05. Ökad användning av AI

Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsnamn för hur maskiner kan lösa alltmer komplexa uppgifter. Inom allt fler områden kan AI komplettera eller till och med överträffa mänskliga förmågor vilket skapar möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. Samtidigt finns det en oro kring den snabba utvecklingen både på individ- och organisationsnivå, där frågor kopplade till integritet och framtida sysselsättning ställs på sin spets.

AI plötsligt tillgänglig för alla

AI är inte längre science fiction utan redan vardag, med användning sedan flera år i många produkter och tjänster. Användningen av AI i svenskt näringsliv ökade från 5 till 25% mellan 2019 och 2024, med högre användning desto större företag. Uppmärksamheten kring AI hettade till rejält med det publika släppet av tjänsten ChatGPT i november 2022. Plötsligt fanns det ett gratis kraftfullt och användarvänligt verktyg tillgängligt för vem som helst. Detta skyndade också på lanseringen av andra produkter som varit under utveckling och som nu lanserades eller integrerades i existerande tjänster. Exempel är Googles Gemini, ChatGPT:s integration i Microsofts sökmotor Bing samt AI-tjänster i Officepaketet.

Oro att halka efter hos både globala teknikföretag och stater har drivit på en allt snabbare utveckling. Kostnaden för spjutspetsteknologin är så hög att endast ett fåtal aktörer har råd, medan kostnaden för användandet av andras tjänster ökar i takt med högre och mer arbetsintensiv användning. Europas största AI-center byggs just nu i Falun och Microsoft satsar över 30 miljarder på svenska datacenter och på att lyfta AI-kompetensen hos 250 000 personer. Sverige lockar med sin rena el, samtidigt använder datacenter redan i dagsläget motsvarande två procent av världens samlade energiförbrukning.

Den snabba utvecklingen har följts av upprop från allmänhet, politik och till och med företagsledare inom branschen om ökad reglering och minskad utvecklingstakt. Gemensamma spelregler efterfrågas brett då utvecklingen idag sker på en relativt oreglerad marknad. Mer politisk styrning på området förväntas framöver och här är EU-lagstiftningen AI Act under införande, vilken reglerar användningen av AI-system med hög risk som negativt påverkar säkerhet eller grundläggande rättigheter.

Samhällsförändring när AI-lösningar blir vardag

AI-teknologins framväxt påminner om tidigare stora teknikskiften som inledningsvis möttes med skepsis, oro och till och med sabotage. Dessa motreaktioner är vanliga när etablerade strukturer utmanas. Men när en ny teknologi når bred acceptans, kan den leda till betydande produktivitetsvinster. Under teknologiska skiften sker förändringarna ofta stegvis, men de långsiktiga effekterna kan bli omfattande. Inom arbetslivet leder AI till att repetitiva uppgifter automatiseras, vilket påverkar arbetsinnehållet snarare än hela yrken. Resultatet är att arbetsuppgifter gradvis förändras och få personer arbetar idag på exakt samma sätt som för fem, tio eller tjugo år sedan.

Vi kan förvänta oss en period av stagnation i produktivitet när tid och resurser används för att integrera AI. Potentialen för ett stort produktivitetssprång framåt finns dock. Även om AI-utvecklingen skulle stanna upp idag skulle det dröja innan dagens möjligheter utnyttjades fullt ut. Vinsterna realiseras främst när innovationer fokuserar på att förbättra befintliga processer och att identifiera vad som bör göras, snarare än att endast utforska vad som är tekniskt möjligt. Det kan med andra ord ta tid innan AI ger påtagliga effekter på produktivitet och tillväxt i samhället, samtidigt som både politiska och sociala strukturer påverkas.

Vi kan förvänta oss en period av stagnation i produktivitet när tid och resurser används för att integrera AI. Potentialen för ett stort produktivitetssprång framåt finns dock.

Med växande AI-användning brett inom olika områden sker också en kulturell omställning inom organisationer och samhället i stort. Denna kulturella förändring driver i sin tur på ytterligare innovation och blir en självförstärkande process. När allt fler verktyg finns tillgängliga, både för individer och organisationer, handlar det om att hitta sätt att anpassa dessa verktyg och arbetssätt för att stärka verksamheten. Nästa steg i den digitala omställningen innebär därmed både investeringar i teknologi och i organisationsutveckling. Eftersom organisatoriska förändringar ofta kräver tid och resurser kan det dröja innan effekten av investeringarna blir märkbar. För att lyckas krävs en kulturförändring som stödjer de interna processer som omformas av AI.

Verktyg för ökad produktivitet kräver kunskap och kompetens

För att kunna dra nytta av tekniken till fullo behövs för de flesta organisationer investeringar i digital kompetens, och en bredare AI-användning förväntas påverka arbetsmarknaden stort på sikt. Kunskap och färdigheter är centrala förändringsområden i den digitala transformationen men utvecklingen är inte entydig. Dels kan kompetenskraven för vissa tjänster komma att öka, där tröskeln höjs och skillnaden i produktion mellan de bästa och genomsnittet vidgas. Det finns på flera områden en reell risk för en digital klyfta mellan kvalificerade och okvalificerade AI-användare. Samtidigt finns potential att tvärtom minska trösklarna när specialistkompetenser och -verktyg blir tillgängliga för allt fler. Det skulle kunna medföra att flera yrkesgrupper kommer att behöva fler generalister än specialister jämfört med idag.

Generativ AI, som skapar texter och bilder, är inget utan sin medskapare. Det krävs en bra instruktör som styr den i rätt riktning. Många yrkesgrupper förväntas påverkas av detta, men det handlar inte nödvändigtvis om att AI kommer att ersätta anställda. I stället förändras allt fler yrkesroller mot att instruera, övervaka och validera maskiners arbete och bidra med kreativitet, analys, värderingar och beslutsfattande. De som arbetar med AI har potentiellt sett ett så stort produktivt övertag att de kommer att konkurrera ut de som inte arbetar med AI, vilket kommer att driva på tillämpningen inom allt fler områden och potentiellt skaka om samtliga branscher.

Störst nytta och påverkan förväntas AI ge för kreativa och kognitiva arbeten, där AI kan automatisera upprepande och tidskrävande uppgifter och frigöra tid och resurser för att fokusera på mer värdeskapande aktiviteter. En undersökning av 100 000 yrkesverksamma i Danmark visade på att för en tredjedel av arbetsuppgifterna kunde tiden halveras med hjälp av generativ AI, vilket i teorin frigör tid för annat och ökar produktiviteten. Samtidigt pekar andra studier på att den makroekonomiska effekten hittills uteblivit och att produktiviteten per anställd inte vuxit på länge.

Störst nytta och påverkan förväntas AI ge för kreativa och kognitiva arbeten, där AI kan automatisera upprepande och tidskrävande uppgifter och frigöra tid och resurser för att fokusera på mer värdeskapande aktiviteter.

Inom skolan påverkas samspelet med eleverna när rådande arbetsupplägg utmanas av nya kraftfulla hjälpmedel och lett till anpassning av både undervisning och examination. Fokus förflyttas gradvis till hur nya möjligheter kan integreras i undervisningen för att stärka elevernas lärande. Med ökad kunskap och fler färdigheter kopplat till AI brett i samhället öppnas det också upp för att tjänster och innovationer som har legat i skrivbordslådan kan lanseras och få fäste på marknaden och i arbetslivet. På så vis har AI-språnget potential att frigöra kraft och leda till en länge utlovad produktivitetshöjning inom både näringslivet och den offentliga sektorn.

AI möter den kommunala verkligheten

Implementeringen av AI i offentlig sektor sker både internt, via medarbetarnas egna arbetsuppgifter och processer, samt extern utifrån brukare och kunders förväntningar. Nationella utredningar beräknar nyttan av AI inom offentlig förvaltning till 140 miljarder kronor årligen och pekar på hur en förvaltningsgemensam AI-infrastruktur tillgänglig för alla, i stället för ett fåtal, kan spara offentlig sektor stora belopp. Om satsningarna uteblir bedöms svensk offentlig förvaltning halka längre efter vilket riskerar svensk välfärd. En svensk AI-modell specialbyggd för anställda inom svensk offentlig sektor är under utveckling av AI Sweden tillsammans med ett antal kommuner och regioner. Tjänsten ska tränas för offentlig sektor och förväntas sjösättas 2026 i stor skala.

AI används redan idag i kommunal verksamhet, men fortfarande oftast inom avgränsade områden. När det gäller framtida AI-tillämpning inom den kommunala sektorn finns både möjligheter och hinder, där den stora kompetensbrist som offentlig sektor står inför är en stark drivkraft. Med tillämpning av kraftfulla AI-verktyg ges möjlighet till allt från optimerad resursanvändning, schemaläggning och trafikflödesanalyser, till ökat medborgardeltagande och ökad tillgänglighet till kommunala tjänster.  AI innebär samtidigt både möjligheter och hot mot den lokala demokratin, då tekniken kan användas för att analysera medborgarfeedback eller simulera olika policyförslag samtidigt som användning utan tillräcklig insyn kan leda till misstro och minskat förtroende för offentliga institutioner.

Balansgång för offentlig sektor

Många verksamheter känner just nu både en extern och intern press på ökad AI-användning. Men att kasta pengar på något utan att tänka efter först, bara för att hinna först, leder sällan till framgång. Bra beställningar är A och O när AI-system utvecklas, då tekniken ger dig det du frågar efter oavsett om det är genomtänkt, av kvalitet eller ej. På motsvarande sätt är en utmaning att inte låta enskilda pilotprojekt kring AI leva som irrbloss i organisationen, utan tillämpa dem utifrån större effekt.

AI-lösningar har potentialen att påverka mänskligt beslutsfattande, då maskiner gärna ses som objektiva. En viktig fråga är därför om AI används som beslutsstöd eller beslutsfattare. Att automatisera delar av beslutsgången kan leda till kontrollförlust, om organisationen inte har full koll eller styr över sina egna algoritmer.  Offentlig sektor har här ett särskilt ansvar.

Det gäller att identifiera tydliga behov och vinster, samtidigt som man måste navigera rätt i snårig lagstiftning och undvika hinder kring etik och integritet. Det finns flera exempel på hur tillämpning av AI-lösningar har lett till diskriminering och felaktiga beslut. Exempelvis föll den nederländska regeringen 2021 efter en skandal där en AI-algoritm under många år pekat ut människor med utländskt klingande namn eller dubbla medborgarskap som potentiella skattesmitare. Det finns en påtaglig risk för att AI-system kan leda till eller till och med förstärka existerande sociala ojämlikheter.

Det finns flera exempel på hur tillämpning av AI-lösningar har lett till diskriminering och felaktiga beslut.

Mänskliga fördomar, misstag och felanvändning kan återspeglas i tekniska lösningar, vilket gör det viktigt att noggrant granska hur AI används och på vilken data den förlitar sig på. Ett grundläggande problem är att AI-system ofta är mycket komplexa, vilket kan innebära begränsad insyn eller kräva hög kompetens för att granska modeller och beslutsunderlag. Detta kan till exempel påverka revisionen av kommunens verksamhet där insynen riskerar att minska. Förutsägbarhet och transparens är centrala värden inom offentlig sektor, och om AI-system är svåra att förstå och följa kan förtroendet för de offentliga tjänsterna hotas.

Tempot i AI-utvecklingen utmanar kommunens traditionella arbetssätt och ställer krav på att hantera snabba förändringar och nya målkonflikter. Samtidigt är kommunala verksamheters karaktär annorlunda mot privat sektor vilket kommer påverka i vilken grad tillämpningen av AI görs. Men Pandoras ask är öppen och även om det utlöser motreaktioner pekar allt på att riktningen är utstakad mot utökad AI-användning både av individer och organisationer. Reglering och andra motreaktioner kan dämpa användningen inom vissa områden, men det lär bli tal om justeringar snarare än en återgång till det gamla, när fördelarna med nya lösningar och beteenden har blivit tydliga för stora grupper.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt