09. Nya krav på dialog och kommunikation
Vi lever i en tid med ett överflöd av information och snabbt förändrade medievanor. Varje år ökar mängden information som publiceras, och med nya sätt att kommunicera växer antalet mediekanaler. Detta innebär att informationsspridningen delvis blir mer demokratisk, men också att det blir svårare att nå ut brett med sitt budskap eftersom informationslandskapet blir alltmer splittrat. Samtidigt har det blivit svårare för mottagaren att veta vem och vad den kan lita på när den ständigt möts av motstridiga budskap i informationsflödet. Resultatet är att människor i allt högre grad låter känslor styra tolkningen av de budskap de möter. Därför ökar behovet av delaktighet, dialog och direktkommunikation.
Sammanfattning
- Digitalisering har gjort informationsspridning mer demokratisk, men också svårare att kontrollera och förlita sig på.
- Detta ställer högre krav på att själv insamla och sortera information och budskap. Desinformation sprids snabbt, särskilt på sociala medier, vilket ökar polariseringen.
- Direktkommunikation och dialog blir allt viktigare verktyg för att bygga tillit och delaktighet.
Vem kan man lita på?
Med fler medieaktörer som förmedlar olika verklighetsbeskrivningar och ofta motsäger varandra försvagas tilliten till det som rapporteras. Mycket av detta beror på sociala mediers växande roll i nyhetsförmedlingen. På dessa plattformar sprids information snabbt och ofta utan att den genomgår traditionella redaktionella granskningar. Innehållet styrs i stället ofta av vad som engagerar och väcker känslor. Då är det mottagarens egen kontext och subjektiva tolkning som avgör vad som uppfattas som sant eller falskt. Samtidigt eroderar förtroendet för forskare och experter, då människor i allt högre grad väljer att lyssna på influerare och andra aktörer som bara förmedlar vissa vinklar och inte nödvändigtvis baserar sina budskap på fakta. Här kan känslomässiga argument väga minst lika tungt för både avsändaren och mottagaren. I förlängningen kan detta bidra till ökad polarisering i värderingar och verklighetsbilder mellan olika grupper i samhället.
Samtidigt som antalet nyhetsaktörer och opinionsbildare har vuxit, domineras de olika plattformarna alltmer av ett fåtal stora teknikföretag, vars vägval påverkar vilken information vi möts av och hur den presenteras. Den digitala världen har länge lidit brist på statlig reglering, men både EU och USA har under de senaste åren skärpt lagstiftningen i försök att bryta upp monopol och motverka spridningen av falsk och vilseledande information. Detta har i några fall resulterat i kraftiga böter mot dem som bryter mot reglerna, och nyligen greps grundaren av en plattform på grund av bristande innehållsmoderering och ovilja att samarbeta med franska myndigheter. Dessutom har frågor kring integritet och säkerhet på dessa plattformar blivit alltmer uppmärksammade.
Oro skapar grogrund för desinformation
Det finns idag tydliga skillnader i hur olika grupper tar till sig nyheter och information. Dessa skillnader beror på faktorer som livssituation, erfarenheter, intressen, kulturell bakgrund, ålder, inkomst och utbildning. Detta innebär att vissa grupper i vissa sammanhang kan vara mer mottagliga för alternativa eller direkt felaktiga budskap än andra. Till exempel påverkade faktorer som utbildningsnivå och sysselsättning hur människor uppfattade myndigheternas råd och rekommendationer om testning och vaccination under coronapandemin.
Det finns idag tydliga skillnader i hur olika grupper tar till sig nyheter och information. Dessa skillnader beror på faktorer som livssituation, erfarenheter, intressen, kulturell bakgrund, ålder, inkomst och utbildning.
I tider av konflikt och osäkerhet ökar risken för falska nyheter, ryktesspridning och konspirationsteorier. Människors oro och rädsla skapar då en grogrund för desinformation och alternativa fakta, som kan utnyttjas och förstärkas av både privatpersoner och statliga aktörer. Risken är stor att ifrågasättanden och felaktig information sprids på sociala medier när människor missförstår eller feltolkar uppgifter från myndigheter. Exempelvis inleddes under 2022 en kampanj mot svensk socialtjänst, där anklagelser om att svenska myndigheter stjäl barn spreds internationellt. Denna kampanj sammanföll i tid med Sveriges NATO-ansökan och ett oroligt omvärldsläge. Myndigheten för psykologiskt försvar beskrev kampanjen som den största påverkanskampanj Sverige har drabbats av. Denna typ av desinformation är svår att kontrollera eller bemöta och ställer höga krav på snabbhet och tydlighet i kommunikationen. Ett problem är att uppseendeväckande men felaktig information ofta är betydligt lättare att nå ut med än dementier och faktakontroll.
Ny teknik ökar risker och möjligheter
Ny teknik, som enklare och mer tillgängliga AI-verktyg, har gjort det lättare att skapa trovärdig men vilseledande eller falsk information. AI kan nu användas för att manipulera verkligheten på ett sätt som tidigare krävde expertkunskaper, vilket gör att desinformation kan spridas snabbt och effektivt. Ett exempel på det är hur språkmodeller används för att generera automatiska men skräddarsydda svar på inlägg i sociala medier. Detta inkluderar även så kallade deepfakes, redigerade ljudupptagningar och videor som är svåra att skilja från äkta material. Flera stora teknikföretag har därför infört verktyg för att upptäcka och blockera fabricerad information och desinformation. Trots dessa åtgärder pågår en ständig kapprustning mellan skaparna av falska nyheter och de tekniker som försöker motverka dem.
Liknande teknik kan också användas i mer godartade syften. I en förort till Boston finns sedan 2023 en nyhetsportal som använder AI för att skapa nyheter baserade på protokoll och dokument som publiceras på lokala myndigheters hemsidor. Därmed görs lokala nyheter tillgängliga på en marknad där det saknas andra aktörer. Ett annat exempel är Abbas hologramshow Voyage – en digital musikshow fysiskt på plats, som känns som en äkta konsert, men samtidigt uppenbart inte är det.
Teknikutvecklingen påverkar även på andra sätt. Med högre bandbredd i mobilnäten har internet blivit mindre textbaserat, och fokus har skiftat mot bild och ljud. Visuella medier som bilder och videor spelar en allt viktigare roll, samtidigt som ljudbaserade format som poddar och ljudböcker har ökat de senaste åren. Denna utveckling påverkar hur vi värderar och tolkar information. Vi förlitar oss ofta på sökmotorer för att hitta relevant och trovärdigt innehåll, men paradoxalt nog är det material som väcker mest engagemang, särskilt bilder och videor, inte alltid det mest faktabaserade. Rubriker har också fått större betydelse för vår uppfattning av innehållet, eftersom många endast läser rubriken och ingressen innan de bildar sig en uppfattning.
Visuella medier som bilder och videor spelar en allt viktigare roll, samtidigt som ljudbaserade format som poddar och ljudböcker har ökat de senaste åren.
En betydande faktor i sammanhanget är de algoritmer som styr vilken information användare exponeras för på sociala medier och sökmotorer. Dessa algoritmer är ofta utformade för att maximera engagemang genom att visa innehåll som sannolikt kommer att generera interaktion. Resultatet blir att människor hamnar i så kallade filterbubblor, där de främst möter information som bekräftar deras befintliga åsikter och värderingar. Detta kan minska exponeringen för alternativa perspektiv. Algoritmerna bidrar därmed till att forma verklighetsuppfattningen, vilket ytterligare försvårar en nyanserad och faktabaserad diskussion.
Direktkommunikation allt viktigare
I detta nya informationslandskap blir direktkommunikation allt viktigare. Det ger avsändaren större kontroll över budskapet och möjliggör en mer direkt dialog med kunder, medborgare och följare, samtidigt som beroendet av mellanhänder minskar. Ett tydligt exempel är hur politiker och företagsledare använder sociala medier för att tala direkt till miljontals följare, vilket gör att de kan undvika mediernas filtrering. Detta var framträdande under det amerikanska presidentvalet 2024, där kandidaterna strävade efter att behålla kontrollen över både känslorna de ville förmedla och den politiska berättelsen. Samtidigt ökar förväntningarna på snabba svar och lösningar i dessa direkta kommunikationskanaler, ofta även utanför ordinarie arbetstider. Det påverkar till exempel möjligheterna att på ett underbyggt sätt bemöta falska nyheter på sociala medier som när som helst snabbt kan spridas över hela Sverige.
Många av de utmaningar som finns inom extern kommunikation gäller även när vi försöker nå ut internt i staden. När tilliten sjunker och trovärdighet blir en bristvara, är det avgörande att organisationer visar en enad front och ”talar med en röst”. Genom effektiv internkommunikation säkerställs att alla medarbetare har en gemensam förståelse för organisationens mål, värderingar och budskap. Detta skapar en starkare och mer enhetlig profil både internt och externt, vilket underlättar informationsspridningen inom organisationen och stärker förtroendet hos kunder, medborgare och samarbetspartners.
Demokrati och delaktighet
Det nya medielandskapet och tillgången till ny teknik påverkar demokratin i Helsingborg och Sverige. Den ökade komplexiteten innebär att mottagarna i högre grad själva behöver värdera om information är relevant, vilket ökar ansträngningen för att delta i allmänna val. Detta var en faktor som bidrog till att valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 sjönk, särskilt bland utrikes födda, lågutbildade och personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att resurssvaga grupper generellt sett har svårare att hålla sig informerade om politiska frågor och därmed är mindre benägna att delta i demokratiska processer.
Det nya medielandskapet och tillgången till ny teknik påverkar demokratin i Helsingborg och Sverige. Den ökade komplexiteten innebär att mottagarna i högre grad själva behöver värdera om information är relevant, vilket ökar ansträngningen för att delta i allmänna val.
Insatser för att stärka invånarnas medie- och informationskompetens kan användas för att motverka dessa utmaningar, särskilt i skolan och för resurssvaga grupper. Dessutom kan riktade åtgärder, såsom lättillgänglig information om hur val går till och spridning av samhällsinformation på flera språk och genom olika kanaler, eventuellt bidra till att öka valdeltagandet.
Något annat är att möjligheterna till direktkommunikation kan förstärka lokala trender. I Helsingborg har snabbt uppkomna opinioner om exempelvis byggande på kolonilotter och försäljning av Öresundskraft engagerat många. Erfarenheter från Helsingborg visar att de som engagerar sig mest ofta är medelålders och äldre runt pensionsåldern, men att det kan variera beroende på frågeställning. En fara i sammanhanget är att de som ropar högst inte alltid speglar vad majoriteten av befolkningen tycker.
För att bredda engagemanget och få värdefull återkoppling behövs möjligheter till delaktighet och medskapande. När tilliten sjunker och enkäter blir mindre effektiva, ökar värdet av direkta system som tydligt visar värdet av individens insats. Genom dialog kan envägskommunikation brytas, men det förutsätter att den enskilde upplever sitt deltagande som meningsfullt.
Utblick
Det är säkert att spelplanen för dialog och kommunikationen kommer att fortsätta förändras på tio års sikt. Till exempel är det högst troligt att det kommer uppstå nya plattformar fram till dess. Det är dock osäkert om de samhällsutmaningar som förstärks av de mediala förändringarna fortsätter att vara lika tydliga i framtiden. Det går exempelvis inte att veta om grogrunden för desinformation och falska nyheter kommer vara lika stor som idag. Det beror bland annat på hur konfliktnivån i omvärlden utvecklar sig och hur polariserat samhället är.
Vidare är det osäkert hur ansvaret för innehåll på sociala medier kommer att fördelas framöver, samt hur plattformarnas algoritmer kan komma att utvecklas och regleras. Det är tänkbart att regleringen ökar och att befolkningens medievanor mognar, vilket skulle kunna minska de negativa effekter vi ser idag. Samtidigt kan en strängare reglering eventuellt komma att påverka möjligheterna till fortsatt innovation inom digital kommunikation.
På motsvarande vis är det osäkert hur förutsättningarna för dialog och demokrati utvecklas jämfört med idag. Redan idag finns teknik för annan och närmare dialog med invånare och väljare, men som ännu inte används brett. Den öppnar exempelvis upp för samskapande med invånare som berörs av planerade förändringar i ett bostadsområde eller vad som efterfrågas i närmiljön. Men det är osäkert hur möjligheterna kommer att efterfrågas eller tillvaratas under de kommande tio åren.
Ibland dras paralleller mellan dagens förändring i kommunikationssätt och den sociala omvandling som skedde när tryckpressen introducerades. Det senare bidrog till stor social oro men som senare följdes av en gradvis utveckling mot ett nytt jämviktsläge. Något liknande kan ske även nu, men tidsperspektivet är osäkert och svårt att förutse. Samtidigt är det värt att notera att varje ny form av media historiskt sett har mötts av viss oro, särskilt när de har förknippats med ny teknik.
Reflekterande frågor
- Hur påverkar brännpunkten er verksamhet?
- Vilka utmaningar för verksamheten går att identifiera?
- Hur relevanta är dessa för vårt kärnuppdrag?
- Vilket är vårt handlingsutrymme?
Referenser
Boktugg 27 april 2021. Poddar ökar – varannan svensk lyssnar regelbundet på podcast.
DN 2018-01-21. Socialsekreterare slutar i protest när robot hanterar ansökningar.
Internetstiftelsen 10 oktober 2023. Svenskarna och internet 2023.
Internetstiftelsen 26 oktober 2021. Svenskarna och internet 2021. Medietjänster och nyhetskonsumtion.
JSTOR Daily 20 November 2019: Chi Luu. The Incredibly True Story of Fake Headlines.
Mandagmorgen 1. december 2017: Anders Colding-Jørgensen Frygt – en nødvendig kur mod irrationelle beslutninger.
Mats Heide, Charlotte Simonsson, Howard Nothhaft, Rickard Andersson & Sara von Platen 2018. Den kommunikativa organisationen – slutrapport. Lunds universitet: Institutionen för strategisk kommunikation.
SCB 31 maj 2023. Analys av valdeltagande vid de allmänna valen 2022.
Trelleborgs kommun 2017. För en smartare välfärd.
The Guardian 12 November 2018: Oscar Schwartz. You thought fake news was bad? Deep fakes are where truth goes to die.
Ulrika Hedman 2019. SOM-undersökningen 2018: Många skeptiska till automatiserat beslutsfattande i offentlig sektor. Göteborgs universitet: SOM-institutet.