14. Tilltagande klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nå 1,5 grader inom några årtionden. Det är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Men mycket tyder nu i stället på att ökningen därefter fortsätter och landar på en bra bit över två grader. Därmed kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en redan idag lång rad konkreta konsekvenser som över tid kommer att förstärkas.

Skiftande förutsättningar för klimatanpassningar

Världens samlade koldioxidutsläpp fortsätter att öka i oförminskad takt. De växthusgaser som redan finns i atmosfären till följd av tidigare utsläpp kommer att öka uppvärmningen under lång tid framöver oavsett vad som sker i det korta perspektivet. Den minskade ekonomiska aktiviteten under Coronapandemin ledde tillfälligt till lägre utsläpp av växthusgaser. De ökade sedan igen när ekonomin återhämtade sig, och även om nuvarande bindande målsättningar infrias så pekar mycket på att vi nu är på väg mot två-tre graders uppvärmning. Vintern 2022 kom dessutom en rapport från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) som pekar på att temperaturerna i Europa ökat två gånger mer än globala genomsnittet under de senaste trettio åren.

Utifrån detta behöver lokala anpassningar göras till ett förändrat klimat, parallellt med insatser för att minska utsläppen. När kunskapsläget förbättras och effekterna blir tydligare måste anpassningarna dessutom återkommande justeras mot föränderliga prognoser. Därför behövs flexibilitet i utvecklingsplaner och strategier samt beredskap för att kunna omvärdera ställningstaganden kopplat till klimatanpassningar för att de ska stå sig till 2050, eller till och med 2100.

Klimatanpassningar bidrar till ett mindre sårbart samhälle och är därmed en del av den civila krisberedskapen. På kort sikt är handlar det bland annat om att hantera en ökad risk för naturolyckor såsom översvämningar, skogsbränder, värmeböljor samt ras och jordskred. Samlat gör klimatförändringarna samhället mer sårbart för olyckor och kriser inom en rad områden. Att anpassa och ställa om för att möta mer närtida hot såsom extremväder måste balanseras mot mer långsiktiga som förväntad havsnivåhöjning. Samtidigt innebär klimatförändringarna nya hot och påfrestningar, vilket behöver övervägas i exempelvis stadsplanering samt drift, underhåll och skydd av samhällsviktig verksamhet.

Ett förändrat normalläge kan bland annat leda till ökat slitage på kritisk infrastruktur och ändrade behov och förutsättningar. Det finns redan stora behov av att säkra och stärka befintlig, ofta eftersatt, infrastruktur. Svenskt Vatten bedömer att det nationella VA-systemet behöver investeringar för 560 miljarder fram till 2040, både för eftersatt underhåll och för att möta framtida utmaningar kopplat till klimatförändringar. Ett sätt att förstärka klimatanpassningen och eventuellt hålla nere anläggningskostnaderna och kan i det fallet vara att arbeta mer med öppna dagvattenlösningar samt att återställa våtmarker där det är möjligt.

För att lösa dessa utmaningar behöver samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer förstärkas och fördjupas. Samordnade insatser och gemensamma arbetssätt behövs etableras för att möta hot på systemnivå såsom en anpassning av samhället till ett förändrat klimat såväl som insatser för minskad klimatpåverkan och stärkt biologisk mångfald.

Fler fall av extrem nederbörd

Framöver förväntas ökade nederbördsmängder på vinterhalvåret och fler tillfällen med extrem nederbörd som har redan blivit vanligare. Under 2022 sågs extremskyfall lokalt i Italien, Kroatien och Schweiz, medan översvämningar orsakade omfattande ekonomiska skador i Tyskland 2021. Under ett kraftigt skyfall 2021 drabbades 2 200 fastighetsägare i Gävle av skador för sammanlagt 1,2 miljarder kronor. Efter händelsen riktades skadeståndskrav mot Gävle kommun då det visade sig att VA-systemet inte var dimensionerat för så stora vattenmängder. Utöver direkta skadekostnader tillkom dessutom indirekta kostnader för ett samhälle som stod stilla och inte fungerade som det var tänkt.

Speciellt med extrem nederbörd är att den ofta faller väldigt lokalt och att det på förhand kan vara svårt att veta precis var det kommer att ske. Det bidrar till en ökad risk för översvämningar, både i delar av centrala Helsingborg och i flera av orterna på landsbygden så som Ödåkra, Fleninge och Hjälmshult, där platser som behöver åtgärdas har identifierats. Vid extremregn kan bland annat kloaksystemet överlastas så att kloakvatten rinner baklänges och pressas upp genom avloppsbrunnar i källare. Den ökade nederbörden kan även få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genom försämrad kvalitet på vattnet i Bolmen och Ringsjön. I Helsingborg är runt 10 procent av ledningarna kombinerade för avlopp och dagvatten. Det innebär att stora mängder avloppsvatten släpps ut direkt i Öresund vid kraftiga skyfall för att inte överbelasta VA-systemet. Då påverkas bland annat badvattenkvaliteten negativt, vilket är av betydelse både för turismen och för befolkningens rekreation och livskvalitet. Att byta ut de äldre ledningarna förväntas ta flera årtionden.

Oftare värmeböljor och torka

Klimatförändringen får även andra effekter med konsekvenser för Helsingborg. När temperaturen stiger förändras årstiderna. Bland annat ökar sannolikheten för värmeböljor och torka på sommarhalvåret. Det förra innebär ökade risker inom vården och för utsatta grupper så som äldre och sjuka. Det varmare klimatet kan dessutom påverka pollensäsongens start, längd och intensitet med konsekvenser för dem med allergi. Med fler och längre värmeböljor ökar även sannolikheten för bevattningsförbud och att företag periodvis tvingas dra ner på sin vattenanvändning. Sommartorka påverkar särskilt jordbruket negativt och ökar risken för bränder i skog och mark. Återkommande låga grundvattennivåer i södra Sverige under sommarhalvåren ställer på sikt samhällsintressen mot varandra. I värsta fall kan det på vissa platser bli nödvändigt att prioritera mellan samhällets behov av dricksvatten och lantbrukets och industrins behov av vatten till produktionen. Regionalt finns exempelvis denna problematik redan utmed Kävlingeån. Både jordbruk och industri såsom ett sockerbruk tar vatten från ån, medan flera kommuner tar dricksvatten från Vombsjön där ån har sin upprinnelse.

Till detta kommer sekundära effekter av ett varmare klimat i form av nya sjukdomar och parasiter. Dessutom utsätts olika trädsorter lättare för sjukdomar och parasiter när klimatet både blir varmare och fuktigare under delar av året. I ett vidare perspektiv kan det förväntas att värmeböljor och torka i andra delar av världen i förlängningen kommer att leda till en ökad global migration. Det kommer sannolikt påverka global säkerhetspolitik och utlösa nya flyktingvågor till Europa, Sverige och Helsingborg under kommande årtionden. Dynamiken runt detta är emellertid komplex vilket gör det svårt att göra mer precisa bedömningar av vad som kommer att ske.

Ökad risk för översvämningar och erosion

Havsnivån förväntas stiga med upp till en meter fram till 2100 och därefter fortsätta stiga under lång tid, även om prognosen är osäker och stigningen kan bli både högre och lägre. Konsekvenserna blir mer kännbara i nordvästra Skåne än på många andra håll i Sverige, och Helsingborg har pekats ut som en stad med betydande översvämningsrisk från havet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det beror bland annat på att landhöjningen här är mindre och att västkusten är mer utsatt för pålandsvind och stormar än kusterna i de norra och östra delarna av landet. Dessutom finns här flera låglänta områden och kuststräckor som redan är utsatta för sandflykt och erosion. Beräkningar visar att om havsvattennivån stiger en meter kommer kusten att i genomsnitt dra sig tillbaka 100 meter.

För Helsingborgs del innebär prognosen att hela kustzonen riskerar både ökad erosion och fler översvämningar som kan orsaka direkta skador på bebyggelse, företag och infrastruktur. Därför har det beslutats att nya byggnader måste placeras minst 3,5 meter över havsnivån. För större projekt och samhällsviktiga anläggningar gäller minst 4 meter över havet. Det ligger i linje med länsstyrelsens rekommendation om att ny bebyggelse bör ligga minst 3 meter över havet, som bland annat fått försäkringsbolag att sluta försäkra nybyggnationer under denna nivå. Störst sårbarhet för översvämning finns vid Råå och Råån, området väster om Järnvägsgatan, centralstationen, norra tågtunnelmynningen, Råådalsbanan och vid övrig bebyggelse som ligger lågt i förhållande till havsnivån. Även Rydebäck, Hittarp, Domsten och Utvälinge bedöms som sårbara. Förutom den direkta översvämningsrisken leder havsnivåhöjningarna till att grundvattennivån stiger lika mycket längs kusten, med påverkan på byggnader, bärighet och problem för vatten- och avloppssystemet.

Se filmen!

Se filmen om hur miljöförvaltningen och stadsledningsförvaltningen möter klimatutmaningarna med ett lokalt klimatavtal:

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

• Hur kan vi minska vårt klimatavtryck och nå klimatneutralitet 2030?
• Hur kan vi dra nytta av näringslivets vilja till grön omställning?

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:

• Klimat- och miljöutmaningar

Referenser

Extrakt 11 augusti 2023. Vattenbrist skapar konflikter i södra Sverige.
IPCC 2023. Climate Change 2023 Synthesis Report Summary for Policymakers.
IPCC 2018. Special Report: Global Warming of 1.5 ºC. Summary for Policymakers.
Helsingborgs stad 2021. Översiktsplan 2021.
Helsingborgs stad 2017. Stadsplan 2017 – Vatten och översvämning.
Helsingborgs stad SBF 2012. PM Klimatanpassning – Fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning.
Københavns kommune 2012. Københavns kommunes Skybrudsplan.
Länsstyrelsen Skåne 2023. Vägledning för skydd mot översvämning från havet anpassad till Skånes kuststäder.
Nationella expertrådet för klimatanpassning 2022. Första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning
Sweco november 2016. Slutrapport – Klimatanpassning av Helsingborgs stad. Underlag till klimatanpassningsplan för Helsingborgs stad.
WMO 2022. State of the Climate in Europe 2021.

Föregående brännpunktNästa brännpunkt