05. Ökat fokus på trygghet

Trygghet har blivit en allt större fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att samhället blir mer otryggt och att den grova brottsligheten ökar, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg. Paradoxalt nog stämmer båda påståendena och det beror på utvecklingar som pekar i olika riktningar. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

Människor känner sig trygga när de inte känner oro för sin egen eller andras situation. Det handlar om att kunna röra sig fritt och våga vara sig själv utan att hela tiden vara på sin vakt, om att slippa oroa sig för brottslighet, och att ha en trygg ekonomi och boendesituation. Till detta kommer att ha samma tillgång till grundläggande samhällstjänster och trygghetsnät som andra. Behovet av trygghet varierar från person till person beroende på livssituation, erfarenheter och individuella förutsättningar. Gemensamt är emellertid att vi tenderar att känna oss trygga när vi tycker oss kunna lita på människor i vår omgivning och på samhällsinstitutioner, myndigheter och företag. Det finns en nära koppling mellan trygghet och tillit.

Tilliten till andra påverkar tryggheten

I Sverige har invånarna generellt sett en hög tillit både till andra invånare och till staten jämfört med många andra länder. Det betyder även att den upplevda tryggheten i flera avseenden ligger på en hög nivå. Men över tid har skillnaderna i tillit och trygghet ökat i befolkningen. I Helsingborg är tilliten mellan invånarna lägre än i de flesta jämförbara städer, vilket delvis kan förklara varför invånarnas trygghet är något lägre här.

Figur 1. Andel invånare som är trygga utomhus i området där de bor när det är mörkt ute, 2022

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: SCB:s Medborgarundersökning 2022.

Stor påverkan på den upplevda tryggheten har tilliten till andra i området där vi bor och rör oss i vardagen, så kallad lokalsamhälletillit. Det finns en nära koppling mellan arbete och lokalsamhälletillit. Åtgärder för att hjälpa fler i arbete kan därför ha en positiv påverkan på invånarnas trygghet. Det gäller inte minst i bostadsområden där många invånare har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Invånarna tenderar också att vara mindre trygga i bostadsområden med en hög omflyttning. Unga utgör en grupp som är betydligt mer rörlig och flyttbenägen än andra. Därmed kan lokalsamhälletilliten och tryggheten även påverkas negativt när andelen unga vuxna blir hög i ett område, framför allt om de saknar arbete och utbildning. Störst omflyttning har områden med en hög andel små hyresrätter och många unga i åldersgruppen 20-29.

Lokalsamhälletilliten är som regel lägst i resurssvaga områden där både arbetslösheten och omflyttningen är hög i befolkningen. Dessa områden är ofta en tillfällig första anhalt, som människor flyttar ifrån när de etablerar sig på arbetsmarknaden och i samhället. Därmed försvåras möjligheten att bygga tillit och förtroende mellan invånarna eller att spåra resultaten av olika kommunala insatser. Ett sätt att långsiktigt motverka detta är att både satsa på blandade upplåtelseformer och större familjevänliga bostäder i planeringen av sådana områden. Det gör det möjligt för fler att bo kvar när livssituationen förändrar sig, och skapar förutsättningar för att andelen förvärvsarbetande i befolkningen ska kunna öka.

Lokalsamhälletilliten påverkas även av personliga erfarenheter av människor och händelser i närområdet, samt av rapporteringen i media, rykten och samtal med närstående. Generellt sett är den upplevda tryggheten låg i bostadsområden där invånarna har lite kontakt med varandra. Erfarenheter från bland annat New York visar att aktiva insatser från staden kan bidra till att bryta ner mentala barriärer mellan invånarna. Det handlar då om att få invånarna att träffas kring gemensamma angelägenheter och intressen för att skapa gemenskap och därmed öka tilliten och tryggheten i området. I Helsingborg provas detta genom stadsdelsutvecklingsmetoden SafeGrowth, där invånare engageras med stöd av utbildade koordinatorer från stadens sida.

Brottsligheten påverkar tryggheten

Den upplevda tryggheten bland invånarna i Sverige och Helsingborg påverkas även av oron att utsättas för brott. Brottsligheten har sammantaget sett legat på en ganska stabil nivå under 2000-talet. I vissa fall har den minskat eller legat stilla medan den i andra fall har ökat. Men under senare år har brottsligheten delvis ändrat karaktär. Det grova våldet kopplat till droghandel och gängkriminalitet har ökat kraftigt. Karaktäristiskt är att både brottsoffer och förövare som regel är yngre män, att våldet ofta sker utomhus i stadsmiljö och att skjutvapen och sprängmedel används i allt större utsträckning. Till bilden hör att det grova våldet på senare år har spritt sig och inte är lika isolerat till resurssvaga områden som tidigare.

När nyheter om skjutningar på offentliga platser och sprängningar mot bostäder ständigt återkommer ger det en bild av att samhället har tappat kontrollen. Den förstärks dessutom av hur frågorna sprids och diskuteras på sociala medier. Detta är sannolikt en av de viktigaste orsakerna till att trygghetsfrågorna fått en ökad uppmärksamhet under senare år. Samtidigt är det fortsatt svårt att avgöra precis hur stor eller varaktig påverkan grova våldsbrott har på den upplevda tryggheten i de bostadsområden som drabbas.

Det går emellertid att se att mer vanligt förekommande ordningsstörningar i utomhusmiljö påverkar den upplevda tryggheten relativt mycket. Till exempel visar polisens trygghetsmätning att bråk och slagsmål i det offentliga rummet ökar invånarnas oro att själva utsättas för våld, och att det gör dem otrygga att röra sig ute på kvällen. Motsvarande gäller om många berusade eller narkotikapåverkade personer vistas ute i bostadsområdet och när narkotika säljs öppet på gatan. Detta har visat sig ha stor betydelse för invånarnas känsla av trygghet.

Olika grupper olika trygga

Den förändrade brottsligheten, ordningsstörningar och skillnaderna i tillit till lokalsamhället ger olika utslag i den upplevda tryggheten på gruppnivå. Det blir tydligt i jämförelsen av mäns och kvinnors trygghet i Helsingborg. Män och kvinnor har i stort samma tillit till andra men kvinnor känner sig allmänt lite mindre trygga. Kvinnornas lägre trygghet visar sig bland annat i att de oroar sig betydligt mer för att utsättas för överfall i det egna bostadsområdet, och att de känner sig mer otrygga ensamma utomhus kvällstid. Samtidigt visar forskning att kvinnor mer sällan än män utsätts för våld utomhus av obekanta personer. I gengäld utsätts de oftare för våld i nära relationer, som i högre grad sker inomhus.

Tryggheten skiljer sig även åt mellan inrikes och utrikes födda. I Sverige som helhet känner sig utrikes födda mer otrygga ute i det egna bostadsområdet. Det finns även skillnader i den upplevda tryggheten efter boendeform. I Helsingborg är känslan av otrygghet större bland de som bor i lägenhet än de som bor i villa. Framför allt känner de en lägre trygghet ute på kvällen i det egna bostadsområdet. Omvänt är oron att utsättas för brott totalt sett något större bland de som bor i villa och bostadsrätt än de som bor i hyresrätt. Det bör emellertid framhävas att det inte nödvändigtvis är hustypen eller upplåtelseformen i sig som ger skillnaderna. Till exempel visar forskning att tillgången till semioffentliga ytor i flerfamiljshus kan främja den sociala samvaron bland de boende och därmed påverka tilliten och tryggheten i grannskapet oavsett upplåtelseform.

Den förändrade brottsligheten påverkar inte bara tryggheten för invånarna utan även för företagen och de offentliga verksamheterna och deras anställda. Det handlar bland annat om att hot, bedrägerier, IT-brott och utpressningsförsök har ökat mot näringsidkare under senare år. Tillsammans med ökade skillnader i tillit medför det ökade kostnader och påverkar möjligheterna att driva företag negativt.

Video

Se videon från Trend- och omvärldsdagen 2024, där Henrik Persson pratar om ökat fokus på trygghet:

Den här delen av hemsidan visar innehåll från YouTube. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Brå 2023. Kriminalstatistik 2022: Anmälda brott.
Brå 2023. Nationella trygghetsundersökningen 2023: Om utsatthet, otrygghet och förtroende.
Ersta Sköndal Bräcke högskola 2021. Tillitsbarometern: Levande rapport. Version 6 2021.
Polisen 2023. Polisens Trygghetsmätning i Helsingborg 2023.
Sheyla Delgado, Richard Espinobarros, Gina Moreno & Jeffrey A. Butts May 2019. Map Evaluation Update: Public Safety Trends in MAP Communities and Matched Comparison Areas. John Jay College of Criminal Justice.
SKR 19 december 2022. Öppna jämförelser: trygghet och säkerhet 2022.
Sören Holmberg och Bo Rothstein 2018. Misstroendets lokalisering i höglitarlandet Sverige, i Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson (red) i ”Sprickor i fasaden”. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Vania Ceccato & Robin Petersson november 2019. Trygg stadsmiljö i praktiken: Visioner, exempel & tips. KTH.


Föregående brännpunktNästa brännpunkt