06. Krafttag mot välfärdsbrott

Välfärdsbrottslighet nämns allt oftare i samhällsdebatten. Det handlar bland annat om att det blivit vanligare att föreningar och företag på felaktiga grunder tar emot offentliga utbetalningar, och att det många gånger finns kopplingar till den organiserade brottsligheten. När stora medel stjäls från välfärdssystemen genom omfattande och strukturerade brottsupplägg blir det mindre pengar över till vård, skola och omsorg. På kortare sikt riskerar det att undergräva förtroendet för politiker och myndigheter. På längre sikt kan utvecklingen i värsta fall bli systemhotande och underminera förutsättningarna för tillväxt, trygghet och välfärd i hela samhället.

Välfärdsbrott ett växande problem men osäker omfattning

Välfärdsbrottsligheten är idag så stor att den allvarligt hotar att underminera förtroendet för välfärden, enligt flera offentliga utredningar. Den handlar till stor del om bedrägerier mot de offentliga välfärdssystemen, där pengar betalas ut på felaktiga grunder från offentliga försäkrings- och bidragssystem. I en kommunal kontext berör den områden som hemtjänst, föreningsbidrag, personlig assistans och vårdgivare. Det saknas samlad kunskap om välfärdsbrottslighetens omfattning, men det finns grova uppskattningar som visar problemets storlek. Utifrån en sammanvägning av flera statliga utredningar uppskattas brott och bedrägerier ligga bakom två till fyra procent av utbetalningarna från de offentliga välfärdssystemen. Det motsvarar 14 till 28 miljarder kronor av den offentliga sektorns samlade transfereringar till hushållen under 2021. Om samma förhållande gäller kommunernas inköp av tjänster från privata företag kan mer än två miljarder kronor ha gått till felaktiga och brottsliga ändamål det året.

En växande del av välfärdsbrotten har kopplingar till den organiserade brottsligheten, som i regel hittas där den ekonomiska vinningen är stor och där risken för att dömas i domstol är låg. Det innebär att välfärdsbrotten kan sättas i en bredare kontext som omfattar alltifrån narkotikahandel och skjutvapenvåld till telefonbedrägerier mot äldre och utpressning mot näringsidkare. Angrepp mot utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter beskrivs idag som ett av de tre allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten. Det handlar bland annat om att välfärdsbrotten inte bara kostar samhället pengar och underminerar förtroendet för välfärden utan även göder brottsligheten.

Utmärkande är att företag ofta används som fasad för att begå brotten. Det kan exempelvis syssla med vad som på ytan framstår som laglig import av utländsk arbetskraft, och ansöka om och få bidragsutbetalningar, men i själva verket användas som ett verktyg för att lura skattesystemet. Efter att det har blivit svårare att dölja svarta löner väljer det i stället att betala låga vita löner, samt att missbruka olika identiteter och lämna in falska inkomstuppgifter. Men det är inte bara skattesystemet som blir lurat. Genom att ha ett företag som fasad blir det till exempel möjligt att lagligt ta in alkohol och tobak i landet, för att sedan distribuera det illegalt. Kärnan i brottsupplägget är att vilseleda, och genom att använda en plattform som detta blir det möjligt. Företagsformen möjliggör med andra ord mer sofistikerade brott som gör det svårare för myndigheter att förebygga, upptäcka och utreda.

Välfärdsbrottsligheten riskerar bli systemhotande

När den organiserade brottsligheten tillåts växa och blir omfattande eller avancerad kan den bli ett hot mot demokratin och rättssamhället. När den växer sig tillräckligt stor uppstår en gråzonsproblematik där gränserna mellan legala och illegala sfärer flyter ihop. Kriminella aktörer får fler kontaktytor och kan använda sig av personliga kontakter för att påverka ärenden, få information om affärsmöjligheter eller annan information som kan gynna deras verksamhet. Det kan till och med handla om ren infiltration, där kriminella grupperingar blir en del av offentliga verksamheter, vilket kan ge möjlighet att påverka beslut, kontroller och utbetalningar. Infiltration kan vara svårt att upptäcka och kan öka möjligheterna att lyckas med hot eller andra mer subtila påtryckningar mot tjänstepersoner från insidan.

Systemhotande brottslighet finns idag i flera svenska kommuner, och det är sannolikt att även Helsingborg drabbats i någon grad. Utvecklingen i Södertälje är kanske det tydligaste och mest kända exemplet på hur det kan se ut. Kommunen är sedan årtionden starkt förknippad med organiserad brottslighet, men också med kraftfulla åtgärder mot den. Genom åren har det bland annat rullats upp härvor inom hemtjänst och personlig assistans. Handläggare på socialtjänsten tog emot mutor, och subtila hot i tjänsteutövningen förekom. Parallellt med detta ökade våldet. För att komma till rätta med detta har kommunen synliggjort problematiken och vidtagit olika åtgärder. Samtliga medarbetare utbildas nu i att kunna upptäcka korruption och otillbörlig påverkan. Samtidigt har man skaffat sig bättre koll på privata utförare inom hemtjänsten och fusket inom försörjningsstödet har motverkats genom utökad kontroll av biståndsbesluten och fysiska hembesök. På så vis har mångmiljonbelopp sparats in.

Samverkan och förebyggande arbete för att motverka välfärdsbrott

Den kommunala myndighetsutövningen av tillsyn och tillstånd är ett viktigt verktyg för att motverka välfärdsbrott, likaså noggrannhet vid avtal och inköp. Det handlar även om att tydliggöra befintliga regelverk, verka för beteendeförändring genom vitesförelägganden och uppsägningar mot oseriösa aktörer, samt att alltid anmäla oegentligheter till polisen, tillsynsmyndigheter och Skatteverket. En utmaning är att bevisläget ofta är svagt när oegentligheter misstänks, vilket gör det förebyggande arbetet extra betydelsefullt.

När trycket från välfärdsbrottsligheten ökar växer dessutom betydelsen av att man rustar organisationen och medarbetarna med motståndskraft. Konkret kan det handla om förstärkta riktlinjer vid rekrytering, eller utbildningar för att höja medvetenheten om hur man bör agera i olika situationer. Det kan även beröra frågor om värdegrund, opartiskhet och objektivitet i tjänstemannarollen. Det handlar också om att lyfta individens ansvar. Inte minst gäller det när varor och tjänster är uppenbart för billiga eller saknar kvitton, något som kan misstänkas gynna kriminella aktörer.

För att minska antalet utbetalningar till brottsliga eller felaktiga ändamål och möta utvecklingen har Helsingborgs stad utökat eller skärpt flera kontrollverksamheter. Till exempel har Vård- och omsorgsförvaltningen och Arbetsmarknadsförvaltningen nu dedikerade resurser för att komma till rätta med problematiken kopplat till assistans respektive ekonomiskt bistånd. Det har på kort tid gett goda resultat, och sedan hösten 2021 har utbetalningar om över 12 miljoner kronor stoppats eller krävts tillbaka enbart på grund av upptäckt eller misstänkt fusk med assistansersättning. På motsvarande vis genomför Inköpsenheten nu mer strukturerande granskningar av leverantörer i riskbranscher där exempelvis bygg, anläggning, grönyteskötsel, transport och städ ingår.

Statliga myndigheters uppdrag att jobba mot den organiserade brottsligheten samspelar därmed väl med Helsingborgs stads brottsförebyggande arbete. Idag samverkar flera av stadens förvaltningar med statliga myndigheter vid kontroller av näringsverksamheter och föreningslokaler. Som en del i det ökade kontrollarbetet ingår även att rapportera felaktig folkbokföring till Skatteverket. Möjligheten att arbeta systematiskt över myndighets- och förvaltningsgränser, öppnar upp för gemensamma operationer och tillslag mot ekonomisk brottslighet. Här har samverkan med statliga myndigheter som Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten stor betydelse.

Just myndighetssamarbete har blivit allt viktigare, där olika myndigheter ofta sitter med olika pusselbitar kring specifika individer och organisationer. Då alla delar ofta krävs för att kunna komma åt helheten och agera mot den organiserade brottsligheten finns en rörelse mot ökad samverkan och uppluckring av sekretess mellan myndigheter, för att underlätta samarbete över myndighetsgränserna. Ett tydligt exempel på detta är bildandet av Utbetalningsmyndigheten i början av 2024. Den ska samordna och hantera utbetalningar från Skatteverket, Pensionsmyndigheten, CSN, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det omfattar bland annat sjukpenning, bostadsbidrag och pensioner. Den nya myndigheten tar ett samlat helhetsgrepp för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:

Referenser

Anna Flink, Carina Gunnarson & Max Åkerwall 2022. Läxan från Södertälje i Kvartal den 2 Februari 2022.
BRÅ 2022. Välfärdsbrott mot kommuner och Regioner. Fel och oegentligheter bland företag och föreningar.
BRÅ 2022. Organiserad brottslighet.
CAN 2020 – Centralförbundet för Narkotikaupplysning. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–2019.
Företagarna 2022. Brott mot företag 2022.
Polismyndigheten 2021. Myndighetsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet 2021.
Polismyndigheten 2021. Lärdomar av Encrochat – analysprojekt Robinson.
Regeringen Ds 2022:13. Utökat informationsutbyte.
SKR 2022. Välfärdsbrottslighet är demokratihotande.
SOU 2023:52. Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen.
SOU 2020:35. Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Svenskt Näringsliv november 2023. Brottslighetens kostnader 2023.

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt

# Brännpunkter