15. Elektrifiering och digitalisering ger större sårbarhet

Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på digitala lösningar som ska fungera utan avbrott eller krångel. Digitaliseringen har bidragit till bättre tjänster och en enklare vardag men också ökade risker och en ökad sårbarhet på en rad områden. Samtidigt pågår en snabb elektrifiering på flera områden för att minska utsläppen av växthusgaser. Utvecklingen förutsätter i båda fallen en stabil elförsörjning vilket gör samhället mer sårbart mot störningar i kraftöverföringen och kapacitetsbrister i elnätet.

Ökad sårbarhet och förstärkt risk

Vårt samhälle är idag beroende av en fungerande el- och IT-infrastruktur som därmed utgör en central del i många verksamheters sårbarhet. En störning i elförsörjningen drabbar idag samtliga samhällsviktiga verksamheter. En ökande elektrifiering i stora delar av samhället på många sätt kommit att förstärka sårbarheten över tid. På motsvarande vis har beroendet av digitala informationssystem ökat i så gott som alla verksamheter i samhället. Detta gäller både direkt i den egna verksamheten samt indirekt i form av exempelvis en växande användning av molntjänster för olika IT-lösningar.

Riskerna förstärks dessutom av att säkerhetsläget i Sverige har försämrats väsentligt under senare år. Tillsammans med ett stort och växande omvärldsberoende ger det i förlängningen en ökad kommunal sårbarhet vid störningar och kriser. Andra samhällstrender såsom en mer betydande roll för privata aktörer kring samhällsviktiga funktioner samt en ökad centralisering för att effektivisera verksamheter har ökat sårbarheten ytterligare. Att planera och förbereda för hur verksamheten ska hantera större störningar och höjd beredskap blir därmed allt viktigare.

Mer sårbar elförsörjning

Elförsörjningen i Skåne är i hög grad beroende av import från andra regioner och utlandet, samtidigt som överföringskapaciteten mellan de norra och södra delarna av Sverige begränsad. Det råder därför nätkapacitetsbrist i delar av Skåne, vilket betyder att det vid efterfrågetoppar inte går att föra över efterfrågad effekt då ledningarna inte klarar av det. Vintern 2022/23 fanns det för första gången en reell risk för manuell förbrukningsfrånkoppling, det vill säga att elkunder i utvalda områden tillfälligt kopplas bort från elnätet i en bristsituation för att undvika överbelastning.

Med både otillräcklig lokal elproduktion och brister i överföringen är energiförsörjningen en stor utmaning för Skånes näringsliv framåt. Dessa begränsningar tillsammans med landets högsta elpriser påverkar näringslivets lönsamhet och attraktivitet för expansion och etableringar. Detta i ett läge där omställningen mot ett fossilfritt samhälle förväntas öka elbehovet markant de kommande decennierna. I förlängningen riskerar elintensiva företag flytta delar eller hela verksamheter från Skåne, kommunala utbyggnadsplaner kan komma att påverkas, och infrastrukturinvesteringar få stå tillbaka.

Otillräckliga eller försenade investeringar som är beroende av nationella beslut innebär dock att det troligen tar många år innan Skåne får tillräcklig lokal elproduktion och ett upprustat kraftnät som säkrar kapacitetsöverföringen. Utvecklingen har bidragit till en ökad sårbarhet i energisystemet som förstärks över tid när efterfrågan på el gradvis förväntas öka med uppemot femtio procent framåt 2040, i takt med att befolkningen växer, transportsektorn elektrifieras och industrier vill expandera. Samtidigt förväntas risken för effektbrist vid hög efterfrågan öka i Sverige framåt, inte minst då elproduktionen i Norrland kommer att användas lokalt i större utsträckning när flera större elintensiva industriprojekt i norr tas i bruk de kommande åren. Inom Skåne produceras idag endast runt 15 procent av den lokala elanvändningen, där målet är att öka självförsörjningsgraden till 50 procent år 2030. Helsingborgs stads energiplan pekar ut energieffektivisering och minskad elanvändning som viktiga åtgärder för att möta utvecklingen. Konkret gäller det exempelvis stadens byggnader och lokaler samt gatubelysning där stora kliv har tagits de senaste åren.

Till bilden hör att såväl basala kommunala tjänster såsom vatten och värme, telekommunikation och mer avancerade tjänster är beroende av el. Den digitala infrastrukturen står dessutom för en växande andel av energianvändningen och är beroende av el för att fungera. Digitaliseringen ökar därmed både användningen och beroendet av el. Det innebär även att samhället idag är mer sårbart än tidigare för elavbrott som kan handla om allt från driftfel och naturolyckor till medvetet sabotage.

Ökat digitalt beroende

Med fler digitala, uppkopplade och integrerade tjänster och produkter ökar det digitala beroendet, både på samhällsnivå och för individen. Det innebär en större sårbarhet vilket bland annat ställer krav på förmågan att planera för och hantera större avbrott. Även problem av mindre allvarlig karaktär kan skapa produktionsbortfall om de berör stora delar av verksamheten eller pågår under en längre tid. Det kan exempelvis röra sig om tekniska hjälpmedel, programvaror eller digitala kommunikationssystem som helt eller delvis slutar fungera.

Vidare medför en förändrad brottslighet nya risker, där digitaliseringen ökat möjligheterna för id-kapning, hackning, samt övertagande och styrning av saker och tjänster. Dessa risker ökar också med satsningarna på smarta och uppkopplade städer. Över 230 000 personer i Sverige upplevde 2019 en ekonomisk förlust till följd av identitetsstöld, e-postmeddelanden från bedragare eller omdirigering till falska webbplatser. Nationellt har hälften av alla företag med anställda utsatts för IT-brott, och av dessa har sex av tio avstått från att polisanmäla. Denna typ av kriminalitet kostar näringslivet stora summor. Den totala skadekostnaden orsakad av cyberangrepp för svenska företag beräknades till 30 miljarder år 2021.

Även kommuner är sårbara, och det finns flera internationella exempel på cyberattacker där hackare försökt utpressa städer på pengar efter att ha kapat eller stängt ner datorsystem med följd att exempelvis varken löner eller räkningar kunnat betalas. I Sverige råkade Kalix kommun ut för en motsvarande attack i december 2021 med resultat att flera centrala IT-system låg nere i flera veckor. Dessutom har sjukvården de senaste åren blivit ett allt vanligare mål för utpressning MSB har varnat för den hotbild som finns mot Sverige.

Ökad sårbarhet med centralisering och outsourcing

Vi använder i allt högre grad ny teknik och nya digitala lösningar för att effektivisera tjänster och verksamheter. En bieffekt av detta är att allt fler system blir beroende av varandra. En annan är att effektiviseringar ofta innebär ökad centralisering eftersom det ofta finns stordriftsfördelar i att samla verksamheter och funktioner på ett ställe. Resultatet blir lätt en större sårbarhet när oberoende och lokala tjänster ersätts med mer samlade lösningar.

En del tekniska lösningar medför dessutom en ökad risk att kommunala tjänster låses in i lösningar som kommunerna inte själva kan kontrollera fullt ut. Det gäller bland annat de stora molntjänster som har vuxit fram under senare år. Många svenska kommuner har på så vis kommit att outsourca delar av sin IT-miljö, och för allt fler tjänster finns ett ökat beroende av framför allt amerikanska systemleverantörer. Det ger utmaningar kring hantering av personuppgifter och var lagring sker i centrum för både offentlig och privat sektor, där flera EU-direktiv såsom GDPR och Schrems II tagit sikte på frågorna.

Det finns även risker i skiftet mellan stora system. Ett exempel på detta är Trafikverkets byte till ett nytt IT-system med nya arbetssätt kallat ”Tågplan 2023”. Trots många års arbete med projektet uppstod stora problem när det nya systemet sjösattes i slutet av 2022. Skalan på projektet ledde till både till stor samhällspåverkan när systemet inte fungerade, samt mindre men oväntade problem såsom att telefonisystemet plötsligt slogs ut.

Centrala system med stora mängder data från många olika aktörer är också attraktiva mål för intrång i och kapningar, vilket ökar risken för att inloggningsuppgifter och annan viktig information stjäls. Ett dataintrång hos säkerhetsföretaget Gunnebo under hösten 2020 ledde till läckage av sekretessbelagd information från en mängd aktörer, inklusive Riksdagen, banker, kärnkraftverk och sjukhus. När företaget inte gick med på utpressarnas krav publicerades informationen öppet på internet.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Helsingborgs stad 2022. Helsingborgs Eleffektplan 2022-2026.
Internetstiftelsen 2023. Svenskarna och internet 2023.
MSB 2020. MSB:s statistik- och analysverktyg IDA.
MSB 2017. Introduktion till avsiktliga elektromagnetiska hot mot samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, s39.
MSB 2009. Faller en – faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden
Nationellt Cybersäkerhetscenter. Cybersäkerhet i Sverige 2022.
SCB 2019-11-22. Mer än en tredjedel av befolkningen har fått e-post från bedragare.
SKR 27 januari 2023. Informationssäkerhet och outsourcing.
Skånes effektkommission. Effektprognoser.
Skånes effektkommission 2023. Färdplan för Skånes elförsörjning 2030.
Stockholms Handelskammare 2022. Cyberbrott mot svenska företag.
Utveckling Skåne 2020. Scenario för det skånska elsystemet – elanvändning och effektbehov.
Utveckling Skåne 2020. Scenario för det skånska elsystemet – elproduktion.
VDtidningen 22 oktober 2019: Lars Westerlund. Allt vanligare med it-brott.

Föregående brännpunkt

# Brännpunkter