04. Ökad användning av AI

Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsnamn för hur maskiner kan lösa alltmer komplexa uppgifter. Inom allt fler områden kan AI komplettera eller till och med överträffa mänskliga förmågor vilket skapar möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. Samtidigt finns det en oro kring den snabba utvecklingen både på individ- och organisationsnivå, där frågor kopplade till integritet och framtida sysselsättning ställs på sin spets.

AI plötsligt tillgänglig för alla

AI är inte längre science fiction utan redan vardag, och används redan sedan flera år i många produkter och tjänster. Uppmärksamheten kring AI hettade till rejält med det publika släppet av tjänsten ChatGPT i november 2022. Plötsligt fanns det ett gratis kraftfullt och användarvänligt verktyg tillgängligt för vem som helst. Den nya tjänsten nådde en miljon användare på fem dagar och 100 miljoner på två månader. Släppet snabbade också på släppet av en bred flora av andra produkter som efter att ha varit under utveckling under åratal släpptes eller integrerades i existerande produkter i en allt snabbare takt. Exempel är Googles eget AI-orakel Bard, ChatGPT:s integration i Microsofts sökmotor Bing samt integrerad AI i hela Officepaketet.

Oro att halka efter hos både globala teknikföretag och stater har drivit på en allt snabbare utveckling, som har följts av upprop från allmänhet, politik och till och med företagsledare inom branschen om ökad reglering och minskad utvecklingstakt. Gemensamma spelregler efterfrågas brett då utvecklingen idag sker på en relativt oreglerad marknad. Det förväntas mer politisk styrning på området framöver och här är EU-lagstiftningen AI Act på gång. Enligt en undersökning av Internetsstiftelsen från 2023 är fler svenskar negativa än positiva till AI:s påverkan på samhället och yngre är mer negativa än de äldre.

Kulturella skiften när egen användning av AI-lösningar blir vardag

Att AI skapar dessa spänningar kan likställas med andra stora teknikskiften i historien som initialt mötts av har lett till allt från skepsis, oro för utvecklingen till direkta sabotage. Motreaktioner uppstår när den rådande ordningen utmanas, men när väl teknologin slår igenom på bredden skapas bred acceptans och produktionsvinster. I första steget riskerar hajpen kring den nya teknologin leda till överdrivna lösningar, såsom radioaktiv tandkräm i början på 1900-talet eller AI-genererad läsk idag. Vinster görs när innovationerna fokuserar på vad som bör göras och att förbättra nuvarande processer, snarare än att endast utforska vad som är möjligt. Potentialen finns för ett större produktivitetssprång framåt, men att produktiviteten stagnerar en period medan tid och resurser investeras i att finna fram till hur AI ska integreras i nuvarande organisationer.

I takt med att användningen av AI ökar inom allt fler användningsområden sker parallellt ett kulturellt språng inom organisationer såväl som samhället i stort. Den kulturella förändringen driver på innovationen ytterligare, vilket gör att de två blir självförstärkande. När allt fler kraftfulla verktyg finns tillgängliga både för individer och organisationer handlar det om att hitta sätt att anpassa verktyg och arbetssätt för att lyfta verksamheten. Nästa steg i den digitala omställningen innebär därmed både teknikinvesteringar och organisatoriska förändringar och nya arbetssätt parallellt. Då organisatoriska förändringar ofta tar tid och kraft från verksamheten, kan det dröja innan effekten av investeringarna blir synlig. Det krävs en kulturförändring för att förändra de interna processer som utmanas.

En era av ökat AI-assisterat arbete skulle på sikt kunna leda att allt fler yrkesgrupper förlitar sig på olika AI-orakel för att ta sig igenom arbetsdagen. Med en större spridning av AI-användande i samhället utmanas nuvarande föreställningar om kunskap och färdigheter. Ett exempel på detta är hur generativ AI på kort tid påverkade skolan, något som krävde en anpassning av undervisning och examination på ett sätt så att dessa nya kraftfulla tjänster blev hjälpmedel för inlärning och problemlösning snarare än verktyg för fusk.

Kunskap, kompetens och arbetsmarknad påverkas

För att kunna dra nytta av tekniken till fullo behövs för de flesta organisationer investeringar i digital kompetens, och en bredare AI-användning förväntas påverka arbetsmarknaden stort på sikt. Kunskap och färdigheter är centrala förändringsområden i den digitala transformationen men utvecklingen är inte entydig. Dels kan kompetenskraven för vissa tjänster komma att öka, där tröskeln höjs och skillnaden i produktion mellan de bästa och genomsnittet vidgas. Det finns på flera områden en reell risk för en digital klyfta mellan kvalificerade och okvalificerade AI-användare. Samtidigt finns potential att tvärtom minska trösklarna när specialistkompetenser och -verktyg blir tillgängliga för allt fler. Det skulle kunna medföra att flera yrkesgrupper kommer att behöva fler generalister än specialister jämfört med idag.

Generativ AI, som skapar texter och bilder, är inget utan sin medskapare. Det krävs en bra instruktör som styr den i rätt riktning. Många yrkesgrupper förväntas påverkas av detta, men det handlar således inte om att AI kommer att ersätta anställda. I stället förändras allt fler yrkesroller mot att instruera, övervaka och validera maskiners arbete och bidra med kreativitet, analys, värderingar och beslutsfattande. De som arbetar med AI har potentiellt sett ett så stort produktivt övertag att de kommer att konkurrera ut de som inte arbetar med AI, vilket kommer att driva på tillämpningen inom allt fler områden. I denna strukturomvandling kan det tänkas att olika branscher halkar efter alternativt tar positioner beroende på hur man realiserar potentialen.

Störst nytta och påverkan förväntas AI ge för kreativa och kognitiva arbeten, där AI kan automatisera upprepande och tidskrävande uppgifter och frigöra tid och resurser för att fokusera på mer värdeskapande aktiviteter. Med högre kunskap och fler färdigheter kopplat till AI brett i samhället öppnas det också upp för att tjänster och innovationer som har legat i skrivbordslådan kan lanseras och få fäste på marknaden och i arbetslivet. På så vis har det AI-språnget potential att frigöra kraft och leda till en länge utlovad produktivitetshöjning inom både näringslivet och den offentliga sektorn.

AI möter den kommunala verkligheten

AI används redan idag i kommunal verksamhet, men fortfarande oftast inom avgränsade områden. När det gäller framtida AI-tillämpning inom den kommunala sektorn finns både möjligheter och hinder. Med tillämpning av kraftfulla AI-verktyg ges möjlighet till allt från optimerad resursanvändning, schemaläggning och trafikflödesanalyser, till bättre beslutsfattande, ökat medborgardeltagande och ökad tillgänglighet till kommunala tjänster. Den stora kompetensbrist som offentlig sektor står inför är en stark drivkraft för ökad tillämpning av AI.

Sverige låg tidigare långt framme i digitaliseringen av offentliga tjänster, men har här halkat efter där länder som exempelvis Estland och Sydkorea idag har kommit betydligt längre. Nationella utredningar beräknar nyttan av AI inom offentlig förvaltning till 140 miljarder kronor årligen och pekar på hur en förvaltningsgemensam AI-infrastruktur tillgänglig för alla, i stället för ett fåtal, kan spara offentlig sektor stora belopp. Om satsningarna uteblir bedöms svensk offentlig förvaltning halka längre efter vilket riskerar svensk välfärd och säkerhet.

Det gäller dock att identifiera tydliga behov och vinster, samtidigt som man måste navigera rätt i snårig lagstiftning och undvika hinder kring etik och integritet. Det finns flera exempel på hur tillämpning av AI-lösningar har lett till diskriminering och felaktiga beslut. Exempelvis föll den nederländska regeringen 2021 efter en skandal där en AI-algoritm under många år pekat ut människor med utländskt klingande namn eller dubbla medborgarskap som potentiella skattesmitare. En liknande affär har rullats upp i Storbritannien där ett IT-system felaktigt pekat ut en postmästare i veckan under mer än tio år för att ha försnillat pengar.

Det är viktigt att komma ihåg att tekniken är neutral och endast speglar människan som har byggt den. AI i sig är varken god eller ond, men kan leda till både bra och dåliga utfall beroende på hur den används. Mänskliga fördomar, felaktigheter och felanvändning återkommer i våra tekniska lösningar och det är därför viktigt att syna användningen snarare än ha okritisk tillit. Ett inneboende problem är hur komplexa AI-system är, med antingen låg insyn eller väldigt höga kunskapskrav för att kunna granska modeller och resulterande beslutsfattande. Detta påverkar revisionen av kommunens verksamhet, där det finns en risk för försämrad insyn. Med bristande transparens och svårare förståelse kan förtroendet till de offentliga tjänsterna utmanas.

Förändringen är redan här

I Internetstiftelsens undersökning från augusti 2023 anger 29 procent av de svarande att de använt AI, men det finns en tydlig uppdelning i ålder där användningen bland dem mellan 18-34 är hela 60 procent för att sedan trappa ner ju äldre gruppen blir. Av dem som har använt AI svarar 22 procent att de använt det för jobb och 8 procent för studier.

Möjligheterna i det egna arbetet förändras gradvis. Exempelvis integrerar Office-paketet allt fler AI-lösningar direkt i de verktyg du redan använder. Repetitiva arbetsuppgifter ersätts när arbetsinnehåll snarare än rena yrken påverkas. Detta ligger i linje med hur ny teknik och nya tjänster alltid gradvis vässat arbetsinnehållet, och att få idag gör exakt samma saker på samma sätt på jobbet som för fem, tio eller tjugo år sedan. Implementeringen av AI i offentlig sektor sker både internt, via medarbetarnas egna arbetsuppgifter och processer, samt extern utifrån brukare och kunders förväntningar.

Inom skolan ser vi redan hur samspelet med eleverna påverkas, när rådande arbetsupplägg utmanas av nya kraftfulla hjälpmedel. Mycket av debatten har handlat om elevernas upplevda fusk och de faror som hotar den rådande ordningen. I takt med acceptans för den nya verkligheten behöver fokus förflyttas till hur detta kan integreras i undervisningen för att stärka elevernas lärande. Visionen om personligt skräddarsydda utbildningar lär ligga en bit längre in i framtiden men AI kan redan nu erbjuda anpassade lärandeupplevelser.

Tempot i AI-utvecklingen utmanar kommunens traditionella arbetssätt och ställer krav på att hantera snabba förändringar och nya målkonflikter. Men Pandoras ask är öppen och även om det utlöser initiala motreaktioner inom vissa områden pekar allt på att riktningen är utstakad mot utökad AI-användning både av individer och organisationer. Reglering och andra motreaktioner kan tänkas dämpa användningen inom vissa områden, men det lär bli tal om justeringar snarare än en återgång till det gamla, nu när fördelarna med nya lösningar och beteenden har blivit tydliga för stora grupper.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:

Teknikutveckling

Referenser

DIGG, I2019/01416/DF, 2019. Främja den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI. Delrapport i regeringsuppdraget.
Institutionen för Tillämpad IT, Göteborgs universitet 2023. Sveriges kommuners digitaliseringsstrategier, Swedish Center for Digital Innovation.
Internetstiftelsen. Svenskarna och internet 2023.
Furendal, Markus & Jebari, Karim 2023. The Future of Work: Augmentation or Stunting?
Politico 2022. Dutch scandal serves as a warning for Europe over risks of using algorithms.
Stanford Institute for Human-Centered Artificial Intelligence (HAI). 2023 AI Index Report.
The Economist 2023, Yuval Noah Harari argues that AI has hacked theoperating system of human civilization.

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt

# Brännpunkter