02. Färre barn och fler äldre
Antalet äldre ökar snabbt under de närmaste åren och medför växande behov inom den kommunala vården och omsorgen. Många av de äldsta drabbas dessutom av ensamhet och psykisk påfrestning vilket blir ett ökande problem när gruppen växer. Samtidigt utgör allt friskare yngre äldre en växande tillgång för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och i samhället i stort i ett läge där välfärden hotas av brist på arbetskraft. Parallellt med denna utveckling minskar antalet barn i de yngsta åldrarna i stället för att öka som tidigare förväntats, vilket minskar behoven av förskola och skola i gruppen.
Färre barn och långsammare befolkningstillväxt
Under andra hälften av 2010-talet växte befolkningen i Helsingborg och flertalet andra större svenska städer snabbt. Detta medförde utmaningar för att möta stadens demografiska behov av skola, vård och omsorg som bland annat resulterade i en utbyggd infrastruktur inom staden för att ta hand om det växande antalet barn. Nu har befolkningstillväxten minskat och stadens befolkningsprognos pekar mot en fortsatt lägre ökningstakt. Detta beror på ett lägre barnafödande och en minskad invandring, trender som inte är unika för Helsingborg utan till stor del är gemensamma för hela landet. En tredje anledning är att många småbarnsfamiljer väljer att flytta ut från Helsingborg, bland annat på grund av att nybyggnation av familjevänliga bostäder inte har hållit samma takt som den demografiska förändringen.
En framskrivning av befolkningsutvecklingen för Helsingborg visar att den yngsta gruppen (0-5 år) barn förväntas minska i storlek under de närmaste åren. Samtidigt kommer det att vara en något svagare ökning av antalet skolbarn i åldrarna 6-12 än vad tidigare prognoser visat. Dock så fortsätter antalet barn och unga i högstadie- och gymnasieåldern att öka de närmaste åren. Sammantaget innebär det att behovet av skolplatser och personalresurser i Helsingborg ökar men att ökningen är mindre än tidigare förväntat och mer koncentrerad till högstadie- och gymnasieskolan. Detta ger förändrade investeringsbehov som kräver anpassning.
Snabbt ökande antal äldre
Den stora 40-talistgenerationen har börjat röra sig över 80-strecket. Resultatet är att antalet och andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre kommer att fortsätta öka snabbt under kommande år. I Sverige som helhet förväntas denna grupp växa ungefär lika mycket i antal under 2020-talet som under de föregående 40 åren tillsammans. Från början av årtiondet till slutet förväntas befolkningen i Helsingborg som är över 80 år att öka med ungefär 40 procent, till drygt 10 000.
De allra äldsta medför högre välfärdsutgifter än andra grupper – till exempel är vård- och omsorgskostnaderna för en 80-åring i genomsnitt tre gånger högre än för en 50-åring. Förutom växande välfärdskostnader medför det ökade antalet äldre ett snabbt växande behov av arbetskraft och kompetens inom vård- och omsorg. Allt annat lika beräknar SKR att kommuner och regioner behöver anställa omkring 410 000 personer på grund av befolkningsutvecklingen och för att ersätta dem som går i pension fram till år 2031. Ökningen av antalet äldre innebär att den främsta ökningen av antalet medarbetare behöver ske inom äldreomsorgen och sjukvården.
Samtidigt som andelen äldre ökar snabbt beräknas gruppen i arbetsför ålder (20-66) att öka i en mycket långsammare takt. SKR beskriver ett framtidsscenario där det är svårt att täcka behovet av arbetskraft inom välfärden med samma personaltäthet som idag. Anledningen är den demografiska utvecklingen och en framtida situation där kommuner och regioner konkurrerar om arbetskraft både med det privata näringslivet samt förväntade satsningar inom statliga myndigheter.
Enligt SKR riskerar statliga förslag om ökade krav på bemanning låsa fast den kommunala äldreomsorgens arbetssätt, just i ett läge när lokal innovation behövs. Därmed kan kommunernas arbete att ställa om mot nya arbetssätt, mer nära och kontinuerlig vård, samt stärkt samverkan för effektivare resursutnyttjande komma att försvåras när alternativa lösningar kan vara nödvändiga för att säkra upp kompetensförsörjningen i kommunal och regional sektor.
Figur 1. Förväntad befolkningsökning i Helsingborg i procent för olika åldersgrupper jämfört med 2022
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.
Källa: SCB 2023 samt Helsingborgs stads befolkningsprognos 2023.
Ensamhet fortsatt problem bland äldre
Hälsan bland äldre som grupp försämras väsentligt när de kommer upp högre åldrar. Resultat från Nationella folkhälsoenkäten visar att det psykiska välbefinnandet är lägre och att fler utsätts för allvarlig psykisk påfrestning bland äldre (85+ år) jämfört med yngre äldre (65-84 år). Flera faktorer samverkar med detta, till exempel fler fysiska hälsoproblem och försämrat socialt nätverk. Forskning visar emellertid att förebyggande och hälsofrämjande insatser har god effekt även i höga åldrar. Det handlar bland annat om att motverka ensamhet, främja fysisk aktivitet och goda matvanor.
Ett aktivt liv högt upp i åldrarna kan bidra till att minska den ensamhet som många äldre upplever. I takt med att de äldre ökar gör också antalet ensamhushåll det. Bland de över 80 år i Helsingborg bor cirka två tredjedelar ensamma, vilket negativt påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Ett exempel på hur staden arbetar med att minska ensamheten är SällBo, i regi av Helsingborgshem, som är ett slags co-living-koncept där yngre, nyanlända och äldre bor tillsammans och möts i vardagen.
Äldres beteende och val påverkar i hög grad bostadsmarknaden. I Helsingborg bor nästan var tredje över 80 år i ett småhus. Låga boendekostnader samt goda möjligheter till anpassning och hjälp i hemmet är en av anledningarna till att många äldre bor kvar. En undersökning av WSP visar att ensamstående äldre har högre boendeutgifter i hyresrätt än äganderätt, samt att ca hälften av de äldre inte har några planer på att flytta till annat boende i närtid. Åtgärder och nya lösningar som gör mindre bostäder mer attraktiva för äldre skulle kunna leda till mer aktiva och längre flyttkedjor som friställer större barnvänliga bostäder för den stora kullen 80- och 90-talister som befinner sig i familjebildande ålder. Det är också möjligt att högre driftskostnader till följd av hög inflation och högre energikostnader påverkar äldres boendepreferenser, vilket skulle kunna leda till att fler flyttar till mindre bostäder och att omsättningen på bostadsmarknaden ökar.
Yngre äldre en växande tillgång
Något som delvis skulle kunna kompensera för att fler ska försörjas under kommande år är att de yngre äldre (65-79 år) är allt friskare som grupp räknat. Sysselsättningen bland personer som närmar sig pensionsåldern är redan hög i Sverige jämfört med andra europeiska länder, och det blir dessutom allt vanligare att arbeta efter pensionsåldern. Om trenden håller i sig kommer snart närmare en fjärdedel i åldersgruppen 65-74 att vara aktiva på arbetsmarknaden, även om andelen är något lägre i Helsingborg än i Sverige som helhet. En fortsatt utveckling mot friskare yngre äldre kan påverka de beräkningar som finns kring behovet av vård och omsorg i gruppen.
Att ge möjlighet för de nära pensionen att på något vis arbeta vidare efter pensionsåldern är en möjlighet för både staden och näringslivet att behålla kompetens i ett läge när det är svårt att nyrekrytera. Samtidigt är denna utveckling också kantad med utmaningar då arbetsmarknaden förändras snabbt, med nya kompetenskrav som kan vara svåra för många äldre att uppnå. De äldre utgör inte bara en växande tillgång på arbetsmarknaden utan fyller också en rad andra funktioner i samhället. Många utgör ett viktigt stöd för barnfamiljer och bidrar till exempel med barnpassning eller ekonomisk hjälp i olika situationer. Andra engagerar sig i föreningslivet eller bidrar till samhället på andra sätt.
Utmaningar med koppling till brännpunkten
Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.
- Hur kan vi skapa bättre och mer målgruppsanpassade tjänster för äldre?
- Hur kan vi bli bättre på att attrahera, behålla och utveckla kompetens?
- Hur kan vi få människor att känna sig mindre ensamma?
- Hur kan vi skapa attraktiva bostadsmiljöer för barnfamiljer?
Läs mer
Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:
Referenser
Folkhälsomyndigheten 16 november 2022. Statistik psykisk hälsa: vuxna 65 år eller äldre.
Folkhälsomyndigheten 4 mars 2022. Hälsosamt åldrande.
Folkhälsomyndigheten 26 oktober 2016. Fysisk träning kan minska depression bland äldre.
forskning.se 28 maj 2018. Dagens äldre friskare – men tappar förmågor snabbare när försämringen börjar. Artikel från Göteborgs universitet.
Helsingborgs hem. SällBo.
Helsingborgs stad april 2023. Helsingborg stads befolkningsprognos.
SKR 2023. Ekonomirapporten, oktober 2023
SKR 28 juni 2022. Tillgång till personal avgörande för äldreomsorgen.
SCB 2022. Demografiska rapporter 2022:2. Efter 60 En beskrivning av äldre i Sverige.
SCB 2023. Statistikdatabasen.
SKR 2023. Vägval för framtiden 5.