01. Ökade välfärdskostnader
Välfärdskostnaderna ökar snabbt i närtid på grund av höga prisökningar och räntor tillsammans med ökade pensionskostnader. Samtidigt fortsätter behoven av skola, vård och omsorg att växa eller förändras. Behovet av innovation, effektivisering och smartare arbetssätt är därför fortsatt stort för att kunna säkra kommunernas välfärdsuppdrag och göra det möjligt att frigöra resurser till stora samhällsutmaningar. Det handlar också om att stärka förmågan att rekrytera, behålla och vidareutbilda efterfrågad kompetens när konkurrensen om arbetskraften ökar.
Lågkonjunktur med högre kostnader och urholkade intäkter
Den svenska ekonomin befinner sig i lågkonjunktur som sannolikt fördjupas under 2024. Bakgrunden är den höga inflationen och de höga räntorna som har bromsat in den ekonomiska tillväxten i världen. Även om inflationstakten nu har avtagit fortsätter prisnivån i ekonomin att vara hög. Samtidigt förväntas räntorna ligga kvar på en hög nivå en längre period för att sedan successivt minska. Men mycket talar för att de då inte kommer ner på de historiskt låga nivåer som tidigare sågs. Lågkonjunkturen medför även ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning, men arbetsmarknaden som helhet förväntas bara att försvagas måttligt. Anledningen är en stor underliggande brist på arbetskraft i många sektorer.
Lågkonjunkturen förväntas bidra till historiskt stora underskott i kommunsektorn under 2024. Det beror till viss del på att inflationen har gett varaktigt högre priser på många varor och tjänster som behövs i driften av de kommunala verksamheterna. Parallellt har den höga räntenivån gjort det dyrare att låna pengar i ett läge där investeringsbehovet fortsatt är stort inom kommunsektorn, inklusive Helsingborg. De kommunala utgifterna påverkas även tillfälligt av ökade pensionskostnader till följd av att ett nytt pensionsavtal med högre premier som trädde i kraft under 2023 samt att vissa tjänstepensioner räknas upp med inflationen. Vidare förväntas personalkostnaderna öka relativt mycket under de kommande åren när lönebildningen skruvas upp för att kompensera för de senaste årens höga inflation.
De kärva tiderna i kommunsektorn beror även på svagare intäkter. Bakgrunden är att det kommunala skatteunderlaget förväntas fortsätta försvagas under 2024. Den främsta anledningen till detta är att sysselsättningen minskar och att ökningen i skatteintäkterna därmed bromsar in, samt att den nominella ökningen sedan äts upp av inflationen. Resultatet är en ihållande urholkning av kommunernas köpkraft. Ökade statsbidrag förväntas kompensera för en del av intäktsminskningen, men bara i begränsad omfattning.
SKR bedömer att de kärva tiderna håller i sig fram till 2025 och att utsikterna för kommunernas ekonomi därefter lättar successivt. Det bör påpekas att framtidsutsikterna kan komma att vända relativt snabbt igen beroende på vad som sker i omvärlden. Här finns alltså en osäkerhet som blir tydlig i ljuset av de snabba förändringar som skett under senare år.
Demografiska behoven ökar måttligt de närmaste åren
Med den rekordstora befolkningstillväxten under 2010-talets andra hälft ökade de demografiska behoven av skola, vård och omsorg mycket snabbt. Men ökningstakten minskade sedan dramatiskt 2020, och har sedan dess legat kvar på en lägre nivå. Anledningen är att befolkningen ökar långsammare och att andelen barn och unga inte ökar lika mycket som tidigare. Prognosen pekar dessutom på en ytterligare minskning framåt, efter åtstramningen av den svenska migrationspolitiken. Därmed bedöms bland annat de samlade behoven av skola och barnomsorg att växa mindre än tidigare väntat under de närmaste åren.
Samtidigt har prognosen för ökningen i andelen äldre över 80 år inte ändrats väsentligt. Det innebär att behoven av vård och omsorg för denna grupp fortsätter att öka, och kommer att fylla alltmer i de kommunala utgifterna under kommande år.
Investeringsbehovet i kommunsektorn minskade något under pandemin, men förväntas fortsätta ligga på en historiskt hög nivå under kommande år. Detta beror på behov som byggts upp under åren av snabb befolkningstillväxt, behov kopplat till den växande andelen äldre, behov att stärka den civila försvarsförmågan, samt fortsatta behov av klimatinvesteringar. Dessutom behövs större investeringar för att byta ut och uppdatera åldrande infrastruktur inom vatten och avlopp, som i flera fall sammanfaller med behovet av att klimatsäkra samhället.
Behoven av innovation, effektivisering och digitalisering ökar
Fortsatt stora investeringsbehov och fler äldre ger ökade kostnader, inte bara på kort utan även på lång sikt. Samtidigt behöver resurser frigöras för att kommunerna inklusive Helsingborg stad ska klara av att hantera flera stora samhällsutmaningar. Det handlar om allt ifrån frågor om sysselsättning och trygghet till klimatomställning och att kunna tillgodose invånarnas växande och föränderliga krav och förväntningar. Därmed ökar behoven av fortsatt innovation, effektivisering och digitalisering ytterligare.
Parallellt med detta står Sveriges kommuner inför en ökande konkurrens om arbetskraft, kompetens och förmågor som behöver hanteras för att säkra tillgången på personal. Redan nu finns brist på arbetskraft inom delar av välfärden, och mycket tyder på att läget successivt kommer att förvärras under kommande år. Till exempel skulle mer än hälften av tillskottet i antalet sysselsatta fram till början av 2030-talet behövas i kommuner och regioner för att täcka behoven med nuvarande personaltäthet enligt SKR. Det kan emellertid bli svårt att uppnå eftersom efterfrågan på arbetskraft även förväntas öka i näringslivet och andra sektorer.
Störst utmaning förväntas inom äldreomsorgen där behovet av arbetskraft växer snabbt med den ökade andelen äldre. Enligt en prognos från Region Skåne kan det komma att saknas över 13 000 personer med gymnasial vård- och omsorgsutbildning i länet 2035. Skillnaden mellan utbud och efterfrågan på nyutbildad personal kan emellertid både komma att bli större eller mindre beroende på hur utbildningsystemet dimensioneras och hur behovet av arbetskraft utvecklas i olika sektorer och delar av landet för att nämna några exempel.
Något som sällan berörs är att löpande produktivitetsökningar i näringslivet skulle kunna hjälpa till med att sluta gapet och förbättra tillgången på arbetskraft, framför allt om samhällets utbildningsinsatser hänger med i svängarna. Men detta ligger till stor del utanför kommunernas kontroll. I gengäld råder kommunerna själva över möjligheten att öka produktiviteten i sina egna verksamheter och därmed också få möjlighet att utnyttja knappa personalresurser mer effektivt. Att ställa om välfärden och automatisera rutinuppgifter med hjälp av smartare arbetsmetoder, digitalisering och ny teknik blir med andra ord fortsatt nödvändigt för att motverka effekten av en växande brist på arbetskraft. En del av detta handlar också om att stärka medarbetarnas kompetens genom löpande och riktad kompetensutveckling. Därmed kan utmaningen att rekrytera och behålla personal i tillräcklig omfattning mildras.
Handlingsutrymmet kan förstärkas genom samverkan
Trots vilja till förändring och förbättring kommer vissa förslag och idéer att vara ogenomförbara på grund av lagar och ansvarsfördelning mellan olika nivåer i det offentliga systemet. I detta ingår en ökad detaljstyrning och fler riktade bidrag från staten samt tvingande EU-lagstiftning som begränsar det kommunala handlingsutrymmet. Risken är att den administrativa bördan växer och att nya pålagor verkar förlamande i ett läge där kommunernas verksamheter behöver utvecklas.
Vidare kan nationella beslut snabbt ändra förutsättningarna på kommunal nivå, på sätt som kan vara svåra att förutse. Ett exempel på det är de stödpaket gentemot kommuner och regioner som regeringen beslutade om under 2020 och som på kort sikt räddade många kommuners ekonomi. Ett annat exempel är de snabba gränsstängningarna mellan Sverige och Danmark under pandemin, som kan komma att få långsiktiga negativa konsekvenser för investeringar i näringslivet och för arbetsmarknaden lokalt och regionalt om företag och invånare uppfattar att motsvarande kan komma att ske igen vid nästa kris.
Ett sätt att arbeta proaktivt med detta är att se till att staden är rätt organiserad och samverkar i rätt forum för att möta framtidens utmaningar. Detta gäller inte minst regionalt samarbete, exempelvis inom Familjen Helsingborg, Region Skåne och Greater Copenhagen. Ett annat är att fortsätta vidareutveckla den tillitsbaserade styrningen för att skapa helhetssyn och underlätta samverkan både inom och utanför staden i syfte att öka produktiviteten och att ge ett bättre resultat för invånare och näringsliv. Här kan kulturförflyttningen mot att i ännu högre utsträckning göra saker tillsammans på tvärs av organisatoriska gränser göra det lättare att hantera de stora samhällsutmaningarna och lyckas med de transformationer som behövs.
Utmaningar med koppling till brännpunkten
Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.
- Hur kan vi förenkla invånarnas vardag med hjälp av ny teknik och AI?
- Hur kan vi skapa bättre och mer målgruppsanpassade tjänster för äldre?
- Hur kan vi få alla i samhället att bli anställningsbara eller självförsörjande?
- Hur kan vi bli bättre på att attrahera, behålla och utveckla kompetens?
- Hur kan vi öka motståndskraften i våra el- och IT-system?
Läs mer
Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:
Referenser
KI 2023. Konjunkturläget september.
Region Skåne 2022. Skåne 2035 Utbildnings och arbetskraftsprognos.
Riksbanken september 2023. Penningpolitisk rapport.
SCB november 2023. Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 11 2023.
SKR augusti 2023. MakroNytt 2/2023: Hög inflation urholkar köpkraften.
SKR 2023. Ekonomirapporten, oktober 2023.
SKR 2018. EU i lokalpolitiken.
SOU 2019:43. Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten.