04. Förändrade förutsättningar för tillväxt

Den lokala ekonomiska tillväxten påverkar både attraktiviteten och välfärden. Helsingborgs har historiskt sett haft en framskjuten nationell position, men de senaste åren har tillväxten minskat och stadens utmaningar inkluderar hög arbetslöshet, lägre sysselsättning och en lägre utbildningsnivå än många andra motsvarande städer. Över tid riskerar lägre tillväxt leda till färre medel till välfärden och att staden blir mindre attraktiv för människor och företag. Mycket ligger utanför stadens kontroll men det finns stora möjligheter att påverka de lokala förutsättningarna genom att arbeta med vad som ligger inom stadens rådighet.

Tillväxten påverkar välfärden

I de flesta fall är tillväxtbegreppet på kommunal nivå synonymt med den lokala ekonomins tillväxt, det vill säga hur näringsliv, sysselsättning och produktivitet utvecklas.[1] Ofta inkluderas även befolkningstillväxt där det finns en stark norm att det är eftersträvansvärt att växa och att fler invånare flyttar till kommunen, något som utmanas när befolkningstillväxten sjunker nationellt. [länk]

Stadens tillväxt påverkar skattekraften, vilka medel som finns till välfärden och hur attraktiv staden är. Tillväxt syftar därmed till att skapa fler jobb, fler företag och fler investeringar på ett sätt som stärker den lokala konkurrenskraften och ökar sysselsättningen, för att utveckla staden i en positiv riktning. Saker som påverkar den lokala tillväxten är platsens attraktivitet, den lokala kompetensförsörjningen samt näringslivets karaktär och förutsättningar.

Större städer har länge haft större tillväxt

Större städer har på många sätt varit vinnare under 2000-talet, vilket är en regional, nationell, europeisk såväl som global trend. Jobben och tillväxten har koncentrerats till större städer över tid, vilka samlar kompetens, kapital och kluster och ger en självförstärkande effekt. År 2022 utgjorde de tre storstadslänen drygt 60 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, varav Stockholms län ensamt över 30 procent.[2]

Det är främst det kunskaps- och teknikintensiva näringslivet som vuxit starkt de senaste decennierna som en del av en större strukturomvandling. Arbetsintensiva verksamheter och produktion har förlagts till andra länder, medan företag i Sverige i allt högre utsträckning fokuserat på stegen före och efter produktionen såsom exempelvis design, forskning och utveckling, marknadsföring och kringtjänster.[3] Kunskapsintensiva företag inom dessa områden drar högst nytta av att ligga i urbana miljöer medan högkvalificerad och välutbildad arbetskraft tenderar att koncentreras i städerna. Det ger städer komparativa fördelar genom att det där bland annat finns arenor för kunskapsutbyte och innovation, kunskapsintensiv arbetskraft och internationella kontaktytor vilket driver såväl företag, människor och kapital mot större städer.[4]

Enkelt sammanfattat söker sig exempelvis företag som söker mjukvaruutvecklare till platser där tillgången på dessa är god, medan mjukvaruutvecklare söker sig till platser där sådana företag erbjuder arbetstillfällen – vilket i allt högre grad är större städer. Detta blir självförstärkande över tid och innebär att existerande näringslivsdynamik i hög grad formar framväxten av näringslivet, samt att nya branscher och specialiseringar är mer sannolika att uppstå om de är relaterade till redan existerande branscher.[5]

Så har Helsingborgs tillväxt utvecklats i relation till andra

Helsingborg har länge haft en framskjuten position nationellt, men tillväxten har saktat ner något under senare år. Tillväxten i Helsingborg har varit högre än nationellt och motsvarande andra större städer, men lägre än i de tre storstäderna. I Skåne har Helsingborg varit en vinnare, men Malmö varit än större. Jämför vi utvecklingen mot de 15 befolkningsmässigt största kommunerna har Helsingborg under de senaste tio åren haft bland den högsta befolkningsutvecklingen, men släpar efter i sysselsättningstillväxt. Det har skapats tusentals färre jobb lokalt än förväntat i jämförelse med andra större städer sett till befolkningsutvecklingen.

Under det senaste decenniet har Helsingborg uppvisat lägre produktivitetstillväxt än riket, vilket innebär att värdet som varje sysselsatt skapar utvecklats jämförelsevis långsammare. Staden har haft motsvarande utveckling som andra större städer men de tre storstäderna har haft starkare produktivitetstillväxt än genomsnittet, vilket avspeglar deras högre inflöde av kapital och investeringar. Under perioden har det även skett en koncentration av huvudkontor till storstäderna. Samtidigt släpar Familjen Helsingborg efter i produktivitet i jämförelse med andra motsvarande regioner och att regionens företag tappar i konkurrenskraft påverkar Helsingborg som nav i det regionala näringslivet.

Helsingborg har ett näringsliv med en stor branschbredd som inkluderar över tre fjärdedelar av alla branscher, vilket gör staden mer motståndskraftig mot strukturomvandlingar. Sett till branschutvecklingen har handel, bygg, utbildning samt besöksnäring i Helsingborg haft en högre sysselsättningstillväxt än andra större städer under en tioårsperiod. Logistikpositionen är fortsatt stark men mättad utifrån marktillgången [länk mark/boende], med låg tillväxt i Helsingborg medan den växt snabbt i övriga Familjen Helsingborg. De kunskapsintensiva branscherna IKT och företagstjänster har haft hög tillväxt under perioden, men lägre än andra större städer och nationellt snitt. Detta är en viktig delförklaring till den lägre produktivitetsutvecklingen under perioden, med lägre tillväxt inom högproduktiva yrken.

Bland landets större städer har Helsingborg tredje lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning. Jämför vi detta med utvecklingen av anställda i kunskapsintensiva företag sedan 2015 syns ett starkt samband mellan högre andel högutbildade och tillväxten av anställda i kunskapsintensiva företag, där Helsingborgs utveckling är näst lägst. Kännetecknande för Helsingborg är en lägre utbildningsnivå och en större privat sektor, vilka båda påverkar efterfrågan på kunskapsintensiva tjänster över tid. En utmaning för tillväxten är att inte heller lågkvalificerade jobb växer i samma utsträckning lokalt (länk). Det innebär en matchningsproblematik på två olika nivåer, då det både saknas arbetskraft för kunskapsintensiva företag och arbetstillfällen för den lågkvalificerade arbetskraften.

Förändrade förutsättningar för tillväxt framöver?

Många branscher upplever en snabb förändring med förändrade produkter och tjänster på en mängd områden. Områden som krisberedskap (länk), klimatomställning (länk) och teknikutveckling (länk) påverkar konkurrenskraften framåt och inverkar tillsammans med kompetens och kapital på företagsbeslut om lokalisering och investeringar framåt.

Tidigare utveckling är alltså inte vägledande för hur kommande årtionden kommer utvecklas. Större städer har varit vinnare, men det är inte givet att det är samma krafter som driver utvecklingen framåt. Trender kan brytas och kartan ritas delvis om i en värld av polarisering, instabilitet och disruption. Mycket talar dock för att städer även fortsatt kommer vara relevanta både för produktion och konsumtion, däremot kan positionen för olika regioner och platser förändras över tid. Städer med dramatisk utveckling är exempelvis Skellefteå, som snabbt expanderade med Northvolts etablering men sedan stannade av när företaget gungade. I Danmark har den tredje största staden Odense alltmer hamnat efter i takt med att dess position försvagats. Regionalt bidrog tillkomsten av Hyllie till en stark utveckling för Malmö, dit många regionala företag flyttade huvudkontor utifrån närheten till Köpenhamn och Kastrup.

Både aktiva val och plötsliga historiska skeenden kan förändra städers framtidsutsikter. I Östergötland har Norrköping och Linköping bytt plats i storlek på både befolkning och arbetsmarknad, precis som de historiskt stora städerna Birmingham och Atlanta i sydöstra USA haft helt olika utveckling sedan 1960-talet. På samma sätt kan platsens förutsättningar påverkas oväntat, exempelvis skulle låglänt kust kunna bli mindre attraktivt i en värld med större klimatpåverkan. Närheten till Danmark kunna bli både ett större plus eller större minus utifrån utvecklingen där och hur olika infrastrukturprojekt prioriteras nationellt framöver.

Det traditionella tillväxtbegreppet har under senare år utmanats av andra perspektiv som ifrågasätter sambandet mellan tillväxt och välfärd. Förespråkare för nedväxt menar att fortsatt ekonomisk expansion är oförenlig med planetens ekologiska gränser, medan det breddade begreppet hållbar tillväxt fokuserar på hur ekonomisk utveckling balanseras med klimatneutralitet och social hållbarhet. Även om tillväxtfokuset står sig starkt bidrar dessa perspektiv till att debatten om hur mycket ekonomin växer alltmer nyanseras utifrån vad som växer och till vilket pris.[6]

Strategisk påverkan på attraktivitet

Helsingborgs långsiktiga attraktionskraft bygger på förmågan att skapa goda förutsättningar för tillväxt. Investeringar, etableringar och expansioner påverkas i hög grad av faktorer som framtidstro, attraktivitet och förmågan att undanröja tillväxthinder, vilka alla är trögrörliga områden som kräver uthållighet och bred samverkan. Tillväxtverket lyfter flera centrala utmaningar för investeringsfrämjande arbete där kommunen inte har egen rådighet utan behöver samverka med andra aktörer, såsom begränsad tillgång till mark, kapacitetsbrist i elnätet och en otillräcklig kompetensförsörjning.[7]

En avgörande fråga för näringslivets utvecklingskraft är tillgången till rätt kompetens (länk). Här utgör stadens relativt sett lägre utbildningsnivå en strategisk utmaning, vilket minskar attraktivitet för kunskapsintensiva företag att förlägga sin verksamhet här. Tryggheten (länk) är en annan grundförutsättning för attraktivitet. En trygg stad är mer attraktiv för både invånare och företag, vilket förutsätter samlade insatser för att minska brottsligheten och öka den upplevda tryggheten.

Även den lokala elförsörjningen är en strategisk förutsättning för framtidens tillväxt. Med både otillräcklig lokal elproduktion och brister i överföringen är energiförsörjningen en stor utmaning (länk) för Skånes näringsliv framåt. Tillsammans med landets högsta elpriser påverkas näringslivets lönsamhet och attraktivitet för expansion och etableringar i ett läge där omställningen mot ett fossilfritt samhälle förväntas öka elbehovet markant de kommande decennierna. I förlängningen riskerar elintensiva företag flytta delar eller hela verksamheter från Skåne, kommunala utbyggnadsplaner påverkas och infrastruktursatsningar få stå tillbaka.

Helsingborg har sett en lägre befolkningstillväxt under de senaste åren (länk) som tillsammans med konjunkturen dämpat nyproduktionen av bostäder. På längre sikt kan en lägre befolkningsutveckling också påverka förutsättningarna för tillväxt. Långsiktigt behöver nyproduktion av bostäder möta behovet av exempelvis småhus och andra familjevänliga bostäder. (länk mark/bostad) Samtidigt kräver klimatneutralitet till år 2030 ett nära samarbete med näringslivet, där flera av de branscher som idag har hög miljöpåverkan behöver accelerera sin klimatomställning, exempelvis transport, handel samt bygg- och anläggning. Att dessa aktörer lyckas med sin omställning är centralt för att behålla jobb lokalt och stärka konkurrenskraften framåt.

Vidare är Helsingborgs internationella, nationella och regionala tillgänglighet en strategisk konkurrensfaktor. Goda pendlingsmöjligheter, starka transportleder och internationella förbindelser stärker arbetsmarknadens matchning, möjliggör kunskapsutbyte och underlättar affärsresande och nätverkande. Här är stora infrastrukturprojekt såsom Fehmarn bält-tunneln, dubbelspår på Västkustbanan och en HH-tunnel strategiska pusselbitar framåt som alla påverkar stadens position markant.

Hur staden kan jobba med Helsingborgs förutsättningar

Helsingborgs möjligheter till långsiktig tillväxt formas både av nationella lagar och villkor samt lokala förutsättningar. Skattepolitik, arbetsmarknadsregler, energiförsörjning, infrastruktur och handelspolitik ligger utanför kommunens rådighet, men påverkar i hög grad stadens utvecklingskraft. Samtidigt finns det flera strategiska områden där kommunen kan göra tydlig skillnad genom att stärka de lokala villkoren för företag, investeringar och kompetensförsörjning. Kommunen har direkt rådighet över centrala verktyg som service till företag, myndighetsutövning, planprocesser och stadsplanering. Detta påverkar både näringslivets förutsättningar, invånarnas vardag och stadens konkurrenskraft som tillväxtnod. Arbetet med att förbättra de grundläggande förutsättningarna påverkar alla typer av företag lika, såväl globala spjutspetsbolag som småföretagare.

Det lokala företagsklimatet kan stärkas genom snabb och förutsägbar myndighetsutövning och nära dialog med näringslivet, planprocesser effektiviseras och markberedskap skapas i samverkan med berörda myndigheter och företag. Staden behöver även driva på för bättre infrastruktur och tillgänglighet såväl regionalt, nationellt och internationellt. Slutligen är kommunens grunduppdrag med exempelvis skolor, kultur, trygghet, attraktiva boendemiljöer och mötesplatser avgörande för attraktiviteten och för att behålla, locka och matcha kompetens.

Genom att utveckla och förädla Helsingborgs styrkor och attraktiva områden kan staden stärka sin position i konkurrensen om investeringar, etableringar och kompetens. Det handlar om att profilera sig tydligare, att samordna arbetet internt och att bygga starka partnerskap med näringsliv, akademi och civilsamhälle. I grunden handlar det om att skapa en plats där människor vill bo och företag vill växa. Stadens attraktionskraft avgörs inte bara av arbetsmarknaden, utan även av livskvalitet, utbildning, trygghet och möjligheten att leva ett gott vardagsliv. Helsingborgs position gentemot andra städer avgörs därmed både av hur väl staden utvecklar sina interna strukturer och processer som hur väl den tar tillvara sina unika styrkor i ett långsiktigt och samordnat arbete.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt