.[länk till Åldrande staden] För kommuner är det en utmaning att anpassa verksamheter inom förskola och grundskola utifrån minskat elevunderlag och samtidigt bygga ut äldreomsorgen. Nedläggningen av skolor och förskolor möter ofta motstånd bland dem som berörs och kan vara politiskt utmanande. Dessutom kan det ta tid att få ner kostnaderna även om antalet elever minskar. [1] För Helsingborgs del förväntas dessa utmaningar bli något mindre omfattande än i en del andra kommuner där antalet barn minskar relativt sett mer och antalet äldre växer snabbare.

De förbättrade kommunalekonomiska förutsättningarna som kommer av långsammare behovstillväxt, lägre kostnader och högre skatteintäkter förväntas ändå inte räcka till för att finansiera det fortsatt höga investeringsbehovet i kommunsektorn. [1] Detta beror på behov att bygga ut äldreomsorgen, behov att stärka den civila försvarsförmågan samt fortsatta behov av klimatinvesteringar. Dessutom krävs stora investeringar för att byta ut och uppdatera åldrande infrastruktur inom vatten och avlopp, som i flera fall sammanfaller med behovet av att klimatsäkra samhället.

Behoven av innovation, effektivisering och digitalisering ökar

Fortsatt stora investeringsbehov driver upp kommunernas skuldsättning och ger högre kostnader på både kort och lång sikt. [1] Samtidigt behöver resurser frigöras för att kommunerna, inklusive Helsingborg stad, ska klara av att hantera flera stora samhällsutmaningar. Det handlar om allt ifrån sysselsättning och trygghet till klimatomställning och att kunna tillgodose invånarnas växande och föränderliga krav och förväntningar. Detta driver på ett behov av fortsatt innovation, effektivisering och digitalisering.

Parallellt med detta står Sveriges kommuner inför en ökande konkurrens om arbetskraft, kompetens och förmågor som behöver hanteras för att säkra tillgången på personal. Trots hög arbetslöshet råder det brist på arbetskraft inom delar av välfärden, och mycket tyder på att läget successivt kommer att förvärras under kommande år. Till exempel skulle mellan cirka en fjärdedel och hälften av det ökade antalet sysselsatta fram till 2033 behövas för att bara kunna täcka personalbehovet inom äldreomsorgen enligt SKRs scenarier för kompetensförsörjning. [4] Det kan emellertid bli svårt att uppnå eftersom efterfrågan på arbetskraft även förväntas öka i näringslivet och andra sektorer. För Helsingborgs del kan denna utmaning eventuellt komma att förstärkas av att kommunerna på Nordsjälland står inför motsvarande behov av personal.

Tillgången på arbetskraft inom äldreomsorgen och andra verksamheter påverkas i hög grad av tillgången på utbildningsplatser och de ungas utbildningsval. Enligt en framskrivning av nuvarande trender kan det komma att saknas över 12 000 personer med gymnasial vård- och omsorgsutbildning i Skåne 2035. Skillnaden mellan utbud och efterfrågan på nyutbildad personal kan emellertid både bli större eller mindre beroende på hur utbildningsystemet dimensioneras och hur behovet av arbetskraft utvecklas i olika sektorer och delar av landet. [5]

Löpande produktivitetsökningar i näringslivet [länk till Tillväxt] skulle kunna hjälpa till att förbättra tillgången på arbetskraft, framför allt om samhällets utbildningsinsatser hänger med i svängarna. Men detta ligger till stor del utanför kommunernas kontroll. I gengäld råder kommunerna själva över möjligheten att öka produktiviteten i sina egna verksamheter och därmed också få möjlighet att utnyttja personalresurser mer effektivt. Att ställa om välfärden och automatisera rutinuppgifter med hjälp av smartare arbetsmetoder, data, AI och ny teknik blir med andra ord fortsatt ett medel för att motverka effekten av en växande brist på arbetskraft. Det handlar grundläggande om att säkerställa användarvänliga och effektiva processer för att få mest möjligt ut av begränsade resurser. En del av detta handlar också om att stärka medarbetarnas kompetens genom löpande och riktad kompetensutveckling. Därmed kan utmaningen att rekrytera och behålla personal i tillräcklig omfattning mildras.

Helsingborgs handlingsutrymme kan förstärkas genom samverkan

Trots vilja till förändring och förbättring kommer vissa förslag och idéer att vara ogenomförbara på grund av lagar och ansvarsfördelning mellan olika nivåer i det offentliga systemet. I detta ingår en ökad detaljstyrning och fler riktade bidrag från staten samt tvingande EU-lagstiftning som begränsar det kommunala handlingsutrymmet och försvårar långsiktig planering. [6] Samtidigt har de generella statsbidragen urholkats över tid i reala termer då kommunerna inte fullt ut kompenserats för förändringar i det svenska skattesystemet. Sammantaget bidrar det till att den administrativa bördan växer och att det kommunala självstyret riskerar att undermineras över tid enligt SKR. [1]

Vidare kan nationella beslut snabbt ändra förutsättningarna på kommunal nivå, på sätt som kan vara svåra att förutse. Ett exempel på det är de stödpaket gentemot kommuner och regioner som regeringen beslutade om under 2020 och som på kort sikt räddade många kommuners ekonomi. Ett annat exempel är gränsstängningarna mellan Sverige och Danmark sedan pandemin, som kan få långsiktiga negativa konsekvenser för investeringar i näringslivet och för arbetsmarknaden lokalt och regionalt om företag och invånare uppfattar att motsvarande kan komma att ske återkommande.

Ett sätt att arbeta proaktivt med detta är att se till att staden är rätt organiserad och samverkar i rätt forum för att möta framtidens utmaningar. Detta gäller inte minst regionalt samarbete, exempelvis inom Familjen Helsingborg, Region Skåne och Greater Copenhagen. Ett annat är att fortsätta vidareutveckla den tillitsskapande styrningen för att bidra till helhetssyn och underlätta samverkan både inom och utanför staden i syfte att öka produktiviteten och att ge ett bättre resultat för invånare och näringsliv. [7] Här kan kulturförflyttningen mot att i ännu högre utsträckning göra saker tillsammans på tvärs av organisatoriska gränser göra det lättare att hantera de stora samhällsutmaningarna och lyckas med de omställningar som krävs.

Utblick

Nästa brännpunkt