10. Fokus på trygghet

Trygghet fortsätter att vara en stor fråga i samhällsdebatten. Samtidigt visar undersökningar att många människor känner oro på grund av otrygghet i sina bostadsområden. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit lägre än i flera jämförbara städer. Men de senaste åren har läget successivt förbättrats. Lokala problem med brott och ordningsstörningar förklarar mycket av otryggheten men den påverkas även av tilliten till andra människor och samhällsinstitutioner. Hur trygga människor känner sig varierar kraftigt mellan olika kommuner, bostadsområden och grupper i samhället.

Det framförs ibland att den upplevda otryggheten beror på det höga antalet skjutningar i Sverige och ett stort mediefokus på den grova brottsligheten. I vilken utsträckning detta faktiskt påverkar individers upplevelse av trygghet i vardagen är dock oklart. Enligt Brottsförebyggande rådet har oron över brottsligheten i samhället ökat över tid medan otryggheten för egen del totalt sett har minskat något. [1] Samtidigt varierar känslan av otrygghet betydligt mellan olika kommuner och i ännu högre grad mellan bostadsområden. Det talar för att upplevd otrygghet i stor utsträckning bottnar i lokala problem, även om dessa kan förväntas hänga ihop med samhällsutvecklingen i stort.

Generellt sett känner sig människor trygga när de inte behöver känna oro för sin egen eller andras situation. Det handlar om att kunna röra sig fritt och våga vara sig själv utan att hela tiden vara på sin vakt, om att slippa oroa sig för brottslighet, och att ha en trygg ekonomi och boendesituation. Till detta kommer att ha samma tillgång till grundläggande samhällstjänster och trygghetsnät som andra. Behovet av trygghet varierar från person till person beroende på livssituation, erfarenheter och individuella förutsättningar. Gemensamt är att människor tenderar att känna sig trygga när de tycker sig kunna lita på människor i sin omgivning och på samhällsinstitutioner, myndigheter och företag.

Trygghet kan med andra ord handla om många olika saker. Till exempel skiljer sig det sig åt vad som ger människor trygghet på offentlig plats, på arbetsplatsen, i skolan eller i hemmet. Här diskuteras enbart trygghet i det offentliga rummet, med fokus på invånarnas känsla av säkerhet ute i det egna bostadsområdet. Samtidigt går det inte att bortse från otrygghet i andra sfärer även kan påverka upplevelsen av trygghet i det offentliga rummet.

Figur 1. Andel invånare som ger låga betyg på tryggheten i bostadsområdet när det är mörkt ute, 2024

Källa: SCBs Medborgarundersökning 2024 och 2022.

Brott och ordningsstörningar ger otrygghet

Analyser visar att invånarnas upplevelse av trygghet ute i bostadsområdet till stor del beror på förekomsten av brott och ordningsstörningar. [2] [3] Otryggheten blir uttalad när det uppstår konkreta och återkommande problem i människors närmiljö. Till exempel visar polisens trygghetsmätning att bråk och slagsmål i det offentliga rummet ökar invånarnas oro att själva utsättas för våld, och att det gör dem otrygga att röra sig ute på kvällen. Motsvarande gäller om många berusade eller narkotikapåverkade personer vistas ute i bostadsområdet och när narkotika säljs öppet på gatan. Detta har av allt att döma stor betydelse för invånarnas känsla av säkerhet och oro att utsättas för brott. [4]

Brottsligheten i Sverige och Helsingborg har sammantaget sett legat på en ganska stabil nivå under de senaste årtiondena. I vissa fall har den minskat eller legat stilla medan den i andra fall har ökat. Men på senare år har brottsligheten delvis ändrat karaktär. Det grova våldet kopplat till droghandel och gängkriminalitet har ökat kraftigt över tid. [5] Karaktäristiskt är att både brottsoffer och förövare som regel är yngre män, att våldet ofta sker utomhus i stadsmiljö och att skjutvapen och sprängmedel används i stor utsträckning. Samtidigt är det grova våldet i hög grad koncentrerat till bostadsområden med en hög social utsatthet, en stor omflyttning, ett lågt valdeltagande eller där det vistas många människor. [6]

”Karaktäristiskt är att både brottsoffer och förövare som regel är yngre män, att våldet ofta sker utomhus i stadsmiljö och att skjutvapen och sprängmedel används i stor utsträckning.”

När nyheter om skjutningar på offentliga platser och sprängningar mot bostäder ständigt återkommer ger det en bild av att samhället har tappat kontrollen. Den förstärks dessutom av hur frågorna sprids och diskuteras på sociala medier. Detta är kanske den viktigaste orsaken till att trygghetsfrågorna fått en ökad uppmärksamhet under senare år. Samtidigt är det svårt att avgöra hur stor påverkan grova våldsbrott har på den upplevda tryggheten i de bostadsområden som inte drabbas direkt. Däremot verkar mer spridda och vanligt förekommande händelser med koppling till den organiserade brottsligheten ha stor betydelse för invånarnas känsla av säkerhet i området där de bor. Det gäller inte minst återkommande öppen narkotikaförsäljning, men kan även omfatta andra typer av brott och ordningsstörningar som följer av kriminell närvaro i människors närområde.

Tilliten till andra påverkar tryggheten

Förutom brott och ordningsstörningar visar forskning att tilliten till andra människor påverkar trygghetskänslan. I Sverige har invånarna generellt en hög tillit, både till andra invånare och till staten, jämfört med många andra länder. [7] Detta innebär också att den upplevda tryggheten på flera sätt ligger på en hög nivå. Men över tid har skillnaderna i tillit och trygghet ökat inom befolkningen. I Helsingborg är den mellanmänskliga tilliten lägre än i de flesta jämförbara städer [8], [länk till invånarna i skilda världar] vilket sannolikt delvis kan förklara varför tryggheten fortsatt är något lägre här än i en del andra jämförbara städer.

Tilliten till andra människor i det egna området, där invånarna bor och rör sig i vardagen, är särskilt betydelsefull – den så kallade lokalsamhälletilliten. [9] En del av detta handlar om att tilliten och sammanhållningen på bostadsområdesnivå påverkar invånarnas kollektiva förmåga att hålla uppsikt över vad som händer i området och själva motverka enklare ordningsstörningar. Låg tillit mellan invånarna riskerar med andra ord att skapa en sårbarhet för kriminell påverkan, vilket kan förvärra eller upprätthålla otryggheten.

Figur 2. Risk för negativa spiral mot större otrygghet i bostadsområden

Kriminella nätverk, utåtagerande unga och missbrukare bidrar till brott och ordningsstörningar. Detta ger otrygghet som i förlängningen riskerar att leda till en negativ spiral med fler brott och ökad otrygghet.
Källa: Anpassad efter Manne Gerell 2025.

Det finns en nära koppling mellan lokalsamhälletillit och sysselsättning. Åtgärder för att få fler i arbete kan därför ha en positiv inverkan på invånarnas trygghet, särskilt i bostadsområden där många har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Vidare tenderar invånarna i områden med hög omflyttning ha låg tillit till varandra. Unga utgör en särskilt rörlig grupp som flyttar oftare än andra, vilket innebär att tryggheten kan påverkas negativt när andelen unga vuxna ökar i ett område, särskilt om de saknar arbete och utbildning. [10]

Lokalsamhälletilliten är generellt lägst i resurssvaga områden, som ofta fungerar som en första tillfällig anhalt för människor, innan de etablerar sig på arbetsmarknaden och i samhället. Detta försvårar möjligheten att bygga långsiktig tillit och förtroende mellan invånarna, liksom att följa upp resultaten av olika kommunala insatser. Ett sätt att motverka detta på längre sikt är att satsa på blandade upplåtelseformer och större, familjevänliga bostäder i planeringen av sådana områden. [11] Detta ger fler möjlighet att bo kvar när deras livssituation förändras och skapar förutsättningar för att öka andelen förvärvsarbetande i befolkningen.

Olika grupper är olika trygga

Den förändrade brottsligheten, ordningsstörningar och skillnaderna i tillit till lokalsamhället ger olika utslag i den upplevda tryggheten på gruppnivå. Det blir tydligt i jämförelsen av mäns och kvinnors trygghet i Helsingborg. Män och kvinnor har i stort samma tillit till andra men kvinnor känner sig allmänt lite mindre trygga. Kvinnornas lägre trygghet visar sig bland annat i att de oroar sig betydligt mer för att utsättas för överfall i det egna bostadsområdet, och att de känner sig mer otrygga ensamma utomhus kvällstid. Samtidigt sker en relativt hög andel av sexualbrotten mot kvinnor på allmän plats och utförs av okända personer. I gengäld utsätts män oftare för misshandel utomhus av obekanta personer, medan kvinnor i oftare utsätts för våld i nära relationer som i högre grad sker inomhus. [12]

”Kvinnornas lägre trygghet visar sig bland annat i att de oroar sig betydligt mer för att utsättas för överfall i det egna bostadsområdet, och att de känner sig mer otrygga ensamma utomhus kvällstid.”

Tryggheten skiljer sig även åt mellan inrikes och utrikes födda. I Sverige som helhet känner sig utrikes födda mer otrygga ute i det egna bostadsområdet. Det finns även skillnader i den upplevda tryggheten efter boendeform. [1] I Helsingborg är känslan av otrygghet större bland de som bor i lägenhet än de som bor i villa. Framför allt känner de en lägre trygghet ute på kvällen i det egna bostadsområdet. Omvänt är oron att utsättas för mängdbrott något större bland de som bor i villa och bostadsrätt än de som bor i hyresrätt. Det bör emellertid framhävas att det inte nödvändigtvis är hustypen eller upplåtelseformen i sig som ger skillnaderna. Till exempel kan tillgången till gemensamma ytor i flerfamiljshus främja den sociala samvaron bland de boende och därmed påverka tilliten och tryggheten i grannskapet oavsett upplåtelseform. [13]

Den förändrade brottsligheten påverkar inte bara tryggheten för invånarna utan även för företagen och de offentliga verksamheterna och deras anställda. Det handlar bland annat om att hot, bedrägerier, IT-brott och utpressningsförsök har ökat mot näringsidkare under senare år. Tillsammans med ökade skillnader i tillit medför det ökade kostnader och påverkar möjligheterna att driva företag negativt.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt