11. Förstärkta inre och yttre samhällshot

Det offentliga Sverige befinner sig under press från aktörer som agerar både inom och utom landet. Inom rikets gränser har en växande organiserad brottslighet blivit systemhotande, bland annat genom att underminera myndigheter och ta resurser från välfärdssystemen. Samtidigt har säkerhetsläget försämrats i vår omvärld med både ett ökat militärt hot och förhöjd risk för terror. Inre och yttre hot samverkar och förstärker varandra och utvecklingen riskerar på längre sikt att sänka förtroendet för svenska myndigheter, försvaga välfärden och skada stödet för den svenska demokratin. I respons till detta har svenska myndigheter höjt ambitionsnivåerna för både brottsbekämpning och det militära samt civila försvaret.

Välfärdsbrott finansierar organiserad brottslighet

Flera utredningar pekar på att välfärdsbrottsligheten på senare år har blivit så stor att den hotar att underminera förtroendet för det offentliga. Det handlar till stor del om bedrägerier där pengar betalas ut på felaktiga grunder från offentliga försäkrings- och bidragssystem. Enligt Ekonomistyrningsverket betalades mellan 13 och 16 miljarder kronor ut på felaktiga grunder från de statliga välfärdssystemen under 2021. Det motsvarar ca 4 procent av utbetalningarna därifrån om den allmänna pensionen exkluderas. [1] För kommuner berör den här typen av brottslighet områden som hemtjänst, föreningsbidrag, ekonomiskt bistånd och personlig assistans.

Den grova organiserade brottsligheten använder möjligheterna som ges av välfärdsbrott för att finansiera sin verksamhet. Angrepp mot utbetalande system och undandragande av skatter beskrivs idag som ett av de allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten och urholkar de offentliga finanserna. Detta innebär att resurser som skulle ha gått till välfärden i stället hamnar hos aktörer som är inblandade i allt från narkotikahandel och skjutvapenvåld till telefonbedrägerier mot äldre och utpressning mot näringsidkare. I förlängningen utmanar kriminella organisationer även statens våldsmonopol genom sprängningar, skjutningar och attentatshot.

”Angrepp mot utbetalande system och undandragande av skatter beskrivs idag som ett av de allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten och urholkar de offentliga finanserna.”

Välfärdsbrottsligheten riskerar bli systemhotande

När den organiserade brottsligheten tillåts växa och blir omfattande blir den också ett hot mot demokratin och rättssamhället. Det uppstår en gråzonsproblematik där gränserna mellan legala och illegala sfärer flyter ihop. I sin enklaste form kan det innebära att kriminella aktörer får fler kontaktytor och därmed ökade möjligheter att utöva påverkansförsök, få information om affärsmöjligheter eller annan information som kan gynna deras verksamhet. Men i förlängningen kan det leda till ren infiltration, där kriminella grupperingar blir en del av offentliga verksamheter, vilket kan ge dem tillgång till känslig information och möjligheter att påverka beslut, kontroller och utbetalningar. [2] Till exempel dömdes en handläggare i Sollentuna för att ha läckt sekretessbelagda uppgifter till gängkriminella vilket skadade polisens möjligheter att effektivt utföra sitt arbete. [3] Sverige är inte ensam om den här utvecklingen och den märks också av i exempelvis våra grannländer.

Kommunerna fördelar den största delen av samhällets välfärdsresurser och hanterar stora belopp. Detta medför att kommunerna också är lukrativa måltavlor för organiserad brottslighet och påverkan. Utvecklingen i Södertälje ger en illustration över hur det kan se ut. Bland annat har handläggare på socialtjänsten tagit emot mutor och förtäckta hot i tjänsteutövningen har förekommit. För att komma till rätta med detta har kommunen synliggjort problematiken och vidtagit åtgärder. Exempelvis utbildas samtliga medarbetare i att kunna upptäcka korruption och otillbörlig påverkan och det har införts bättre översyn av privata utförare inom hemtjänsten. Fusket inom försörjningsstödet har också det motverkats genom utökad kontroll av biståndsbeslut och fysiska hembesök. [4] Det är sannolikt att även Helsingborg drabbats i någon grad av liknande brottsliga aktiviteter.

Minskad tillit och gränser som suddas ut

Välfärdsbrotten riskerar inte bara att urholka välfärden och undergräva förtroendet för samhällsinstitutionerna. På sikt kan det även bidra till att skada tilliten mellan invånarna om många uppfattar systemet som korrupt och det i stället blir mer naturligt att förlita sig på den egna familjen eller gruppen.

Sverige är fortfarande ett land där invånarna har hög tillit till varandra. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i tillit mellan invånarna ökat och unga, arbetslösa och lågutbildade uppvisar idag väsentligt lägre tillit än andra. [5] Samtidigt har skillnaderna i hur invånarna tar till sig information vuxit [länk till Kommunikation] vilket ger en ökad sårbarhet i oroliga tider. Detta blev tydligt under pandemin när det visade sig finnas ett stort misstroende mot vaccinering och testning bland invånare i resurssvaga områden. [6] En av anledningarna till detta var att många människor där inte litade på informationen från svenska myndigheter och i stället var mer mottagliga för rykten och desinformation i sociala medier eller från vänner och bekanta.

”I Sverige har skillnader i tillit mellan olika grupper ökat under de senaste årtiondena och unga, arbetslösa och utrikesfödda uppvisar idag väsentligt lägre tillit än andra.”

Samtidigt har det svenska samhället blivit mer sammanflätat med omvärlden under de senaste årtiondenas globalisering. Lokala händelser i Sverige kan därför också snabbt få spridning utanför landets gränser. Påverkanskampanjen mot socialtjänsten och koranbränningarna under första hälften av 2020-talet är exempel på detta. Kampanjen mot socialtjänsten nådde en internationell miljonpublik när medier i Mellanöstern använde händelsen för att förstärka bilden av Sverige och västvärlden som fientligt inställda mot islam. Följden blev att hat och hot riktades mot såväl samhällsinstitutioner som enskilda tjänstepersoner, och att Natoprocessen försvårades. [7] Gemensamt för både påverkanskampanjen och koranbränningarna är att de startade i en svensk kontext och sedan fick uppmärksamhet och betydelse långt utanför landets gränser, något som skulle ha varit närmast otänkbart för bara något årtionde sedan. Resultatet är enligt Säpo en förhöjd hotbild mot Sverige sedan 2023.

Systemhot med internationella förgreningar

Både kriminella och extremister får näring från misstro och polarisering mellan olika grupper i det svenska samhället. Dessutom har den grova organiserade brottsligheten ofta förgreningar i andra länder och världsdelar, som främjas av de kontakt- och konfliktytor som uppstått under senare år. Ett exempel på detta är hur ledande svenska gängkriminella gömt sig i länder som saknar utlämningsavtal med Sverige, och kunnat styra sina verksamheter på distans med hjälp av nätverk och kontakter.

De ökade kontaktytorna har även gjort det möjligt för auktoritära stater att använda svenska kriminella nätverk som ombud för att angripa mål i Sverige. Konkret kan det handla om att kriminella hjälper till vid rekryteringen av utförare. De senare är ofta unga som värvas via sociala plattformar för enskilda uppdrag. Attackerna mot Israels ambassader i Sverige och Danmark 2024 utgör exempel på detta.

Detta samspel mellan organiserad brottslighet och utländska intressen sker samtidigt som det internationella säkerhetsläget har försämrats. Auktoritära stater har blivit mer villiga att ta risker och gå i konflikt för att uppnå olika fördelar. Ett exempel på detta är Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ökade aggression mot stater som står i vägen för dess mål och intressen. För Sveriges del innebär utvecklingen att en omfattande underrättelseverksamhet riktas mot landet. Till det kommer olika säkerhetshotande aktiviteter med potentiellt sett mycket allvarliga konsekvenser. Det kan vara desinformation mot svenska intressen för att uppnå olika fördelar, stöd till våldsbejakande extremister för att skapa hat och splittring eller sabotage i syfte att försvaga det svenska samhällets motståndskraft. Dessutom ses Sverige som ett attraktivt mål när det kommer till att införskaffa kunskap och teknik som kan användas för att stärka deras egna förmågor. [8]

Sammantaget utgör detta ett hot mot den sociala sammanhållningen, den territoriella integriteten och den ekonomiska säkerheten, med risk för ökad misstro mot samhällsinstitutioner och att välfärden försvagas. Gränsen mellan yttre och inre hot har blivit alltmer suddig, vilket ställer högre krav på samhällets motståndskraft. Med anledning av detta har många samhällsaktörer har förstärkt sitt fokus på säkerhetsfrågor och staten ökat anslagen till försvaret och de brottsbekämpande myndigheter.

Kommunala verktyg för att möta utvecklingen

För att möta utvecklingen krävs flera olika typer av åtgärder på kommunal nivå. Vad gäller välfärdsbrottslighet lanserade SKR ett nytt stöd i arbetet mot detta hösten 2025. Ambitionen är att höja kunskapsnivån i kommunerna för att öka skyddet av välfärdssystemen. Det betonar vikten av kompetenshöjande åtgärder som ett stöd i processen att starta ett lokalt arbete. Det handlar också om att bygga förmåga att arbeta systematiskt och strukturerat genom att se över organisatoriska behov och beslutsfattande. [9]

För att öka förtroendet för myndigheter och samhällsinstitutioner i grupper där misstron är stor krävs andra typer av insatser. I en kommunal kontext handlar det om att skapa direkt och löpande kontakt med de invånare som bedöms vara mest sårbara och mottagliga för felaktiga och skadliga budskap. Tjänstepersoner som arbetar med detta behöver goda kunskaper om uppfattningar, osynliga normer och värderingar de grundas i för att arbetet ska kunna få avsedd effekt. Här kan utbildningsinsatser och fortlöpande dialog med berörda invånare behövas. Detta berör framför allt kommunala verksamheter med tydliga kontaktytor till invånarna så som skolan, socialtjänsten och den kommunala vuxenutbildningen.

Idealiskt sett är det förtroendeskapande arbetet proaktivt och långsiktigt med fokus på förebyggelse, så att felaktiga budskap inte kan utlösa oro, rädsla och hat i befolkningen. Det räcker alltså inte med att bara försöka korrigera och motverka desinformation genom mer traditionellt kommunikationsarbete när skadan väl är skedd. [10]

Helsingborg och Skåne särskilt utsatt

Några av de utvecklingar som beskrivs ovan är sådant som i flera fall visade sig tidigare i Skåne och Helsingborg än i andra delar av Sverige. Det gäller exempelvis tillväxten i den grova organiserade brottsligheten och extremistiska miljöer sedan 1990-talet. Lite förenklat kan det sägas att Skåne genom sitt geografiska läge är länkat och exponerat mot omvärlden och därmed drabbas hårdare av både för och nackdelar. Helsingborg är beroende av nationella åtgärder för att hantera problemen, men riskerar omvänt också att drabbas hårdare om åtgärderna inte tar hänsyn till den gränsnära kontexten.

”Lite förenklat kan det sägas att Skåne genom sitt geografiska läge är mer beroende av öppenhet och kontaktytor mot omvärlden men samtidigt drabbas hårdare av dess baksidor.”

Ett exempel på det senare är hur gränsstängningar i Öresundsregionen påverkar människor och företag. Både Sverige och Danmark har sedan 2015 i olika lägen infört gränsstängningar och ökade kontroller över Öresund. Under början av pandemin 2020 stängdes gränsen i praktiken mer eller mindre helt. Sammanlagt har stängningar och kontroller lett till ökade samhällskostnader genom längre restider, försvårad arbetspendling och en minskad attraktivitet för internationella etableringar. Men de fysiska gränsstängningarna påverkar också den mentala bilden av Öresundsregionen. Det som inte längre sågs som möjligt hände plötsligt och gick emot det långsiktiga arbete som lagts ner på att integrera regionen. I stället har bilden av en splittrad Öresundsregion längs de nationella gränserna förstärkts.

Något annat är att Helsingborg har Sveriges näst största containerhamn som hanterar en stor del av landets livsmedelsimport. Samtidigt passerar europavägarna E4 och E6 genom staden. Detta ger den ett strategiskt läge för transport och logistik, som även skapar affärsmöjligheter för den organiserade brottligheten genom narkotikasmuggling, godsstöld och övertagande av delar av transportledet. [11] Helsingborgs betydelse som transportknutpunkt har även ökat genom Sveriges medlemskap i NATO, vilket har aktualiserat behovet av en fast HH-förbindelse för att stärka transportvägarna för både militär och civil trafik i ljuset av det försämrade säkerhetspolitiska läget.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt