Här kan du med hjälp av filterna nedan bygga ihop din egen rapport och sedan exportera som PDF.
Klicka på skriv ut, eller skapa min PDF (längst ner på sidan för att skapa filen).
Statistiken visar att allt fler barn och unga i Helsingborg drabbas av psykiska besvär. Det gäller särskilt flickor i tonåren, där även den självskattade hälsan försämrats mycket under senare år.
Vi lever i en tid med ett överflöd av information och snabbt förändrade medievanor. Varje år ökar mängden information som publiceras, och med nya sätt att kommunicera växer antalet mediekanaler. Detta innebär att informationsspridningen delvis blir mer demokratisk, men också att det blir svårare att nå ut brett med sitt budskap eftersom informationslandskapet blir alltmer splittrat. Samtidigt har det blivit svårare för mottagaren att veta vem och vad den kan lita på när den ständigt möts av motstridiga budskap i informationsflödet. Resultatet är att människor i allt högre grad låter känslor styra tolkningen av de budskap de möter. Därför ökar behovet av delaktighet, dialog och direktkommunikation.
Vi lever i en tid med ett överflöd av information och snabbt förändrade medievanor. Med utvecklingen inom AI förväntas ännu mer innehåll. Samtidigt ökar antalet plattformar, som alla har olika egenskaper för hur kommunikationen förmedlas bäst. Desinformation och motstridiga budskap försvårar den samlade bilden hos mottagaren. Förtroendet för många aktörer har minskat över tid, inte minst hos specifika grupper. Samlat innebär detta flera svårigheter i att nå ut med samhällsinformation, vilket ställer stora krav på kommunens verksamheter.
Trygghet fortsätter att vara en stor fråga i samhällsdebatten. Samtidigt visar undersökningar att många människor känner oro på grund av otrygghet i sina bostadsområden. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit lägre än i flera jämförbara städer. Men de senaste åren har läget successivt förbättrats. Lokala problem med brott och ordningsstörningar förklarar mycket av otryggheten men den påverkas även av tilliten till andra människor och samhällsinstitutioner. Hur trygga människor känner sig varierar kraftigt mellan olika kommuner, bostadsområden och grupper i samhället.
Social isolering är generellt sett vanligast bland äldre men förekommer i alla åldrar. Det finns ett tydligt samband mellan social isolering och att inte ha någon nära vän.
Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Under de senaste årtiondena har emellertid skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Ökningen har varit ganska måttlig jämfört hur det ser ut i många andra länder. Men den har skett parallellt med en snabb samhällsomvandling där vissa grupper påverkats mer än andra. Det har bidragit till en ökad polarisering i invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, lägre trygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper.
Det offentliga Sverige befinner sig under press från aktörer som agerar både inom och utom landet. Inom rikets gränser har en växande organiserad brottslighet blivit systemhotande, bland annat genom att underminera myndigheter och ta resurser från välfärdssystemen. Samtidigt har säkerhetsläget försämrats i vår omvärld med både ett ökat militärt hot och förhöjd risk för terror. Inre och yttre hot samverkar och förstärker varandra och utvecklingen riskerar på längre sikt att sänka förtroendet för svenska myndigheter, försvaga välfärden och skada stödet för den svenska demokratin. I respons till detta har svenska myndigheter höjt ambitionsnivåerna för både brottsbekämpning och det militära samt civila försvaret.
Andelen helsingborgare som är över 80 år förväntas öka med ca 40 procent fram till 2030.
