Värderingsförändringar

Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade, i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Men värderingar förändras som regel långsamt från generation till generation och krig, kriser och konflikter innebär ofta bakslag.

I Sverige finns det tecken på att invånarnas värderingar över tid har blivit mer polariserade. Samtidigt beskrivs landet i internationella jämförelser som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst. På många sätt skiljer sig svenskarnas värderingar därför idag mot de flesta andra länders.

Att mäta och förstå mänskliga värderingar

Mänskliga värderingar är svåra att mäta och kvantifiera. Trots det har de stor betydelse för hur vi väljer att leva våra liv och umgås med andra människor. Värderingar fungerar som plattform för hur vi tolkar information, händelser och situationer i omvärlden. De betyder därmed mycket för hur vi formar vår världsbild och vilka attityder vi har till olika sakfrågor och politiska idéer. Samtidigt ger värderingarna vägledning om hur vi bör agera och uttrycka oss i samspelet med andra människor.

Den kanske främsta källan till insikt om hur värderingar förändras och fördelar sig i olika länder är forskningsnätverket World Value Survey (WVS).[1] Forskning därifrån har visat att värderingar inte är uttryck för en slumpmässig kulturell eller religiös utveckling under historiens gång. De speglar i stället i hög grad den sociala och ekonomiska utvecklingsnivån i samhället. Hypotesen är att de följer samma lagar som evolutionen och att de reflekterar det sociala samspel som ger bäst förutsättningar för överlevnad och framgång i en given miljö. Människors värderingar påverkas således av faktorer som ekonomisk trygghet, utbildningsnivå och tillgången till sociala nätverk. Det centrala blir då den nytta värderingar har för individer och grupper beroende på de omständigheter de lever under.[2]

Det betyder till exempel att människor som lever under knappa villkor i ett traditionellt jordbrukssamhälle inte nödvändigtvis upplever värderingar kopplade exempelvis till jämställdhet och valfrihet som användbara. För att det ska förändras behöver människor först få goda livsbetingelser för sig själva och sina familjer. Det påverkas till exempel av tillgången till hälso- och sjukvård, utbildning och arbete, förutom grundläggande saker så som mat, rent vatten och personlig säkerhet. När detta är uppfyllt ökar nyttan av personlig frihet både för den enskilda individen och samhället som helhet. Av detta följer också att kriser, konflikter och katastrofer tenderar att stärka mer traditionella kollektivistiska värderingar, på bekostnad av till exempel synen på individens frihet och rätten till självbestämmande.[3] Ett exempel på detta är hur invånarna i flera länder i östra Europa fick mer traditionella värderingar under åren efter kommunismens fall i början på 1990-talet.

Mänskliga värderingar ger inte bara möjligheter eller begränsningar för enskilda individer utan även för grupper eller länder som helhet. Till exempel kan de spela en betydelsefull roll för den sociala sammanhållningen i ett samhälle när de förankras och upprätthålls i politisk ideologi, religion eller kultur.[4]

Värderingar förändras långsamt och är svåra att påverka

När ett land utvecklas, och utbildning och kunskap blir allt viktigare för samhällsekonomin, tenderar hela befolkningens värderingar förändras, på tvärs av sociala skillnader, mot ett större fokus på jämlikhet, valfrihet och tolerans. Men lågutbildade påverkas ofta mindre än högutbildade, i alla fall till en början, vilket leder till ett större avstånd i värderingar mellan olika sociala grupper i samhället.[5] En anledning kan eventuellt vara att högutbildade oftare lever i större städer, där de generellt sett både lättare kan få nytta av sin utbildning och värdet av individorienterade värderingar är större.

Forskning har också visat att värderingar ofta förändras långsamt och att de kan vara svåra att påverka. Det gäller särskilt värderingar kopplat till vår syn på livet, som vi ofta lär oss tidigt i barndomen inom ramen för familjen. De omfattar bland annat synen på religion och familjeliv, samt tilliten till myndigheter. Dessa ärvs därför ofta vidare från generation till generation, vilket även har bekräftats i svenska studier.[6]

Andra typer av värderingar där inlärningen inte är begränsad till de tidiga barndomsåren har visat sig vara mer formbara i vuxen ålder. De omfattar bland annat vår syn på valfrihet och jämställdhet samt uppfattningar om individens rätt till självbestämmande och medbestämmande. Sådant påverkas bland annat av den verklighet vi möter i arbetslivet och andra aktiviteter utanför hemmet och familjesfären.

Individorienterade värderingar ökar

Synsätt som lägger stor vikt vid individen, valfrihet och jämställdhet kan kallas för individorienterade värderingar. Dessa står i kontrast till traditionella, kollektivistiska värderingar som framhäver gruppens betydelse, även om det sker på bekostnad av individens möjligheter att forma sitt liv och delta i samhällslivet på lika villkor som andra. Den globala trenden är att individorienterade mer frihetliga värderingar har vuxit sig starkare och att traditionella mer konservativa har försvagats i ett längre perspektiv.[7] Utvecklingen är emellertid ojämnt fördelad och följer i stort sett den ekonomiska och sociala utveckling som olika länder och regioner har upplevt i modern tid.

Individorienterade värderingar är i mångt och mycket en förutsättning för självständigt tänkande och öppenhet för nya impulser och idéer. De blir på så vis också en förutsättning för kreativitet och innovation.[8] Detta är centralt i ett kunskapssamhälle som Sverige där framtidsutsikterna till stor del bestäms av invånarnas förmåga att bidra till näringslivets, forskningens och samhällslivets krav på nytänkande och förändring.

Utvecklingen mot mer individorienterade värderingar har också skapat ett växande fokus på lycka, livskvalitet och självförverkligande, framför allt i den rika delen av världen. Detta har bidragit till en ökad efterfrågan på upplevelser, identitetsmarkörer och hållbarhet under de senaste årtiondena. Resultatet har varit en ökad konsumtion av bland annat resor, välbefinnande, kulturliv, smakupplevelser, statusprodukter samt ekologiska och miljösmarta lösningar och produkter.

Värderingar i Sverige

Sverige utmärker sig i internationell jämförelse med att ha världens mest avvikande värderingar: enligt WVS har svenskarna de starkaste individorienterade värderingarna, med den mest positiva synen på sådant som valfrihet och jämställdhet i världen. Den tydligt positiva synen på jämlikhet kan förklara varför det globala Metoo-uppropet tidigt fick ett starkt fäste i just Sverige, där kvinnor inom olika yrkesgrupper tillsammans vittnar om ojämlika förhållanden och trakasserier. Sverige är också fortsatt ett av de minst religiösa länderna i världen vid sidan av exempelvis Japan.

Den snabba befolkningsökningen i delar av Afrika och Asien har emellertid inneburit att länder som Sverige med tydligt sekulära värderingar, står för en allt mindre andel av jordens invånare. [9] Dessutom har Sveriges befolkning blivit alltmer blandad efter de senaste årtiondenas stora migration till landet. Detta avspeglas bara delvis i breda undersökningar som VWS, eftersom utrikes födda tillhör de grupper som är särskilt svåra att nå med intervju- och enkätundersökningar. Därmed är det sannolikt att andelen invånare med mer religiösa- och traditionella värderingar ökat något på senare år. Det är emellertid inte möjligt att veta precis hur mycket.

Forskning visar att personer som migrerat till Sverige generellt sett behåller sina värderingar när de etablerat sig, och att de bara påverkas långsamt över tid av majoritetssamhällets värderingar. Dessutom ärver barn med utländsk bakgrund ofta sina föräldrars attityder till sådant som religion, homosexualitet, skilsmässa och jämställdhet för att nämna några exempel. Till gengäld syns en viss förflyttning från första till andra generationen framför allt i attityden till frågor som rör jämlikhet och jämställdhet. De mer traditionella värderingarna hos många unga med utländsk bakgrund verkar emellertid bara ha haft begränsad påverkan på värderingarna hos dem med svensk bakgrund. Detta visar sig bland annat i att det fortsatt finns en stor skillnad mellan hur grupper av unga med olika bakgrund ser på denna typ av frågor.[10]

Något annat är att ungdomars värderingar och attityder på olika sätt kan ha påverkats av de senaste årtiondenas kriser och snabba samhällsförändring. Till exempel skedde en märkbar förändring av svenska ungdomars värderingar i mer traditionell riktning under 2010-talet enligt en studie. [11] Tolkningen var att finanskrisen fick fler barn och unga fick känna på ekonomisk osäkerhet vilket påverkade deras syn på livet. På motsvarande vis kan samhällsdebatten kring flyktingkrisen 2015 respektive Metoo-upproret 2017 eventuellt ha påverkat ungdomars attityder till flyktingmottagning och jämställdhet. I båda fallen syns emellertid stora könsskillnader i hur attityderna såg ut eller utvecklade sig. Dessutom är det osäkert om effekterna av dessa olika händelser bara var tillfälliga uttryck för tidsandan eller om det har gett en mer beständig generationseffekt som kommer att kunna spåras längre fram.[12]

Referenser

[1] World Values Survey 2023.
[2] Weltzel, Christian 2014. Freedom Rising. Cambridge.
[3] Ibid
[4] Mifsud R, Sammut G 2023. Worldviews and the role of social values that underlie them. PLoS ONE.
[5] Oscarsson Ekengren, Henrik 1 november 2019. Väljarideologi 1982-2018. Politologerna Statsvetenskaplig analys av svensk politik.
[6] Jfr t ex Integrationsverket 2005. Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur, i Integrationsverkets rapportserie 2005:03, Norrköping.
[7] Weltzel, Christian 2014. Freedom Rising. Cambridge.
[8] Jfr t ex Florida, Richard 2002. The Rise of the Creative Class.
[9] Pew Research 2015. The Future of World Religions: Population Growth Projections, 2010-2050
[10] Jfr Jonsson, Jan O., Mood, Carina , Treuter, Georg 2022. Integration bland unga – en mångkulturell generation växer upp.
[11] Kairos Future 2016. När generation ordning tar över och nygamla värderingar gör comeback
[12] MUCF 2019. Unga med attityd 2019, del 1 Samhällsfrågor och demokrati.

Figurer

Figur 1 – Källa: World Value Survey 2023

Föregående megatrend