15. Klimatförändringarna påverkar Helsingborg

Det enskilda året 2024 låg den globala medeltemperaturen 1,5 grader över genomsnittet för förindustriell tid. Det är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Mycket tyder på att ökningen kommer att fortsätta framöver och därmed kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta redan idag en lång rad konkreta konsekvenser som över tid kommer att förstärkas. För människor i Helsingborg betyder detta en vardag med större risk för översvämningar, hälsoproblem vid värmeböljor och större osäkerhet kring trygghet och försörjning.

Påverkan ökar när klimatet förändras

Världens samlade utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka. Därmed fortsätter även den globala uppvärmningen i oförminskad takt. Det syns också en ökad oro för klimatet över tid, där yngre oroar sig mer än äldre och kvinnor mer än män. Tre fjärdedelar av befolkningen nationellt tänker på klimatförändringarna varje vecka, och mer än hälften uppger sig redan vara påverkade av klimatförändringarna i sin vardag. [1]

Om de nuvarande bindande målsättningarna infrias förväntas den globala uppvärmningen långsamt börja sakta ner under de kommande årtiondena. Mot slutet av århundradet kan uppvärmningen sedan landa på mellan två och tre grader, förutsatt att världen når netto noll utsläpp av växthusgaser innan dess. Klimatet förväntas då närma sig ett nytt normalläge, men hur detta kommer att se ut lokalt i olika delar av världen är högst osäkert. [2] Forskning visar att temperaturen i Europa inklusive Sverige har ökat dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste trettio åren. [3]

I Helsingborg pekar prognoserna på att årsmedeltemperaturen i framtiden kommer bli betydligt högre. Oavsett exakt utfall är resultatet en växande klimatpåverkan, som dessutom blir tydligare i Helsingborg och nordvästra Skåne än på många andra håll runt om i Sverige. Det handlar sammantaget om en ökad risk för översvämning och erosion, fler fall av extrem nederbörd samt en ökad förekomst av värmeböljor och torka.

För Helsingborg kan mildare men fuktigare vintrar samt hetare och torrare somrar i förlängningen påverka infrastruktur och boendemiljöer såväl som invånarnas fritid och hälsa. Det innebär att invånarna får ett nytt lokalt klimat att förhålla sig till – med konsekvenser för allt från hur man planerar grönområden, till vilka grödor jordbruket kan odla och hur människor rör sig i staden. Det påverkar möjlig användning av och värderingen av mark, inte minst åkermark, där redan flera olika intressen konkurrerar om framtida användningsområden. [Länk mark/boende]

Klimatförändringarna ökar med andra ord risken för skador, olyckor och kriser, vilket påverkar förutsättningarna för stadsplanering samt drift, underhåll och skydd av samhällsviktig verksamhet. För invånarna innebär det att vardagen kan störas oftare: transporter, skolgång och sjukvård kan påverkas vid extremväder, ökad risk för fastigheter och mer osäkerhet kring försörjningen av dricksvatten, mat och energi. [länk beredskap] Utvecklingen medför ökande behov av lokala anpassningar, vid sidan av insatserna för att minska utsläppen. När kunskapsläget förbättras och effekterna blir tydligare kan anpassningarna dessutom återkommande behöva justeras utifrån föränderliga prognoser. Ett sätt att hantera detta är att skapa flexibilitet i utvecklings- och beredskapsplaner så att de kan ta höjd för nya ställningstaganden och stå sig till 2050, eller till och med 2100.

Klimatanpassning ger minskad sårbarhet

Klimatanpassning bidrar till att minska samhällets sårbarhet genom långsiktig planering och förebyggande åtgärder. Det handlar till exempel om att ta höjd för en ökad risk för erosion i kustbandet när havsnivån stiger, eller att dimensionera infrastruktur och jobba med naturbaserade lösningar uppströms och nerströms genom vattendragssystem för att möta en ökad förekomst av extremregn. Centralt är även att stärka förmågan att kunna hantera händelser såsom översvämningar, skogsbränder, ras och jordskred när de väl inträffar. Utvecklingen av den civila krisberedskapen blir därmed en del av anpassningen. Över tid leder ett sådant arbete till tryggare och mer säkrade bostadsmiljöer, bättre rustade för hetta och med minskad risk för vattenskador.

Klimatförändringen leder redan till en ökad belastning av kritisk infrastruktur. Samtidigt finns stora behov av att säkra och stärka befintliga, ofta eftersatta, anläggningar. Till exempel bedömer Svenskt Vatten att det nationella VA-systemet behöver investeringar för 560 miljarder fram till 2040, både för eftersatt underhåll och för att möta framtida utmaningar kopplat till klimatförändringarna. [4] Ett sätt att hantera detta och eventuellt hålla nere anläggningskostnaderna kan vara att arbeta mer med öppna dagvattenlösningar. Ett annat är att återställa våtmarker där det är möjligt. För hushållen kan detta betyda högre VA-avgifter och/eller nya lösningar för dagvatten som påverkar hur man använder sin fastighet eller sitt område.

Det kommer att behövas innovativa och ibland otraditionella lösningar och arbetssätt för att göra utmaningarna hanterbara. Anpassningen av samhället till ett förändrat klimat handlar till stor del om att möta hot på systemnivå och stärka motståndskraften i samhället, vilket ökar behovet av samordnade insatser och gemensamma arbetssätt på tvärs av organisatoriska gränser. Detta betyder att samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer kan behöva förstärkas och fördjupas på flera områden.

Klimatanpassningen driver även en innovationslogik utav behovet att minska sårbarhet. Förutom risker och osäkerhet kommer anpassningar till klimatförändringarna även att skapa möjligheter, genom att nya produkter och tjänster kommer att behöva utvecklas och användas utifrån nya behov. Exakt hur och i vilken storleksordning är svårt att sia om, men troligen kan det få påverkan på många nuvarande branscher, produkter och tjänster. Detta kommer att i sin tur att påverka organisationskulturer och individers beteenden, som kan behöva förändras utifrån nya förutsättningar över tid. Exempelvis har redan längre växtsäsonger gjort vissa grödor mer lönsamma, ökade möjligheter för batterilagring har ändrat kalkylen för mindre lokal elproduktion och en marknad skapats för klimatsäkra byggmaterial.

Ökad risk för översvämningar och erosion

Många av klimateffekterna handlar om för mycket eller för lite vatten på olika platser eller delar av året. Havsnivåhöjningarna är en del av detta. Medelhavsnivån vid Helsingborg har redan stigit med ca 15 cm de senaste 20 åren och den förväntas stiga med ytterligare 30-70 cm fram till år 2100 beroende på hur växthusutsläppen utvecklas. Konsekvenserna blir mer kännbara i nordvästra Skåne än på många andra håll i Sverige, och Helsingborg har pekats ut som en stad med betydande översvämningsrisk från havet av MSB. [5] Det beror bland annat på att landhöjningen här är mindre och att västkusten är mer utsatt för pålandsvind och stormar än övriga kuster. Dessutom finns här flera låglänta områden och kuststräckor som redan är utsatta för sandflykt och erosion. Det är oklart exakt hur stora utmaningarna blir, men en dansk rapport visar att skador för mångmiljardbelopp kan förväntas uppstå i och omkring kustnära städer vid slutet av århundradet. Beräkningen för danska förhållanden är att kostnaden för skyfall skulle fördubblas och för översvämningar sexdubblas mot idag. [6]

[Figur jfr havsnivå lokalt]

För Helsingborgs del innebär prognosen att hela kustzonen riskerar både ökad erosion och fler översvämningar som kan orsaka direkta skador på bebyggelse och infrastruktur. Lokalt skulle privata fastighetsägare, näringsliv och kommun utifrån detta påverkas stort utifrån sjunkande fastighetsvärden, höjda kostnader och risk för förstörda eller obrukbara egendomar. En ökad osäkerhet skulle kunna minska attraktiviteten för framtida investeringar längs kusten eller andra utsatta vattendrag. [Länk till tillväxt] Därför har staden beslutat att nya byggnader måste placeras minst 3,5 meter över havsnivån, varav större projekt och samhällsviktiga anläggningar minst 4 meter. Det är högre än länsstyrelsens rekommendation om minst 3 meter över havet, som bland annat fått försäkringsbolag att sluta försäkra nybyggnationer under denna nivå. Störst sårbarhet för översvämning finns i centrum väster om Järnvägsgatan, vid Råå och längs Råån, samt övrig lågt liggande bebyggelse i förhållande till havsnivån. Även Rydebäck, Hittarp, Domsten och Utvälinge bedöms som sårbara. Förutom den direkta översvämningsrisken leder havsnivåhöjningarna till att grundvattennivån stiger längs kusten, med påverkan på byggnader, bärighet och problem för VA-systemet. [7]

Fler fall av extrem nederbörd

Risken för översvämning och erosion ökar även med förändrad nederbörd. Framöver förväntas mildare temperaturer och ökade nederbördsmängder under vinterhalvåret, och det har redan blivit vanligare med extrem nederbörd. Under 2024 sågs flera extremskyfall och översvämningar runt om i Europa med koppling till klimatförändringarna, där nära två miljoner påverkades direkt i Centraleuropa. [7] Stora skyfall under 2025 gjorde infrastruktur i delar av Västernorrland obrukbar, när vägar och järnvägar spolades bort eller låg under stora vattenmassor. På liknande sätt var väg E6 genom Bohuslän avstängd i nästan ett år 2023-24 efter ett större jordskred.

I Gävle drabbades 2 200 fastighetsägare av skador för sammanlagt 1,2 miljarder kronor under ett kraftigt skyfall 2021. Efter händelsen riktades skadeståndskrav mot Gävle kommun då VA-systemet inte var dimensionerat för så stora vattenmängder. Utöver direkta skadekostnader tillkom indirekta samhällskostnader. I Helsingborg skulle något motsvarande kunna ske, med följd att fastighetsägare förlorar stora värden samtidigt som bland annat skolor, arbetsplatser, kollektivtrafik och infrastruktur kan bli obrukbara under en period.

Extrem nederbörd faller väldigt lokalt vilket gör det svårt att planera för. Det bidrar till en ökad risk för översvämningar både i delar av centrala Helsingborg och i flera av orterna på landsbygden där sårbara platser har identifierats, så som Ödåkra, Fleninge och Hjälmshult. Årtionden av hårdgjorda ytor och borttagen avrinning förvärrar situationen vilket ökar trycket på anpassningar och återställanden av tidigare miljöer. Vid extremregn kan även avloppssystemet överlastas så att spillvatten rinner baklänges och pressas upp genom avloppsbrunnar.

Den ökade nederbörden kan även få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genom försämrad kvalitet på vattnet i Bolmen och Ringsjön. I Helsingborg är runt 10 procent av ledningarna kombinerade för avlopp och dagvatten. Det innebär också att stora mängder avloppsvatten släpps ut direkt i Öresund vid kraftiga skyfall för att inte överbelasta VA-systemet. [8] Då påverkas bland annat badvattenkvaliteten negativt, vilket är av betydelse både för såväl besöksnäringen som för befolkningens rekreation och livskvalitet. Samtidigt sprids näringsämnen som bidrar till övergödning med försämrad havsmiljö som följd. Att byta ut de äldre ledningarna förväntas ta flera årtionden.

Oftare värmeböljor och torka

Klimatförändringarna får även andra effekter med konsekvenser för Helsingborg. När temperaturen stiger förändras årstiderna. Bland annat ökar sannolikheten för värmeböljor och torka på sommarhalvåret. Högre temperaturer innebär ökade risker inom vården och för utsatta grupper så som äldre och sjuka, men påverkar även arbetsplatser och inte minst skolor som kan bli obrukbara om de inte är anpassade för högre temperaturer. Värmeböljor i Europa har de senaste åren lett till både ökad dödlighet hos äldre samt skol- och arbetsplatsstängningar.

Med fler och längre värmeböljor ökar även sannolikheten för bevattningsförbud och att privatpersoner och företag periodvis tvingas dra ner på sin vattenanvändning. Sommartorka påverkar särskilt jordbruket negativt och ökar risken för bränder i skog och mark. Återkommande låga grundvattennivåer i södra Sverige under sommarhalvåren ställer på sikt samhällsintressen mot varandra. I värsta fall kan det på vissa platser bli nödvändigt att prioritera mellan samhällets behov av dricksvatten och lantbrukets och industrins behov av vatten till produktionen. Regionalt finns exempelvis denna problematik redan utmed Kävlingeån. Både jordbruk och industri tar vatten från ån, medan flera kommuner tar dricksvatten från Vombsjön där ån har sin upprinnelse. [9]

Till detta kommer sekundära effekter av ett varmare klimat i form av nya sjukdomar, parasiter och invasiva arter. Dessutom utsätts olika trädsorter lättare för sjukdomar när klimatet både blir varmare och fuktigare under delar av året. Värmeböljor och långvarig torka i andra delar av världen kan i förlängningen komma att leda till ökad global migration. Det kan utlösa nya flyktingvågor till Europa, Sverige och Helsingborg och påverka global säkerhetspolitik under kommande årtionden. Dynamiken runt detta är emellertid komplex vilket gör det svårt att göra mer precisa bedömningar.

Utblick

Föregående brännpunkt