03. Färre barn och förändrad uppväxt

Sveriges kommuner står inför en ny demografisk verklighet där barnafödandet har nått historiskt låga nivåer. Kommuner som tidigare haft höga födelsetal tvingas nu se över resurser och investeringar inom skolområdet när barngruppernas storlek varierar mellan årskurser. Samtidigt växer dagens unga upp i en tid präglad av globala oroligheter, en nyligen upplevd pandemi och en lågkonjunktur som dämpat framtidstron och påverkat deras värderingar. De ungas vardag är dessutom alltmer digital. Sociala kontakter flyttas till nätet och digitala verktyg har blivit en självklar del av skolundervisningen. I detta landskap hamnar sambandet mellan en digital uppväxt, psykisk hälsa och skolans förutsättningar för lärande i centrum.

Den unga demografin

Under andra hälften av 2010-talet växte befolkningen i Helsingborg och många andra större svenska städer snabbt. Detta medförde utmaningar för att möta stadens demografiska behov av skola och resulterade bland annat i utbyggda verksamheter för att ta hand om det växande antalet barn. Idag är bilden en helt annan då barnafödandet under 2024 landade på det lägsta antalet födda sedan 2002 [1]. Den summerade fruktsamheten på 1,43 barn per kvinna var den lägsta som hittills uppmäts i Sverige [2]. Lägre födelsetal syns även i flera andra europeiska länder, där Sverige i jämförelse har legat relativt högt på senare år. För Helsingborgs del har det lägre barnafödandet resulterat i att antalet födda barn per år har gått från en högsta nivå på drygt 1 700 födda barn till knappt 1 500 barn (2024). En skillnad på ungefär 200 barn per år över en längre tid leder till drastiskt förändrade förutsättningar för skolorna i staden då barnkullarna som rör sig genom skolan skiftar i storlek och behovet i olika årskurser förändras över tid.

[Diagram över hur åldersgrupperna kommer förändras över tid]

Det är inte klarlagt varför födelsetalen har sjunkit till dagens nivå och om de kan komma att vända uppåt igen. Bland möjliga förklaringar finns värderingsförändringar och oro för omvärlden, exempelvis krig eller klimatförändringar, som leder till en minskad vilja att skaffa barn. Olika initiativ i de nordiska länderna ämnar förbättra kunskapsläget kring det sjunkande barnafödandet. Regeringen har utsett en utredare för att analysera demografiska trender och identifiera faktorer som påverkar nativiteten. Särskilt fokus för utredningen är faktorer som boendesituation, psykisk hälsa, utbildningsnivåer och digitalisering [3]. Parallellt ska ett annat forskningsprojekt studera fertiliteten hos 200 000 unga i Danmark och Norge för att utreda förhållandet mellan sociala, psykologiska och biologiska faktorer som påverkar barnafödandet [4].

På kort sikt kan konsekvenserna av ett lägre barnafödande resultera i betydligt färre barn i skolåldern. Större städer, där befolkningsunderlaget är större, klarar sig relativt sett bättre men områden med glesare befolkning kan se den sista skolan stänga på grund av bristande underlag, vilket också påverkar framtiden för hela samhället. På längre sikt betyder det också att försörjningskvoten påverkas när åldersgrupperna som rör sig in i arbetsför ålder blir mindre och skapar en situation där allt färre förvärvsarbetande måste försörja allt fler äldre. En långsamt växande, eller även krympande befolkning, behöver inte bara få negativa konsekvenser på sikt. Exempelvis kan förutsättningarna för att hantera miljöproblem förbättras eftersom färre människor skapar utsläpp och använder jordens resurser. En lägre omflyttning kan också ge mer stabila och trygga bostadsområden med högre mellanmänsklig tillit. Utifrån ett livskvalitetsperspektiv har levnadsstandarden i Japan förbättrats avsevärt samtidigt som befolkningen har krympt under de senaste två årtiondena [5].

Ungas digitala verklighet

Parallellt med att demografin förändras växer dagens unga generation upp i skuggan av en pandemi som snabbt spred sig över världen och påverkade nästan alla delar av samhället, bland annat med inställda evenemang och restriktioner på vardagliga aktiviteter. Efter pandemin upplevde har Europa i stället gått igenom en lågkonjunktur samtidigt som krig återvände till kontinenten. Allt detta speglas direkt i flödet hos en generation som lever i en verklighet formad av smartphones med en kontakt med omvärlden som tidigare generationer bara kunde drömma om.

Det senaste decenniet har användningen av digitala medier ökat, med ännu oklara långsiktiga effekter. Digitaliseringen kan innebära många positiva saker för barn och unga, såsom möjligheten att skapa sociala kontakter, inhämta kunskap, lära sig nya färdigheter och kunskaper, uttrycka sina åsikter och koppla av. Digitala verktyg och medier ger barn och unga möjlighet att lätt och på egna villkor få tillgång till information samtidigt som det också ger dem möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka samhället och sina egna liv. För barn och unga med särskilda behov kan digitala medier dessutom vara inkluderande och öppna upp för nya sociala möjligheter.

Samtidigt finns det potentiella negativa konsekvenser där forskning håller på att genomföras för att klarlägga effekterna på ungas hälsa och välmående [6]. Den forskning och statistik som finns idag visar på kopplingar mellan hög användning av digitala medier, minskad sömn samt rapporterade symtom på psykisk och fysisk ohälsa. Däremot är frågan om vad som leder till vad inte tydligt besvarad. Ungefär 7 procent av ungdomarna i Helsingborg har en problematisk användning av sociala medier och ungefär en lika stor andel har ett dataspelsberoende. En bidragande orsak till den problematiska användningen handlar om att dagens algoritmer är utformade så att de blir beroendeframkallande och att det i förlängningen riskerar barn och ungas hälsa. Forskningen inte kunnat se någon koppling mellan datorspelande och spelarens psykiska välmående bland äldre barn. Det finns dock vissa indikationer på negativ koppling för yngre barn under 11 år [6].

Ungas psykiska hälsa påverkas av normer, förväntningar och sociala relationer, där digitala medier spelar en alltmer framträdande roll. Det är ofta inte de digitala medierna i sig som är problemet [8], utan effekterna av att de tränger undan andra aktiviteter. Mycket skärmtid kan exempelvis leda till att barn får mindre tid för hälsofrämjande aktiviteter som sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och skolprestationer [9].

Utvecklingen i samhället mot alltmer digital användning i vardagen innebär en utmaning för kommuner att stärka barn och ungas mediekompetens och digitala integritet. I Helsingborg drivs projektet Aktivitet förebygger, som är ett hälsofrämjande och förebyggande initiativ för att förbättra barns fysiska och psykiska hälsa samt stärka förutsättningarna för lärande i skolan. Helsingborgs stads kartläggning av våldsförekomst och våldsförebyggande arbete visar dessutom att det finns tydliga kopplingar mellan digitala händelser och det fysiska och psykiska våld som barn och unga möter i vardagen. Det som sker digital mellan unga tas med till skolan eller fritidsgården, vilket gör att personal behöver hjälpa till för att hantera situationer som uppkommer. En utmaning ligger i att personal och vuxna inte har insikt i det som sker på den digitala arenan och därför inte kan bistå på samma sätt som när det sker i den fysiska miljön [10].

Digitala medier spelar en central roll i ungas relationer och används ofta som verktyg i våldsutövning. Våld i ungas nära relationer har på senare tid fått ökad uppmärksamhet genom kartläggningar som visar på omfattande utsatthet, särskilt bland flickor, hbtqi-personer och unga med funktionsnedsättning [11]. Offentliga aktörer i Sverige har därför börjat anpassa sina arbetsmetoder för att inkludera den digitala arenan. Helsingborgs stad har nyligen implementerat HackShield, ett initiativ som utbildar barn till juniora cyberagenter för att öka medvetenheten om cyberbrott och digital säkerhet genom ett interaktivt spel.

Problematisk skolfrånvaro

Vidare kan ungas psykiska ohälsa kopplas till skolfrånvaro, där Sverige under ett antal år har sett en långsiktig ökning av skolfrånvaron som nådde sin kulmen under pandemiåren. En kartläggning av Skolverket visar att en fjärdedel av eleverna i förskole- och grundskoleklass då var frånvarande minst 15 procent av lektionstiden för att sedan ha sjunkit tillbaka något, dock fortfarande över nivåerna som vi såg före pandemin [12]. Internationell forskning visar att individuell frånvaro blir särskilt problematisk när den når över 10 procent eftersom det då det blir svårare att komma tillbaka [13]. Här pekar forskare på ett samband mellan skolfrånvaro och ohälsa. Utöver att hamna efter i skolarbetet leder längre frånvaro från skolan ofta till oro, depression och tappade sociala kontakter [14].  Samtidigt påverkas barnets prestation i skolan av barnets situation i hemmet som ger en del av förutsättningarna för att lyckas. I bakgrunden finns en tydlig koppling mellan ohälsa och utsatthet, där ekonomisk utsatthet skapar en sämre generell hälsa och i förlängningen försämrade förutsättningar för att lyckas i skolan. Psykisk ohälsa och ensamhet kan också bidra till skolfrånvaro vilket riskerar att leda till en ond och svårbrytbar nedåtgående spiral.

Olika gruppers skolresultat

En annan verklighet för dagens unga är den fysiska uppdelningen [korslänk] som förstärkts under stora delar av 2000-talet och som har lett till dagens höga nivåer av skolsegregation. I grundskolan är barn ofta inskrivna på en skola i deras närområde vilket betyder att barn från resurssvaga familjer därmed går i skola tillsammans med andra elever med liknande bakgrund. Som konsekvens blir skolorna mer uppdelade efter elevernas förutsättningar att klara studierna, där föräldrarnas utbildningsbakgrund är en avgörande faktor, vilket har betydelse för elevers resultat. Skolverket har också funnit att skillnaden i utbildningsresultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortsatt stor. För årskurs 4 har dessa resultatskillnader dessutom ökat sedan 2019 vilket innebär att elevers hemresurser spelar en allt större roll för deras prestationer [15].  Skillnaden är extra tydlig mellan de elever som inte talar svenska i hemmet jämfört med de elever som alltid talar svenska i hemmet.

När det kommer till migrationsbakgrund har resultaten för utrikes födda elever stadigt förbättrats sedan 2015. För inrikes födda elever har studieresultaten däremot sjunkit sedan 2021, vilket innebär att utrikes födda elever har närmat sig genomsnittet för samtliga elever. Skolverket pekar på att utlandsfödda elever idag är yngre när de kommer till Sverige och att gruppen som helhet därmed hinner vara längre i svensk skola och därför också uppnår bättre resultat. Bland de inrikes födda eleverna är det främst elevgrupper med redan låga betyg som har tappat ytterligare sedan förändringar i betygssystemet infördes 2013. I synnerhet handlar det som att studieresultaten för flickor med svaga studieresultat har försvagats jämfört med högpresterande elevgrupper [16]. Från hösten 2025 införs ett nytt betygssystem för gymnasiet som syftar till att ge eleverna längre tid på sig att fördjupa sig i ett ämne innan eleven får ett slutgiltigt betyg. I teorin kommer det nya systemet att ge eleverna fler chanser att visa vad de kan och har lärt sig i respektive ämne innan det slutgiltiga ämnesbetyget sätts [17].

Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten är fortfarande hög och resulterar i att det är svårare för elever från studieovana familjemiljöer att lyckas i skolan, vilket längre fram kan påverka deras framtidsmöjligheter. I förlängningen påverkar det även kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden negativt i ett läge där kompetenskraven förväntas fortsätta att öka inom många yrken.

Detta är centralt eftersom integrationen i samhället och möjligheterna att lyckas i livet ofta kan kopplas till en kedja av skolresultat, arbetsmarknadsetablering och inkomst. En otillräcklig skolgång ökar risken för lägre livskvalitet, ohälsa och i vissa fall att hamna i kriminalitet. När skadan väl är skedd och individen hamnat i socialt utanförskap kan det vara både svårt och resurskrävande att hantera. Utanförskapet riskerar dessutom att gå i arv till nästa generation eftersom föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska situation har stor inverkan på barns möjligheter att lyckas i livet.

Figur 1. Andel (%) niondeklassare i Helsingborg som uppnått behörighet till gymnasiet efter bakgrund och femårsperiod

Källa: Skolverket 2023.

Ungas värderingar

Nivån på det politiska intresset och engagemanget hos dagens unga skiljer sig inte nämnvärt från det vi har sett i tidigare generationer [18]. Ungas attityder påverkas dock av en orolig omvärld, vilket inte minst syns i deras relativt låga framtidstro. Drygt en av tre unga uppger att samhällsutvecklingen är på väg i rätt riktning, samtidigt som tre av fyra unga ljust på sin egen framtid. Den här diskrepansen kan tillskrivas ett starkt individualistiskt perspektiv hos unga som gör det möjligt att särskilja sin egen situation och framtid från samhället i stort [19]. Trots en dyster syn på framtiden för samhället i stort har en majoritet av dagens unga fortfarande förtroende för demokratin som styrelseskick. Pojkar är mer negativa än flickor i detta avseende och en av fem killar tar helt eller delvis avstånd från att demokrati alltid är det bästa styresskicket [20].

Unga idag tenderar att fokusera mer på sådant som påverkar dem direkt, här och nu, än mer långsiktigt och indirekt. Andelen som uppger att frågor som rör miljö- och klimat eller jämställdhet mellan könen är viktigast för de personligen är lägre idag än vad det var före pandemin. Många unga upplever att frågor som jämställdhet redan nått långt i samhället, vilket leder till att deras fokus i högre grad riktas mot personlig trygghet och ekonomiska faktorer. En växande andel unga anger den personliga ekonomin som en betydande stressfaktor och de prioriterar därför pengar högre än tidigare generationer [19]. Denna utveckling kan förklaras till viss del av den lågkonjunktur som förvärrat ungas ekonomiska situation de senaste åren. Samtidigt framhäver sociala medier ofta status och ekonomisk framgång, vilket förstärker dessa prioriteringar.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt