06. AI påverkar jobb och skola

På kort tid har en mängd AI-tjänster gjorts lättillgängliga eller integrerats i existerande tjänster. Inom allt fler områden kan AI komplettera eller till och med överträffa mänskliga förmågor vilket skapar möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. Samtidigt finns det en oro för de långsiktiga effekterna av den snabba utvecklingen, både på individ- och organisationsnivå.

AI plötsligt tillgänglig för alla

Uppmärksamheten kring AI hettade till rejält med det publika släppet av tjänsten ChatGPT 2022, men tekniken finns sedan flera år i mängder av produkter och tjänster. Under de senaste åren har kraftfulla AI-verktyg för personlig produktivitet både blivit mer tillgängliga och allt enklare att använda. Olika lösningar har även integrerats direkt i en lång rad redan populära produkter och tjänster, allt från ordbehandlare till sökmotorer.

Oro att halka efter hos både globala teknikföretag och stater har drivit på en allt snabbare utveckling och enorma investeringar i AI-utveckling, datacenter, mjukvara och energi. En tredjedel av allt riskkapital går till AI-relaterade bolag. [1] I Sverige investerar Microsoft över 30 miljarder kronor i nya datacenter och kompetenshöjning och Europas största AI-center byggs i Falun. Många investerare hoppas att AI ska förändra ekonomin i grunden. I Sverige ökade företagens användning av AI från 5 till 25 procent mellan 2019 och 2024, men även om användningen växer snabbt är resultaten blandade. [2] En studie från MIT visar att 95 procent av de organisationer som investerar i AI inte får någon konkret avkastning, då de flesta projekt avslutas utan att gå vidare till drift och påverka den löpande verksamheten. [3]

Utvecklingen påminner om tidigare teknikskiften: potentialen är stor, men omställningen tar tid och medför risker. En undersökning av 51 tekniska innovationer mellan 1825 och 2000 fann att 73 procent av dessa följdes av en finansiell bubbla som sprack, där storleken på bubblan var proportionerlig mot hur radikal innovationen var. [4] I den nuvarande AI-investeringen binds mycket av kapitalet i teknik som snabbt blir omodern och datacentren kräver enorma mängder energi, globalt motsvarande runt två procent av världens elanvändning. Samtidigt växer oron för att samhället ägnar oproportionerligt mycket uppmärksamhet och resurser åt en teknik som kanske aldrig lever upp till sina största löften, medan andra samhällsutmaningar får stå tillbaka. [5]

Den snabba utvecklingen har också väckt krav på tydligare spelregler. Allmänhet, politik och till och med företagsledare inom branschen efterfrågar ramar för utvecklingen och gemensamma spelregler på en relativt oreglerad marknad. Mer politisk styrning på området kan förväntas framöver såsom EU-lagstiftningen AI Act, vilken reglerar användningen av system som kan hota säkerhet eller grundläggande rättigheter. AI handlar inte bara om innovation utan också om ansvar, transparens och hållbarhet.

Förväntad samhällsförändring när AI-lösningar blir vardag

AIs framväxt följer ett mönster som känns igen från tidigare stora teknikskiften, från den industriella revolutionen till internet. Ny teknik möts ofta först med skepsis, oro eller en axelryckning, men blir sedan plötsligt en självklar del av vardagen. När tekniken väl når bred acceptans leder den till djupgående förändringar i hur människor arbetar. Det finns ofta en mängd trösklar för utbredd användning, bland annat användbara produkter, utbildad arbetskraft, anpassade organisationer och uppdaterade lagar. De positiva ekonomiska effekterna växer därför fram först gradvis över tid. Under tiden kan produktiviteten tillfälligt stagnera, eftersom tid och resurser används för att integrera tekniken i arbetssätt och strukturer, exempelvis som när fabriker elektrifierades och behövde byggas om från grunden.

I arbetslivet handlar teknikskiften sällan om att ersätta hela yrken, utan snarare om att förändra arbetsuppgifter. Tjänstearbetsgivarnas organisation Almega uppskattar att 300 000 svenska jobb kan försvinna till följd av AI de närmaste tio åren, men pekar på att detta vägs upp av förändring av nuvarande jobb och skapandet av nya jobb. [6] Repetitiva moment automatiseras, medan människor får nya roller som handlar om att övervaka, justera och fatta beslut kring maskinernas processer. På samma sätt som arbetare under industrialiseringen gick från att driva maskiner till att övervaka dem, kan framtidens arbete förväntas handla om samarbete med AI. Utan mänsklig övervakning riskerar systemen att bli för opålitliga för affärskritiska beslut. [6]

Trots den snabba tekniska utvecklingen går användningen långsammare än innovationstakten. En dansk studie pekar exempelvis på minimal påverkan på lön eller arbetade timmar på arbetsmarknaden under en tvåårsperiod. [7] Att nya verktyg snabbt lanseras och når användare som testar dem är inte detsamma som verklig effektiv användning. Det avgörande är hur många som faktiskt använder verktygen produktivt, hur ofta och till vad. Dataformat, regelverk och brist på organisatorisk anpassning bromsar spridningen. Det tar tid att ändra vanor, och mycket kunskap är tyst och specifik för varje organisation. Med internet tog det årtionden innan tekniken användes produktivt och säkert. AI genomgår nu en liknande process, men troligtvis i snabbare takt. I takt med att fler organisationer tar till sig tekniken på djupet sker även en kulturell omställning. AI förändrar inte bara processer utan också värderingar, ledarskap och sättet att fatta beslut. När fler verktyg blir tillgängliga handlar det mindre om att testa tekniken, och mer om att lära sig använda den strategiskt. [8]

Verktyg för ökad produktivitet kräver kunskap och kompetens

En bredare AI-användning förväntas påverka arbetsmarknaden stort på sikt, men för att kunna dra nytta av tekniken till fullo behövs för de flesta organisationer investeringar i digital kompetens. Kunskap och färdigheter är centrala förändringsområden i den digitala transformationen men utvecklingen är inte entydig. Dels kan kompetenskraven för vissa tjänster komma att öka och det finns på flera områden en reell risk för en digital klyfta mellan kvalificerade och okvalificerade AI-användare. Samtidigt finns potential att tvärtom minska trösklarna när specialistkompetenser och -verktyg blir tillgängliga för allt fler. Det skulle kunna medföra att flera yrkesgrupper kommer att behöva fler generalister än specialister jämfört med idag. [9]

AI-lösningar kräver en medskapare, en instruktör som styr den i rätt riktning. AI presterar bra när det gäller specifika uppgifter, men sämre när det gäller mänskliga förmågor såsom att kunna läsa rummet, hantera andras känslor, läsa mellan raderna med mera. Många yrkesroller förväntas utifrån detta påverkas mot att i större utsträckning instruera, övervaka och validera maskiners arbete och bidra med kreativitet, analys, värderingar och beslutsfattande. [6] De som arbetar med AI har potentiellt sett ett så stort produktivt övertag att de kommer att konkurrera ut de som inte arbetar med AI, vilket förväntas driva på tillämpningen ytterligare och skaka om befintliga branscher.

Inom lärande är AI redan en realitet som både elever och lärare använder, både för att skapa och för att lösa uppgifter. Inom skolan påverkas samspelet med eleverna när rådande arbetsupplägg utmanas vilket tvingar fram en anpassning av både undervisning och examination. Fokus förflyttas gradvis till hur nya möjligheter kan integreras i undervisningen för att stärka lärandet. Här handlar det om att hitta ett mellanting mellan att låtsas som att eleverna inte använder AI och att uppmuntra dem att använda det oavbrutet. [10] Tidig forskning visar att ett fullständigt förlitande på AI-verktyg ger en sämre förståelse och sämre minne kring uppgifter man utfört gentemot användare som förlitat sig helt på sina egna förmågor. Resultaten är en varning för vad de långsiktiga konsekvenserna för lärande kan bli vid gränslös användning av AI. [11] Skolsystemets reaktion i frågan får direkt påverkan på framtida användning; desto mer dagens unga använder tekniken nu, desto större roll kan den förväntas få i deras senare liv.

AI-användande påverkar arbetsplatsen

På många arbetsplatser sker just nu ett långsamt skifte i hur AI används. Vissa anställda känner sig osäkra och pressade att hänga med, medan andra ser tekniken som en lösning för alla ändamål. Resultatet är att mängden information som produceras har ökat, men inte alltid kvaliteten. För att navigera i detta krävs tydligt ledarskap och gemensamma riktlinjer för hur AI ska användas, byggt på god förståelse för det interna AI-landskapet. På nationellt plan har AI Sweden tagit fram en kontinuerligt uppdaterad AI-strategi, något som även organisationer på alla nivåer kämpar med.

Tekniken påverkar också relationer. I studier har människor bedömt samtalspartners som mindre samarbetsvilliga när de misstänkte att dessa använde AI, oavsett om de faktiskt gjorde det eller inte. Denna paradox, att AI förbättrar kommunikationen men samtidigt skapar misstro, pekar på ett djupare riskfyllt skifte med gradvis förlust av tillit och mänsklig kontroll över språket och tanken. [12] AI har också påvisats påverka både det skrivna och talade språket. Detta driver sakta en kulturförändring i vilka ord som används, påverkar professionella sammanhang och presentationer, såväl som det personliga tilltalet. Det finns en ironisk dimension i att vi bygger AI som ska låta mänsklig, samtidigt som människor börjar låta som AI.

AI har redan trängt in i stora delar av samhället, från skolor där elever skriver med AI och lärare rättar med AI, till rättssystem där både advokater och domare använder samma teknik. Erfarenheterna är dubbeltydiga, där tekniken både kan minska och öka arbetsbördan; skapa effektivitet men också rundgång. Det öppnar även för ökad risk för överbelastning av myndighetsärenden, när enskilda individer på kort tid kan generera stora mängder svårhanterade ärenden. En växande oro gäller att AI nu tränas på material som redan är AI-genererat, vilket riskerar så kallad modellkollaps där framtida system blir allt mindre tillförlitliga.

Även vår kommunikation och informationsmiljö förändras snabbt. Internet utvecklas inte längre organiskt utan håller gradvis på att ersättas [länk kommunikation]. Många av de webbplatser som AI-modeller bygger sin kunskap på är själva fyllda av maskinskrivet material. Det riskerar att skapa en ekokammare där innehåll reproduceras utan verklig mänsklig källa med ständigt mer urvattnat innehåll. Forskare varnar för att större delen av all data efter 2022 redan är ”förorenad” av syntetiskt innehåll vilket minskar kvaliteten på framtida verktyg. [13]

AI möter den kommunala verkligheten

Implementeringen av AI i offentlig sektor drivs både internt, via medarbetarnas egna arbetsuppgifter och processer, samt externt utifrån brukare och kunders förväntningar. Nationella utredningar pekar på stor potentiell nytta av AI inom offentlig förvaltning och på hur en förvaltningsgemensam AI-infrastruktur tillgänglig för alla kan spara offentlig sektor stora belopp. Om satsningarna uteblir bedöms svensk offentlig förvaltning halka längre efter vilket riskerar svensk välfärd. [14] En svensk AI-modell specialbyggd för anställda inom svensk offentlig sektor är under utveckling av AI Sweden tillsammans med ett antal kommuner och regioner. Tjänsten ska tränas för offentlig sektor med målet att frigöra anställdas tid så att de kan fokusera på mer kreativa och mellanmänskliga arbetsuppgifter.

AI används redan idag i kommunal verksamhet, men fortsatt oftast inom avgränsade områden. När det gäller framtida AI-tillämpning inom den kommunala sektorn finns både möjligheter och hinder, där den stora kompetensbrist som offentlig sektor står inför är en stark drivkraft. Med tillämpning av kraftfulla AI-verktyg ges möjlighet till allt från optimerad resursanvändning, schemaläggning och trafikflödesanalyser, till ökat medborgardeltagande och ökad tillgänglighet till kommunala tjänster.  AI innebär samtidigt både möjligheter och hot för den lokala demokratin, då tekniken kan användas för att analysera medborgarfeedback eller simulera olika policyförslag samtidigt som användning utan tillräcklig insyn kan leda till misstro och minskat förtroende för offentliga institutioner.

Balansgång för offentlig sektor

Många verksamheter känner både en extern och intern press på ökad AI-användning. Men att kasta pengar på något utan att tänka efter först, bara för att hinna först, leder sällan till framgång. Bra beställningar och design är A och O när AI-system utvecklas, då tekniken ger dig det du frågar efter oavsett om det är genomtänkt eller ej och det finns stor risk att små fel får stora konsekvenser. Då maskiner gärna ses som objektiva har AI-lösningar potentialen att påverka mänskligt beslutsfattande. En viktig fråga blir därför om AI används som beslutsstöd eller beslutsfattare. Att automatisera delar av beslutsgången kan leda till kontrollförlust om organisationen inte har full koll på sina egna algoritmer. Offentlig sektor har här ett särskilt ansvar.

Det gäller att identifiera tydliga behov och vinster, samtidigt som man måste navigera rätt i snårig lagstiftning och undvika hinder kring etik och integritet. Det finns flera exempel på hur tillämpning av AI-lösningar har lett till diskriminering och felaktiga beslut. Exempelvis föll den nederländska regeringen 2021 efter en skandal där ett system under många år pekat ut människor med utländskt klingande namn eller dubbla medborgarskap som potentiella skattesmitare. Det finns en påtaglig risk för att AI-system kan orsaka eller förstärka existerande sociala ojämlikheter.[15] Fokus behöver flyttas från teknikens möjligheter till dess konsekvenser, det vill säga hur tillförlitlighet, transparens och ansvar säkerställs. Här kan lärdomar hämtas från hur man redan arbetar med cybersäkerhet och dataskydd, med exempelvis krav på redovisning av AI-användning, incidentrapportering och nya system för ansvar och tillsyn.

Mänskliga fördomar, misstag och felanvändning kan återspeglas i tekniska lösningar, vilket gör det viktigt att noggrant granska hur AI används och på vilken data den förlitar sig på. Ett grundläggande problem är att AI-system ofta är komplexa, vilket kan minska insynen och kräva hög kompetens för att granska modeller och beslutsunderlag. Detta kan till exempel påverka revisionen av kommunens verksamhet där insynen riskerar att minska. Förutsägbarhet och transparens är centrala värden inom offentlig sektor, och om system är svåra att förstå och följa kan förtroendet för de offentliga tjänsterna hotas.

Tempot i AI-utvecklingen utmanar kommunens traditionella arbetssätt och ställer krav på att hantera snabba förändringar och nya målkonflikter. Samtidigt är kommunala verksamheters karaktär annorlunda mot privat sektor vilket kommer påverka i vilken grad tillämpningen av AI görs. Men Pandoras ask är öppen och även om det utlöser motreaktioner pekar allt på att riktningen är utstakad mot utökad AI-användning både av individer och organisationer. Reglering och andra motreaktioner kan dämpa användningen inom vissa områden, men det lär bli tal om justeringar snarare än en återgång till det gamla, när fördelarna med nya lösningar och beteenden har blivit tydliga för stora grupper.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt