03. Färre barn och förändrade uppväxtvillkor

Sveriges kommuner står inför en ny demografisk verklighet där barnafödandet har nått historiskt låga nivåer. Kommuner som tidigare haft höga födelsetal tvingas nu se över resurser och investeringar inom skolområdet när barngruppernas storlek varierar mellan årskurser. Samtidigt växer dagens unga upp i en tid präglad av globala oroligheter, en nyligen upplevd pandemi och en lågkonjunktur som dämpat framtidstron och påverkat deras värderingar. De ungas vardag är dessutom alltmer digital. Sociala kontakter flyttas till nätet och digitala verktyg har blivit en självklar del av skolundervisningen. I detta landskap hamnar sambandet mellan en digital uppväxt, psykisk hälsa och skolans förutsättningar för lärande i centrum.

Födelsetalen i Helsingborg och Sverige har de senaste åren varit betydligt lägre än tidigare vilket resulterar i mindre barnkullar framöver.
Barn och unga lever alltmer digitalt, vilket ger både möjligheter och utmaningar.
Över tid ses ökad psykisk ohälsa och en förändrad syn på vad som är viktigt.

Den unga demografin

Under andra hälften av 2010-talet växte befolkningen i Helsingborg och många andra större svenska städer snabbt. Detta medförde utmaningar för att möta stadens demografiska behov av skola och resulterade bland annat i utbyggda verksamheter för att ta hand om det växande antalet barn. Idag är bilden en helt annan då barnafödandet under 2024 landade på det lägsta antalet födda sedan 2002 [1]. Den summerade fruktsamheten på 1,43 barn per kvinna var den lägsta som hittills uppmäts i Sverige [2]. Lägre födelsetal syns även i flera andra europeiska länder, där Sverige i jämförelse har legat relativt högt på senare år. För Helsingborgs del har det lägre barnafödandet resulterat i att antalet födda barn per år har gått från en högsta nivå på drygt 1 700 födda barn till knappt 1 500 barn (2024). En skillnad på ungefär 200 barn per år över en längre tid leder till drastiskt förändrade förutsättningar för skolorna i staden då barnkullarna som rör sig genom skolan skiftar i storlek och behovet i olika årskurser förändras över tid.

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: Helsingborgs stads befolkningsprognos 2025

Det är inte klarlagt varför födelsetalen har sjunkit till dagens nivå. Bland möjliga förklaringar finns värderingsförändringar och oro för omvärlden, exempelvis krig eller klimatförändringar, som leder till en minskad vilja att skaffa barn. Andra förklaringar kopplar viljan att skaffa barn till oro för privatekonomin. Olika initiativ i de nordiska länderna ämnar förbättra kunskapsläget kring det sjunkande barnafödandet. Regeringen har utsett en utredare för att analysera demografiska trender och identifiera faktorer som påverkar nativiteten. Särskilt fokus för utredningen är faktorer som boendesituation, psykisk hälsa, utbildningsnivåer och digitalisering [3]. Parallellt ska ett annat forskningsprojekt studera fertiliteten hos 200 000 unga i Danmark och Norge för att utreda förhållandet mellan sociala, psykologiska och biologiska faktorer som påverkar barnafödandet [4].

På kort sikt kan konsekvenserna av ett lägre barnafödande resultera i betydligt färre barn i skolåldern. Större städer, där befolkningsunderlaget är större, klarar sig relativt sett bättre men områden med glesare befolkning kan se den sista skolan stänga på grund av bristande underlag, vilket också påverkar framtiden för hela samhället. På längre sikt betyder det också att försörjningskvoten påverkas när åldersgrupperna som på sikt rör sig in i arbetsför ålder blir mindre och skapar en situation där allt färre förvärvsarbetande måste försörja allt fler äldre.

En långsamt växande, eller även krympande befolkning, behöver inte nödvändigtvis endast leda till negativa konsekvenser på sikt. Exempelvis kan förutsättningarna för att hantera miljöproblem förbättras eftersom färre människor skapar utsläpp och använder jordens resurser. En lägre omflyttning kan också ge mer stabila och trygga bostadsområden med högre mellanmänsklig tillit. Utifrån ett livskvalitetsperspektiv har levnadsstandarden i Japan förbättrats avsevärt samtidigt som befolkningen har krympt under de senaste två årtiondena [5].

Ungas digitala verklighet

Dagens unga generation formas i skuggan av en pandemi som påverkade nästan alla delar av samhället, bland annat med inställda evenemang och restriktioner på vardagliga aktiviteter. Efter pandemin har Europa i stället gått in i en lågkonjunktur samtidigt som krig återvände till kontinenten. Allt detta speglas direkt i flödet hos en generation som lever i en verklighet präglad av smartphones och en kontakt med omvärlden som tidigare generationer knappt kunde drömma om.

Det senaste decenniet har användningen av digitala medier ökat, med ännu oklara långsiktiga effekter. Digitaliseringen kan innebära många positiva saker för barn och unga, såsom möjligheten att skapa sociala kontakter, inhämta kunskap, lära sig nya färdigheter och kunskaper, uttrycka sina åsikter och koppla av. Digitala verktyg och medier ger barn och unga möjlighet att lätt och på egna villkor få tillgång till information samtidigt som det också ger dem möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka samhället och sina egna liv. För barn och unga med särskilda behov kan digitala medier dessutom vara inkluderande och öppna upp för nya sociala möjligheter.

Samtidigt finns det potentiella negativa konsekvenser där forskning håller på att klarlägga effekterna på ungas hälsa och välmående [6]. Den forskning och statistik som finns idag visar på kopplingar mellan hög användning av digitala medier, minskad sömn samt rapporterade symtom på psykisk och fysisk ohälsa. Däremot är frågan om vad som leder till vad inte tydligt besvarad. I Helsingborg har andelen unga med psykiska besvär ökat med 13 procent mellan 2012 och 2024. Samtidigt har ungefär 7 procent av ungdomarna i Helsingborg en problematisk användning av sociala medier och ungefär en lika stor andel har ett dataspelsberoende. En bidragande orsak till den problematiska användningen handlar om att dagens algoritmer är utformade så att de blir beroendeframkallande och att det i förlängningen riskerar barn och ungas hälsa. Forskningen har inte kunnat se någon koppling mellan datorspelande och spelarens psykiska välmående bland äldre barn. Det finns dock vissa indikationer på negativ koppling för yngre barn under 11 år [6].

Ungas psykiska hälsa påverkas av normer, förväntningar och sociala relationer, där digitala medier spelar en alltmer framträdande roll. Det är ofta inte de digitala medierna i sig som är problemet [7], utan effekterna av att de tränger undan andra aktiviteter. Mycket skärmtid kan exempelvis leda till att barn får mindre tid för hälsofrämjande aktiviteter som sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och skolprestationer [8].

Utvecklingen i samhället mot alltmer digital användning i vardagen innebär en utmaning för kommuner och myndigheter. I Australien har staten infört ett förbud mot sociala medier för ungdomar under 16 år för att motverka de potentiella negativa effekterna av sociala medier. Helsingborgs stad har drivit projektet Aktivitet förebygger för att förbättra barns fysiska och psykiska hälsa samt stärka förutsättningarna för lärande i skolan. Helsingborgs stads kartläggning av våldsförekomst och våldsförebyggande arbete visar dessutom att det finns tydliga kopplingar mellan digitala händelser och det fysiska och psykiska våld som barn och unga möter i vardagen. En utmaning ligger i att personal och vuxna inte har insikt i det som sker på den digitala arenan och därför inte kan bistå på samma sätt som när det sker i den fysiska miljön [9]. Digitala medier spelar dessutom en central roll i ungas relationer och används ofta som verktyg i våldsutövning. Våld i ungas nära relationer har på senare tid fått ökad uppmärksamhet genom kartläggningar som visar på omfattande utsatthet, särskilt bland flickor, hbtqi-personer och unga med funktionsnedsättning [10].

Problematisk skolfrånvaro

Vidare kan ungas psykiska ohälsa kopplas till skolfrånvaro, där Sverige under ett antal år har sett en långsiktig ökning av skolfrånvaron som nådde sin kulmen under pandemiåren. En kartläggning av Skolverket visar att en fjärdedel av eleverna i förskole- och grundskoleklass då var frånvarande minst 15 procent av lektionstiden för att sedan ha sjunkit tillbaka något, dock fortfarande över nivåerna som vi såg före pandemin [11]. Internationell forskning visar att individuell frånvaro blir särskilt problematisk när den når över 10 procent eftersom det då det blir svårare att komma tillbaka [12]. Här pekar forskare på ett samband mellan skolfrånvaro och ohälsa.

Utöver att hamna efter i skolarbetet leder längre frånvaro från skolan ofta till oro, depression och tappade sociala kontakter [13]. Samtidigt påverkas barnets prestation i skolan av barnets situation i hemmet som ger en del av förutsättningarna för att lyckas. I bakgrunden finns en tydlig koppling mellan ohälsa och utsatthet, där ekonomisk utsatthet skapar en sämre generell hälsa och i förlängningen försämrade förutsättningar för att lyckas i skolan. Psykisk ohälsa och ensamhet kan också bidra till skolfrånvaro vilket riskerar att leda till en svårbrytbar och nedåtgående spiral. Här är skolans arbete med att skapa trygghet en av nycklarna för att öka elevers närvaro.

Olika gruppers skolresultat

En annan verklighet för dagens unga är den fysiska uppdelningen som förstärkts under stora delar av 2000-talet och som har lett till dagens höga nivåer av skolsegregation. I grundskolan är barn ofta inskrivna på en skola i deras närområde vilket betyder att barn från resurssvaga familjer därmed går i skola tillsammans med andra elever med liknande bakgrund. Som konsekvens blir skolorna mer uppdelade efter elevernas förutsättningar att klara studierna, där föräldrarnas utbildningsbakgrund är en avgörande faktor, vilket har betydelse för elevers resultat. Skolverket har funnit att skillnaden i utbildningsresultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortsatt stor. För årskurs 4 har dessa resultatskillnader dessutom ökat sedan 2019 och elevernas hemresurser verkar spela en allt större roll för deras prestationer [14]. Skillnaden är extra tydlig mellan de elever som inte talar svenska i hemmet jämfört med de elever som alltid talar svenska i hemmet. En lokal utmaning i Helsingborg är att andelen som nästan aldrig får hjälp med studierna hemma har ökat från 15 till 22 procent mellan 2012 och 2024.

Resultaten för utrikes födda elever har stadigt förbättrats sedan 2015 samtidigt som studieresultaten för inrikes födda elever har sjunkit sedan 2021. Detta innebär att utrikes födda elever har närmat sig genomsnittet för samtliga elever. Skolverket pekar på att utlandsfödda elever idag är yngre när de kommer till Sverige och att gruppen som helhet därmed hinner vara längre i svensk skola och därför också uppnår bättre resultat. Bland de inrikes födda eleverna är det främst elevgrupper med redan låga betyg som har tappat ytterligare sedan förändringar i betygssystemet infördes 2013. I synnerhet handlar det om att studieresultaten för flickor med svaga studieresultat har försvagats jämfört med högpresterande elevgrupper [15]. Från hösten 2025 införs ett nytt betygssystem för gymnasiet som syftar till att ge eleverna längre tid på sig att fördjupa sig i ett ämne innan eleven får ett slutgiltigt betyg. I teorin kommer det nya systemet att ge eleverna fler chanser att visa vad de kan och har lärt sig i respektive ämne innan det slutgiltiga ämnesbetyget fastställs [16].

Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten är fortfarande hög och resulterar i att det är svårare för elever från studieovana familjemiljöer att lyckas i skolan, vilket kan påverka deras framtidsmöjligheter [17]. I förlängningen påverkar det även kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden negativt i ett läge där kompetenskraven förväntas fortsätta att öka inom många yrken. Detta är centralt eftersom integrationen i samhället och möjligheterna att lyckas i livet ofta kan kopplas till en kedja av skolresultat, arbetsmarknadsetablering och inkomst. En otillräcklig skolgång ökar risken för lägre livskvalitet, ohälsa och i vissa fall att hamna i kriminalitet. När en individ har hamnat i socialt utanförskap kan det vara både svårt och resurskrävande att hantera. Utanförskapet riskerar dessutom att gå i arv till nästa generation eftersom föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska situation har stor inverkan på barns möjligheter att lyckas i livet.

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: Skolverket 2025

Ungas värderingar

Nivån på det politiska intresset och engagemanget hos dagens unga skiljer sig inte nämnvärt från det vi har sett i tidigare generationer [18]. Dagens unga har i stort en optimistisk eller positiv grundsyn på deras egen livssituation och framtidsutsikter. Samtidigt känner betydligt färre samma optimism inför framtiden för Sverige och världen [19]. Nationellt visar Ungdomsbarometern att tre av fyra unga ser ljust på sin egen framtid samtidigt som drygt en av tre anser att samhällsutvecklingen är på väg i rätt riktning. Den här diskrepansen kan tillskrivas ett starkt individualistiskt perspektiv som gör det möjligt att särskilja sin egen situation och framtid från samhället i stort [20]. Även i Helsingborg visar undersökningen Barn och unga i Skåne 2024 på en fallande framtidstro bland unga över tid [21]. Trots en dyster syn på framtiden för samhället i stort har en majoritet av dagens unga fortfarande förtroende för demokratin som styrelseskick. Pojkar är mer negativa än flickor i detta avseende [22].

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: Region Skåne. Folkhälsoenkät barn och unga

Unga idag tenderar att fokusera mer på sådant som påverkar dem direkt, här och nu, än mer långsiktigt och indirekt. Andelen som uppger att frågor som rör miljö- och klimat eller jämställdhet mellan könen är viktigast för de personligen är lägre idag än vad det var före pandemin. Många unga upplever att frågor som jämställdhet redan nått långt i samhället, vilket leder till att deras fokus i högre grad riktas mot personlig trygghet och ekonomiska faktorer. En växande andel unga anger den personliga ekonomin som en betydande stressfaktor och de prioriterar därför pengar högre än tidigare generationer [20].. Denna utveckling kan förklaras till viss del av den lågkonjunktur som förvärrat ungas ekonomiska situation de senaste åren. Samtidigt framhäver sociala medier ofta status och ekonomisk framgång, vilket förstärker dessa prioriteringar. I MUCF:s enkät står sjukvården, tillsammans med skola och utbildning, ut som den samhällsfråga som flest unga tycker är viktigt [19]. Även MUCF pekar på att dagens unga förmodligen påverkas av en orolig omvärld då frågor som rör krig, terrorism och försvar har blivit vanligare orosmoln bland de yngre.

Utblick

I utblicken diskuteras kort vad som bedöms vara säkert respektive osäkert i brännpunkten på tio års sikt. Syftet är att ge en översiktlig bild utifrån vad som är troligt och tänkbart.

Det är troligt att födelsetalen i Sverige kommer att ligga kvar på samma nivå i närtid. Detta ger en strukturell nedgång i antalet barn och unga jämfört med tidigare som kommuner i Sverige kommer behöva förhålla sig till. Prognoserna pekar på att det är tänkbart att födelsetalen vänder uppåt igen runt 2030 och att barnafödandet om tio år är på en högre nivå än idag. Det är troligt att det offentliga Sverige kommer att göra insatser för att försöka påverka barnafödandet och viljan att skaffa barn. Forskning och pågående utredningar pekar dock på att orsakerna till uppgångar och nedgångar är komplexa och att framtidens utveckling är svår att förutspå.

Det är säkert att digitala medier, tjänster och verktyg kommer att fortsätta ta mycket plats i barn och ungas liv. Det är troligt att det kommer att införas tydligare riktlinjer och utökad politisk reglering inom området, både på nationell och EU-nivå. Ungas användning av digitala tjänster kommer troligen att begränsas även i Sverige, i likhet med vad som redan har skett i andra delar av världen.

Något som är osäkert är utvecklingen av ungas framtidstro och värderingar. Historiskt sett har detta påverkats mycket av händelser i omvärlden, där olika kriser och konflikter ofta gett ett tydligt avtryck. Något som talar för att unga kommer att ha en dyster framtidssyn är att klimatförändringarna med stor säkerhet kommer att förvärras under de kommande tio åren. Omvänt är det möjligt att konfliktnivån i Europa och världen blir lägre på 2030-talet än idag, vilket i så fall skulle påverka i motsatt riktning. En annan osäkerhetsfaktor som kan prägla är läget för samhällsekonomin, som är svår att förutspå på tio års sikt.