08. Nya krav på dialog och kommunikation
Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. Mängden information som publiceras ökar för varje år, och med nya sätt att kommunicera växer antalet olika mediekanaler. Det innebär delvis att informationsspridningen demokratiseras, men också att det blir allt svårare att nå ut med sitt budskap eftersom informationslandskapet blir alltmer splittrat. Samtidigt har det blivit svårare för den enskilde att veta vem och vad man kan lita på när vi hela tiden möts av motstridiga budskap i informationsflödet. Resultatet är att människor i stigande grad låter känslorna styra tolkningen av de budskap de möter. Då ökar behovet av delaktighet, dialog och direktkommunikation.
Vem kan man lita på?
De traditionella medieaktörernas röster har successivt försvagats under 2000-talet i takt med att informations- och nyhetsflödet både kommersialiserats och demokratiserats i spåren av den tilltagande digitaliseringen. När inga tydliga auktoriteter finns kvar ställs högre krav på användaren att själv sortera information och budskap. De monopol på sanning som olika aktörer tidigare åtnjöt har samtidigt luckrats upp, på gott och ont.
Med fler nyhetsaktörer som förmedlar helt olika beskrivningar av verkligheten och ofta motsäger varandra minskar tilltron till det som rapporteras. Resultatet är en ökad relativism där mottagarens egen kontext och subjektiva tolkning får styra vad som är sant eller falskt. I förlängningen kan detta förstärka polariseringen av värderingar och verklighetsbilder mellan olika grupper av invånare. Samtidigt eroderas förtroendet för forskare och experter när människor i högre grad väljer att lyssna på influerare och andra aktörer som inte nödvändigtvis grundar sina budskap på fakta. Här kan i stället känslomässiga argument väga minst lika tungt för både avsändaren och mottagaren.
Det finns i dag tydliga skillnader i konsumtionen av nyheter och information mellan olika grupper. Dessa beror på faktorer som olika livssituation, erfarenheter, intressen, kulturell bakgrund, ålder, inkomst och utbildning. Det betyder att enskilda grupper i vissa sammanhang kan vara mer mottagliga för alternativa eller direkt felaktiga budskap än andra. Exempelvis påverkade faktorer som utbildningsnivå och sysselsättning indirekt uppfattningen om myndigheternas råd och rekommendationer om testning och vaccination under Coronapandemin.
Samtidigt som antalet nyhetsaktörer och opinionsbildare har vuxit i antal så domineras de olika plattformarna alltmer av ett fåtal stora teknikföretag vars vägval påverkar vilken information vi möts av och hur den presenteras. Den digitala världen har länge lidit brist på tydlig styrning på flera områden, men både EU och USA har under de senaste åren infört alltmer kraftfull lagstiftning i försök att luckra upp monopol och att motverka spridningen av desinformation. Det har i några fall resulterat i kraftiga böter mot dem som bryter mot reglerna. Vidare har frågor kring integritet och säkerhet på dessa plattformar blivit alltmer uppmärksammade.
Ny teknik ger nya möjligheter men kan också missbrukas
Ny teknik, som enklare och mer lättillgängliga AI-verktyg, har gjort det lättare att skapa trovärdiga men missvisande och till och med falska nyheter. Detta gäller även så kallade deep fakes, ljudupptagningar och rörliga bilder som genom redigering blir svåra att skilja från originalet. Flera teknikjättar har tvingats ta olika verktyg i bruk för att identifiera och blockera fabricerade uppgifter och desinformation.
Liknande teknologier kan också användas i mer godartade syften, där Abbas hologramshow Voyage tillhör de mer spektakulära – en digital musikshow fysiskt på plats, som känns som en äkta konsert, men samtidigt uppenbart inte är det. Showen kan återskapas i oändlighet på flera platser samtidigt utan att huvudkaraktärerna behöver vara på plats. I en förort till Boston finns sedan 2023 en nyhetsportal som använder AI för att skapa nyheter baserade på protokoll och dokument som publiceras på lokala myndigheters hemsidor. Därmed tillgängliggörs lokala nyheter på en marknad där det saknas andra aktörer. Tjänsten har emellertid fått kritik för att AI:n som skapar nyheterna inte kan avgöra vad som är sant eller falskt, eller klarar av att sätta nyheterna i ett större sammanhang.
Risken för falska nyheter, ryktesspridning och konspirationsteorier ökar i tider av oro och osäkerhet. Det oklara och föränderliga kunskapsläget skapar en grogrund för desinformation och alternativa fakta, fabricerade såväl av privatpersoner som statliga aktörer. På sociala medier är risken stor att ifrågasättande och oriktiga uppgifter sprids när människor missförstår eller feltolkar information från myndigheter. Exempelvis startade under 2022 en kampanj mot svensk socialtjänst, där anklagelser om att svenska myndigheter stjäl barn spreds internationellt. Myndigheten för psykologiskt försvar karaktäriserade kampanjen som den största påverkanskampanj som Sverige drabbats av. Denna typ av desinformation är svår att kontrollera eller bemöta och ställer stora krav på snabbhet och tydlighet i kommunikationen.
Direktkommunikation allt viktigare
Hur vi tar till oss och förmedlar information ändras snabbt, med ett allt starkare fokus på bild och ljud framför text. Internet blir allt mindre textbaserat och mer visuella medier blir allt viktigare och kommer troligen att accelerera än mer i takt med att den femte generationens mobilnät, 5G, rullas ut, då större bandbredd ökar möjligheterna till att kommunicera med datakrävande video. Ljudbaserade medier har också sett en rejäl ökning de senaste åren. Idag är det ofta sökmotorer som styr informationshanteringen, där vi förväntar oss att det som kommer högt upp är relevant och trovärdigt. Paradoxen är att informationen och särskilt de bilder och video som engagerar sällan är de mest underbyggda. En annan aspekt är hur rubriken i allt högre grad styr tolkningen av innehållet, inte minst då det är vanligt att många endast läser rubrik och ingress.
I detta nya informationslandskap blir direktkommunikation allt viktigare samtidigt som beroendet av mellanaktörer minskar. Det ökar möjligheten för avsändaren att behålla kontrollen över budskapet och öppnar upp för dialog med kunder, invånare och följare. Ett exempel är hur politiker och företagsledare använder sociala medier för att tala direkt med miljontals följare och undgå mediernas filtrering. Men det går även att använda för att sprida andra typer av budskap. Samtidigt ökar förväntningarna på snabba svar och lösningar i direkta kommunikationskanaler, även utanför normala arbetstider. En falsk nyhet på sociala medier hinner spridas flera varv runt Sverige innan myndigheter har möjlighet att komma med ett underbyggt uttalande.
Många av utmaningarna vid extern kommunikation kvarstår när man vill nå ut internt. När tilliten sjunker och trovärdighet blir en bristvara så är det viktigt för organisationer att visa en samlad front och ”tala med en tunga”. Detsamma gäller när nya medievanor gör det svårare att nå fram och algoritmer på digitala plattformar gynnar konsekvent kommunikation. Internkommunikation säkerställer att medarbetare pratar om organisationen på samma sätt som ledningen och gör att organisationens centrala budskap blir tydligare.
Demokrati och delaktighet
Det nya medielandskapet, tillgången till ny teknik och möjligheterna som ges av direktkommunikation får också effekter på demokratin i Helsingborg och Sverige. Den ökade komplexiteten i medielandskapet ställer högre krav på att mottagarna själva sorterar ut relevant information att sedan kunna processa och dra slutsatser. Detta ökar kostnaden för att delta i allmänna val genom att kräva en större ansträngning (exempelvis i form av tid) för att väljarna ska kunna inhämta information och känna sig bekväma när de avlägger sina röster. I valet 2022 sjönk valdeltagandet både i Helsingborg och på riksnivå.
Valdeltagandet är dock inte jämnt fördelat mellan olika grupper. En nedgång i valdeltagande märktes bland grupper med sämre socioekonomi och funktionsnedsättning. Även skillnaderna i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda ökade till 22 procentenheter. Forskning har visat att resurssvaga grupper har sämre förutsättningar att hålla sig informerade om politik och valkampanjer, speciellt i ett mer komplicerat medielandskap, och därmed är mindre troliga att i slutändan avlägga en röst på valdagen.
Möjligheterna till direktkommunikation kan också förstärka lokala trender. I Helsingborg har det exempelvis funnits snabbt uppkomna opinioner om byggande på kolonilotter, Landborgsgaraget och potentiell försäljning av Öresundskraft. Enfrågepartier på lokalt plan har också lyckats samla invånare som är upprörda över enskilda frågor. Förnya Lund sitter i fullmäktige sedan 2014 och driver bland annat frågorna att bevara den historiska stadsmiljön och jordbruksmarken. I Lomma fick Fokus Bjärred 10 procent i valet 2018 efter missnöje med ojämna kommunala satsningar mellan tätorterna i kommunen, och ökade i valet 2022. Erfarenheter från Helsingborg är att de som engagerar sig mest ofta är medelålders och äldre runt pensionsåldern, men att det kan variera beroende på frågeställning. En fara i sammanhanget är att de som ropar högst inte alltid speglar vad majoriteten av befolkningen tycker.
Möjligheter till delaktighet och medskapande kan skapa större engagemang och bidra till värdefull återkoppling till verksamheten. När tilliten hos flera grupper i samhället sjunker är den tid då man kunde förlita sig på enkäter delvis förbi. I stället behövs direktare system på plats för att tydligt visa på värdet av de utfrågades insats. Genom dialog och medskapande kan envägskommunikationen brytas, men då behöver vi kunna visa på ett meningsfullt värde för den enskilde.
Utmaningar med koppling till brännpunkten
Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.
- Hur kan vi göra invånarna mer delaktiga och medskapande?
- Hur kan vi förenkla invånarnas vardag med hjälp av ny teknik och AI?
Läs mer
Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:
Referenser
Boktugg 27 april 2021. Poddar ökar – varannan svensk lyssnar regelbundet på podcast.
DN 2018-01-21. Socialsekreterare slutar i protest när robot hanterar ansökningar.
Internetstiftelsen 10 oktober 2023. Svenskarna och internet 2023.
Internetstiftelsen 26 oktober 2021. Svenskarna och internet 2021. Medietjänster och nyhetskonsumtion.
JSTOR Daily 20 November 2019: Chi Luu. The Incredibly True Story of Fake Headlines.
Mandagmorgen 1. december 2017: Anders Colding-Jørgensen Frygt – en nødvendig kur mod irrationelle beslutninger.
Mats Heide, Charlotte Simonsson, Howard Nothhaft, Rickard Andersson & Sara von Platen 2018. Den kommunikativa organisationen – slutrapport. Lunds universitet: Institutionen för strategisk kommunikation.
SCB 31 maj 2023. Analys av valdeltagande vid de allmänna valen 2022.
Trelleborgs kommun 2017. För en smartare välfärd.
The Guardian 12 November 2018: Oscar Schwartz. You thought fake news was bad? Deep fakes are where truth goes to die.
Ulrika Hedman 2019. SOM-undersökningen 2018: Många skeptiska till automatiserat beslutsfattande i offentlig sektor. Göteborgs universitet: SOM-institutet.