13. Omställning mot ett grönare samhälle
Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle, något som har accelererat de senaste åren. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner en central roll i omställningen.
Trots att miljöfrågorna länge varit i fokus i Sverige och vissa saker har blivit långsiktigt bättre, som till exempel de lokala koldioxidutsläppen, har bland annat resursanvändningen och konsumtionen fortsatt öka. Samtidigt blir effekterna av de globala klimat- och miljöförändringarna allt påtagligare även lokalt, vilket även avspeglas i människors syn på frågorna. Enligt den nationella SOM-undersökningen från Göteborgs universitet uppger ca 50 procent av de svarande att de upplever läget som mycket oroande inför framtiden.
Utvecklingen innebär både växande incitament och ökade krav på samhälle och näringsliv att agera. Hållbarhet har gått från att vara en bisak till att vara central för allt fler organisationer och innebär idag inte att man arbetar med frågorna, utan om hur och på vilket sätt man gör det. Helsingborgs miljöarbete ligger långt fram, men mycket arbete kvarstår och stadens verksamhet har att förhålla sig till både nationell lagstiftning (top-down) och invånarnas önskemål (bottom-up). Staden jobbar både med att påverka beteenden och att skapa förutsättningar för att det ska vara lätt att göra rätt.
Reglering och ökad efterfrågan driver på
Över tid har grön hållbarhet kommit att få alltmer politiskt fokus på både nationell och europeisk nivå. Samtidigt har kommuner och städer flyttat fram positionerna och i många fall antagit mer ambitiösa mål än stater. Omställningen drivs av ett fokus på att minska utsläpp och miljöpåverkan, och mycket av detta sker genom lagstiftning och ökade krav. Till stor del rör regleringen ett ökat producentansvar kring varornas livslängd, möjligheter till reparation, tydligare konsumentmärkning och bättre avfallshantering. Samtidigt används skatteavdrag och konsumentstöd för att få till beteendeförändringar och förändrade konsumtionsmönster, både för individer och företag.
För Helsingborgs stad innebär detta löpande anpassningar över en bred linje inom koncernen. Många förändringar handlar om att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser, samt att använda begränsade resurser på ett mer effektivt sätt utifrån tanken om cirkulär ekonomi. Ett exempel på detta är Helsingborgs satsning på ”tre rör ut” i H+ området, som handlar om att vatten, näring och energi återvinns. Staden är också en stor kund och kan därmed ställa skarpa hållbarhetskrav i upphandlingar.
Efterfrågan på mer hållbara produkter förväntas öka framöver. Generellt sett ökar den i takt med att de gröna alternativen blir bättre och att priset på dem sjunker. Exempel på effekten av detta är hur antalet nyregistrerade elbilar och installerade solpaneler har mångdubblats de senaste åren, och efterfrågas både av näringslivet och privata hushåll. Utvecklingen blir självförstärkande över tid då en ökad efterfrågan förändrar företagens utbud, vilket i sin tur driver en ändrad konsumtion när fler hållbara alternativ blir tillgängliga. Incitament för innovationer och möjlighet till storskalig produktion växer när marknadsunderlaget ökar.
Delade meningar om prioriteringar och individens ansvar
I takt med att värderingar och livsstilar förändras, förändras även kraven och förväntningarna på kommunens tjänster. Det gäller inte minst från de invånare som ser klimatfrågan som vår tids ödesfråga. Samtidigt är långt ifrån alla invånare intresserade av hållbarhetsfrågor. Prioriteringen mellan sociala frågor och miljöfrågor skiljer sig åt mellan grupper och individer och det finns en polarisering i vilken vikt man lägger vid dem. En del är mer intresserade av problemställningar här och nu kopplat till trygghet, jobb och välfärd, medan andra lägger större vikt vid de ofta mer långsiktiga miljö- och klimatfrågorna. Turerna kring brytningen av kalk på Gotland under 2021 är ett exempel på detta. Lokala arbetstillfällen och den svenska industrins behov av cement ställdes då både mot lokala frågor om vattenförsörjning och miljöpåverkan, och mot det nationella målet att minska koldioxidutsläppen.
I offentligheten ses hållbarhetsfrågan ofta som en normativ fråga med tydliga rätt och fel, vilket driver ett motstånd hos vissa andra grupper som kan uppleva att de blir personligen kritiserade för deras livsstil och val. Mycket av den offentliga debatten handlar om individens ansvar, inte minst de senaste årens diskussioner om köttkonsumtion, flygskam och modeskam. Detta påverkar konsumtionsmönstren och sätter press på producenter av varor och tjänster att anpassa sig till högre miljökrav. Samtidigt finns det gränser för vad människor är beredda att göra för att förändra sina egna vanor. Enligt en undersökning av Ipsos 2022 anser ungefär hälften av svenskarna att deras konsumentval kopplat till miljö har betydelse. En överväldigande majoritet uppger att de återvinner sitt avfall och minskar matsvinn, men få rapporterar att de minskar sin köttkonsumtion, begränsar flygresor eller köper begagnade varor.
Beteendeförändringar i fokus
En del av motståndet mot förändring handlar om högre kostnader för den enskilde. Även den bästa produkten eller tjänsten i världen får problem i en marknadsekonomi om den inte prissätts rätt. Därför är ofta skillnaden stor på vad människor säger och vad de faktiskt gör. En majoritet vill att det ska göras mer mot klimatkrisen, men få vill betala mer för det. Denna skillnad i vad som tycks och vad som görs minskar när individen får möjlighet att kunna visa upp sin del i lösningen. Positionering och inkludering är här alltså viktiga delar för att underlätta förändringar.
Inställningen till olika miljöfrågor präglas också mycket av individens egen situation; det är enklare att stödja initiativ och frågor som inte påverkar ens vardag, men svårare när det kräver ändringar i invanda mönster eller syns i närmiljön. Även om intresset för hållbara produkter stadigt ökat, utmanas detta av prisökningar och en instabil omvärld. När levnadsomkostnaderna stiger faller miljön i prioriteringsordningen. Aktiv dialog och kommunikation vid sidan av att göra det lätt att göra rätt blir därmed viktiga komponenter för att nå ett mer hållbart samhälle.
De omfattande beteendeförändringarna i befolkningen under pandemin och har visat hur mänsklig påverkan på miljön snabbt skulle kunna förändras. Sådant som tidigare ansågs omöjligt både politiskt och på individnivå normaliserades då snabbt och resulterade i helt nya vanor och minskad miljöpåverkan, om än i många fall endast tillfälligt. Detta har gett vatten på kvarn bland dem som hävdar att vägen fram inte bara är att skruva på existerande regelverk och beteenden. De senaste åren har vi sett alltmer aktivistiska folkrörelser kopplade till miljöfrågor både i Sverige och internationellt och i takt med att rapporterna kring global uppvärmning och annan negativ miljöpåverkan ökar kan detta tänkas att öka framöver.
Näringsliv och kommuner central roll i omställning
Grön hållbarhet är en betydligt större fråga än vad den enskilda individen kan lösa, och därför behöver både det offentliga och näringslivet dra åt samma håll. Stadsplaneringen används som verktyg för att påverka utvecklingen mot en grönare omställning. Stora och tätbebyggda städer såsom Helsingborg har större potential för att bedriva klimatsmart stads- och infrastrukturplanering. Det ger bland annat bättre förutsättningar för en hög servicenivå samt effektiv avfallshantering och energidistribution. Befolkningsstorleken ökar också möjligheterna att främja användningen av kollektivtrafik samt gång- och cykeltransporter, och därmed göra det enklare för invånare att minska sitt klimatavtryck.
Näringslivet har en central roll i omställningen och flera stora branscher i Helsingborg, inklusive handel, transport och byggsektorn, har idag en hög miljöpåverkan. Incitamenten att vara hållbar ökar i takt med att efterfrågan förändras samtidigt som lagkraven skärps. Det betyder att företag som inte anses bry sig om klimatet och samhället kan bli mindre konkurrenskraftiga. Samtidigt ligger många företag i framkant i miljöfrågor.
Över tid har olika aktörers hållbarhetsarbete alltmer kommit att granskas under lupp av medvetna konsumenter och media. Många, framför allt yngre, kräver både som konsumenter och arbetstagare alltmer genuint hållbara företag. Att kommunicera att man gör gott utan att göra det, så kallad greenwashing, kan därmed leda till stora plötsliga förluster om det uppmärksammas. Antalet anmälningar om missvisande miljöpåståenden har också ökat de senaste åren, och en EU-granskning visade 2021 att över 40 procent av undersökta produkter hade överdrivna, falska eller vilseledande påståenden kopplade till hållbarhet. Samtidigt finns det behov av standardisering och ökad tydlighet när uppemot 230 olika miljömärkningar finns på den europeiska marknaden.
Mål och prioriteringar på vägen framåt
Helsingborg har en målbild om att bli en klimatneutral stad, det vill säga att uppnå ett neutralt nettoutsläpp av växthusgaser både inom den egna organisationen och inom kommunens geografiska område. År 2022 ökade staden ambitionerna och genom deltagandet i initiativen Viable Cities och EU Mission Cities flyttades målåret från 2035 till 2030. För att nå hit krävs det att man arbetat brett med den egna verksamheten, med invånarna och med företag och organisationer i staden. Staden ska även driva med sig andra städer på vägen mot målet. Exempel på ett initiativ som sjösatts och nu skalas upp är medborgarinitiativet ”Helsingborgarnas klimatavtal”, ”Klimatavtal i Helsingborg” som samlar företag aktivt vill arbeta med klimatfrågan samt ”Helsingborgsdeklarationen” som är ett nätverk för att accelerera den gröna omställningen inom logistik.
En svårighet i omställningsarbetet är att vad som behövs göras med sikte på långsiktiga mål ofta innebär kortsiktiga kostnader och ineffektivitet. Exempelvis kräver en effektiv klimatpolicy höjda priser på fossila bränslen eller billigare fossilfria alternativ. Men att höja priser kan vara impopulärt hos väljare och konsumenter, inte minst när energikostnaderna redan är höga. För att möta kortsiktig opinion och marknadsläge finns en rad nationella och internationella exempel på hur klimat- och miljöåtgärder åsidosatts, vilket kan leda till större kostnad för samhället på längre sikt.
På motsvarande sätt kan vi förvänta oss allt fler intressekonflikter på hållbarhetsområdet, inte minst då det som är bra på global eller nationell nivå inte alltid är bäst lokalt. Denna konflikt mellan globala behov och lokala kostnader berör exempelvis planer på att starta gruvor och att bygga ut vindkraft på olika håll i Sverige. Ett sätt att möta intressekonflikter är att förstärka dialogen med dem som berörs lokalt och erbjuda kompensation för de olägenheter som uppstår. Ett exempel på detta är det hur Danmark identifierat 32 områden för nya energiparker och lägger fokus på att minska byråkratin, öka dialogen med kommunerna och ge en högre kompensation till grannar och lokalsamhällen. På så sätt hoppas man snabbare kunna öka takten i omställningen mot mer el från sol- och landbaserad vindkraft.
Den gröna omställningen medför också en ökad efterfrågan på el. Ett lokalt exempel är Öresundslinjens övergång till batteridrift av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör. Kraven på elnätet ökar dessutom i takt med bland annat bostadsbyggande, verksamhetsetableringar och elektrifierade transporter. Det finns i nuläget kapacitetsbrist i elnätet regionalt vilket påverkar effekttillgången i Helsingborg. Med en ökande efterfrågan kan det bli nödvändigt att prioritera, med risk för att delar av omställningen mot ett grönare samhälle försenas.
Utmaningar med koppling till brännpunkten
Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.
- Hur kan vi minska vårt klimatavtryck och nå klimatneutralitet 2030?
- Hur kan vi dra nytta av näringslivets vilja till grön omställning?
Läs mer
Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:
Referenser
Dagens Nyheter 2022-10-18. Fossilfri teknik kan bli vår viktigaste export i historien.
EU-kommissionen 2021-01-28. Screening of websites for ‘greenwashing’: half of green claims lack evidence.
Företagarna. Företagarna hållbarhetsrapport 2022.
H+ stadsförnyelseprojekt 2019. Hållbarhet.
Helsingborgs stads skolor 2019. SmartmatHBG.
Kairos Future Club November 2019. Jakten på den försvunna hållbarheten.
IVA 2020. Hållbar nystart för Sverige.
IVA september 2019. Så klarar det svenska samhället klimatmålen En delrapport från IVA-projektet Vägval för klimatet.
Miljö & Utveckling 30 maj 2023. Undersökning: Svenskarna underskattar sin konsumtion.
NewClimate Institute 2018. Climate Opportunity: More Jobs;Better Health; Liveable Cities. Quantifying the Benefits of Climate Change Mitigation Measures in Buildings, Transport and Energy Supply.
NOVOS januari 2019. Barn och unga om miljö. Naturskyddsföreningen.
Omvärlden 2019-10-16: Axel Kronholm & Mikael Färnbo. Myndigheter klimatkompenserar för miljoner: ”det funkar inte”.