08. Invånarna i skilda världar

Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Under de senaste årtiondena har emellertid skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat inom en rad olika områden som inkomster och geografisk uppdelning. Det har bidragit till en ökad polarisering i invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, lägre trygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper.

Geografisk uppdelning

Skillnaderna mellan olika grupper i Sverige har vuxit successivt över tid sedan 1990-talet. Det handlar bland annat om ökade klyftor mellan yngre och äldre generationer, mellan stad och land, samt mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands [1]. Till viss del handlar det om att de med goda inkomster och förmögenhet har dragit ifrån medan grupper med lägre disponibla inkomster har halkat efter [2]. Men det handlar också om var människor från olika sociala grupper bor och rör sig i vardagen.

De geografiska skillnaderna har över tid blivit större. I Skåne koncentreras högutbildade och höginkomsttagare till de mest attraktiva bostadsområdena längs kusterna och runt de större städerna, medan de med något lägre utbildningsnivå och inkomster i högre utsträckning bor i inlandet. Till det kommer en tredje grupp som till stor del lever och bor i något av städernas utanförskapsområden, där en högre andel invånare är resurssvaga, står längre från arbetsmarknaden och har svagare språkkunskaper [3]. Samma mönster syns även i Helsingborg och kommunen är lite av ett Skåne i miniatyr i detta hänseende.  Den geografiska uppdelningen påverkar exempelvis grundskolornas elevsammansättning då den i stort är beroende på var skolan fysiskt är belägen och vilka barn som bor i närområdet.

Parallellt med den geografiska uppdelningen i befolkningen har skillnaderna i kommersiell och offentlig service mellan stad och landsbygd successivt ökat över tid [4], även om butiksdöden har avstannat de senaste åren [5]. Drivkraften är den löpande strukturomvandlingen med rationaliseringar och centralisering av verksamheter i både den privata och offentliga sektorn. Utvecklingen följer ett långsiktigt mönster där verksamheter på mindre orter successivt läggs ner till förmån för större och mer kostnadseffektiva enheter. På senare år har digitaliseringen delvis blivit en utjämnande faktor för tillgången till vissa typer av service. När allt fler ärenden kan skötas digitalt minskar också behovet av platsbundna tjänster. Till exempel kan kontakten med banker och myndigheter ofta skötas hemifrån idag. På motsvarande vis går det numera enkelt att göra inköp på nätet så länge det finns ett utlämningsställe i närheten eller leverans till dörren erbjuds. Här har orter på den stadsnära landsbygden i Helsingborg sannolikt en fördel genom att vissa typer av hemleveranser erbjuds på nästan samma nivå som i stadskärnan [6].

Förstärkta ekonomiska skillnader

Sverige är fortsatt ett land med relativt måttliga inkomstskillnader, och reallöneökningarna har utvecklats väl i Sverige under de senaste decennierna. I en studie från 2024 undersökte det Finanspolitiska rådet (FPR) utvecklingen för den ekonomiska ojämlikheten i Sverige [7]. Även om alla inkomstgrupper har tagit del av den ekonomiska tillväxten har ökningen samtidigt varit störst bland personer med höga inkomster. Skillnaderna mellan olika grupper har därmed vuxit successivt över tid sedan 1990-talet, vilket inte är en unik svensk utveckling utan något som också syns i många andra länder. Dock har inkomstskillnaderna ökat särskilt mycket i Sverige, men från ett jämnare utgångsläge, vilket idag gör att Sverige ligger omkring det europeiska genomsnittet. Orsaken till de växande inkomstskillnaderna i Sverige är främst en koncentration av kapitalinkomster till de som redan är kapitalstarka under de senaste årtiondena. Här skiljer sig Sverige gentemot många andra länder där det snarare är ökade skillnader i arbetsinkomster som förklarar en stor del av ojämlikhetens utveckling.

Värderingar glider isär

Det går även att skönja växande skillnader i invånarnas värderingar [8]. Detta avspeglas mer i synen på kulturella värderingsfrågor än hur sakfrågor uppfattas [9]. Grundläggande orsaker till de växande skillnaderna i befolkningens värderingar kan spåras till den snabba samhällsomvandlingen som inte har kommit alla till godo samtidigt som en växande andel av invånarna är födda i utlandet eller har utländsk bakgrund. Ett resultat av polariseringen är att väljare på ytterkanterna idag tenderar att ha starkare negativa känslor mot personer med motsatt politisk hållning än vad som tidigare var fallet. De ökade skillnaderna i invånarnas värderingar syns också i frågor om religion, jämställdhet och familjeliv. Det ger en långsiktig utmaning i bland annat kommunernas arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck inom familjen. Motsvarande gäller arbetet att främja lika möjligheter, och att motverka rasism och förföljelse av olika sårbara minoriteter i samhället.

Skillnaderna mellan kvinnors och mäns värderingar har också förstärkts under det senaste årtiondet. Det syns bland annat i större könsskillnader när det kommer till politiska preferenser och prioriteringar, där kvinnor som grupp värderar välfärdsfrågor högre [10]. De politiska skillnaderna avspeglades tydligt i valet 2022, vilket har fått forskare att tala om en framväxande dimension i svensk politik där väljare till viss del mobiliseras baserat på deras kön.

Utvecklingen är mest påtaglig i åldersgruppen under 30 år. I den här gruppen har det politiska avståndet växt då kvinnor som grupp har rört sig mer åt vänster och männen samtidigt har blivit mer högerinriktade över tid. Forskare från Göteborgs universitet hittar dock inte stöd för mediabilden om att radikala unga män har ratat jämställdhetsfrågor under mätperioden från början av 90-talet till 2023 [11]. Däremot har jämställdhetsfrågor blivit allt viktigare bland unga kvinnor som har slutit upp runt dessa frågor i allt större utsträckning. Bland förklaringarna till den här utvecklingen pekar forskningen exempelvis på att kvinnors utbildningsnivå sedan början på 90-talet har ökat snabbare än männens och att kvinnor oftare väljer utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora [12]. Alltmer polariserade och potentiellt könssegregerade digitala rum bidrar också till olika verklighetsbilder som förstärker värderingsskillnader mellan grupper.

Ökade skillnader i tillit och trygghet

De ökade skillnaderna i invånarnas värderingar påverkar också tilliten i samhället, även om bilden är komplex. Forskning visar att Sverige generellt sett har en hög tillit mellan människor, och att förtroendet för demokratin och den kommunala/regionala offentliga servicen är ganska stabilt. Men den pekar också på att vissa grupper har en klart lägre tillit till andra än genomsnittet. Det gäller exempelvis unga, lågutbildade, arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer som identifierar sig som arbetare. Samtidigt har skillnaderna mellan olika grupper ökat över tid. Gemensamt för de med lägre tillit är att de tenderar att känna lägre välbefinnande och trivas sämre med sina liv. Detta påverkar även invånarnas trygghet, och en lägre mellanmänsklig tillit i Helsingborg kan delvis förklara varför den upplevda tryggheten är något lägre här än i jämförbara städer [13].

Figur 1. Andel (%) ”höglitare” i olika grupper i Sverige 2001/2002 och 2021/2022
Källa: SOM-institutet 2022 samt egna beräkningar [12].

När tilliten sviktar minskar tron på demokratin och synen på det offentliga blir mer negativ. Det kastar också grus i samspelet mellan människor och gör beslut svårare, långsammare och mer omständliga – och därmed dyrare. Ett exempel är hur påverkanskampanjen från 2021 försvårade arbetet med att hjälpa utsatta barn efter att rykten spridits om att socialtjänsten kidnappar barn med utländsk och muslimsk bakgrund. Mottagligheten för detta kan kopplas samman med bristande tillit till personer utanför den egna gruppen, och i förlängningen även till experter och offentliga myndigheter. Ett annat exempel är att invånare med låg mellanmänsklig tillit också tillhörde de som var relativt mindre benägna att vaccinera sig mot Covid-19 [14].

Ett annat problem med låg tillit är att det påverkar människors vilja att bidra till samhället och göra rätt för sig. Om människor tror att andra smiter undan att betala skatt, blir de själva mer benägna att göra detsamma. Detta kan leda till en försämrad kvalitet på gemensamma offentliga tjänster, vilket ytterligare minskar viljan att betala skatt och försvagar samhällets förmåga att finansiera och tillhandahålla dessa tjänster.

Minskad social rörlighet och ökade spänningar

Den ökade polariseringen påverkar också den sociala rörligheten negativt. Det sker när uppdelningen mellan grupper blir så stor att individers tillgång till sociala gemenskaper begränsas och det uppstår barriärer mot andra sociala sammanhang. En faktor som förstärker detta är att invånarnas verklighetsuppfattning glider isär när en minskad andel av den information vi tar till oss är gemensam. Både grupper och individer lever därmed alltmer i skilda mentala såväl som fysiska världar.

Dessa ökande skillnader försvårar möjligheterna för en socialt hållbar utveckling. Detta kan leda till en lägre känsla av trygghet, minskad samhörighet och minskad social rörlighet, vilket i förlängningen riskerar att cementera utanförskapet för olika grupper. Med ökad bostads- och skolsegregation följer även minskade förutsättningar för att göra sociala klassresor och möjligheten att förbättra sina egna livsvillkor. En utmaning är att individer i resurssvaga områden som förbättrar sina livsvillkor ofta flyttar vidare till andra områden.

Under det senaste årtiondet har en av lösningarna för att skapa större social blandning varit att satsa på blandade upplåtelse- och boendeformer vid nybyggnation. Det gäller både när helt nya bostadsområden uppförs och när det produceras nya bostäder i befintliga områden. I Helsingborg har det senare bidragit till goda resultat på Drottninghög genom stadsdelsutvecklingsprojektet DrottningH [15], som har ambitionen att göra området mer attraktivt och skapa bättre förutsättningar för att människor ska kunna bo kvar och verka i stadsdelen. Samtidigt har storleken på det som byggs betydelse. Forskning visar att nybyggnation av större hyreslägenheter samt alla storlekar av bostadsrätter ökar sysselsättningen och stärker socioekonomin i resurssvaga områden. Därmed skapas även förutsättningar för en ökad tillit och trygghet bland invånarna.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt