10. Invånarna i skilda världar

Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Under de senaste årtiondena har emellertid skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Ökningen har varit ganska måttlig jämfört hur det ser ut i många andra länder. Men den har skett parallellt med en snabb samhällsomvandling där vissa grupper påverkats mer än andra. Det har bidragit till en ökad polarisering i invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, lägre trygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper.

Ökad geografisk uppdelning

Skillnaderna i befolkningens levnadsvillkor har vuxit successivt över tid sedan 1990-talet. Det har ökat klyftorna mellan yngre och äldre generationer, mellan stad och land samt mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Till viss del handlar det om att de med goda inkomster och förmögenhet har dragit ifrån medan grupper med lägre disponibla inkomster har halkat efter. Men det handlar också om var människor från olika sociala grupper bor och rör sig i vardagen.

I Skåne koncentreras högutbildade och höginkomsttagare till de mest attraktiva bostadsområdena längs kusterna och runt de större städerna, medan de med något lägre utbildningsnivå och inkomster i högre utsträckning bor i inlandet. Till det kommer en tredje grupp som till stor del lever och bor i något av städernas växande utanförskapsområden, där en högre andel invånare är resurssvaga och många relativt nyligen har invandrat till Sverige. Helsingborg är inget undantag, och är lite av ett Skåne i miniatyr i detta hänseende. Hur och var människor bor får även det konsekvenser för deras livsvillkor och förutsättningar.

Utvecklingen avspeglar sig exempelvis inom utbildningsområdet. I grundskolan, där elever ofta är inskrivna i en skola deras närområde, går barn från resurssvaga familjer i växande grad i skola tillsammans med andra med liknande bakgrund. Som konsekvens blir skolorna mer uppdelade efter elevernas förutsättningar att klara studierna, där föräldrarnas utbildningsbakgrund är en avgörande faktor. Skolverket har funnit att skillnaden i utbildningsresultat mellan elever med relativt hög respektive relativt låg grad av hemresurser har ökat över tid och numera är större än i övriga nordiska länder.

I grundskolan, där elever ofta är inskrivna i en skola deras närområde, går barn från resurssvaga familjer i växande grad i skola tillsammans med andra med liknande bakgrund.

Skillnaden är ännu mer tydlig för de elever som inte talar svenska i hemmet jämfört med de elever som alltid talar svenska i hemmet. Resultatet är att det blivit svårare för elever från studieovana familjemiljöer att lyckas i skolan, vilket längre fram kan komma att påverka deras framtidsmöjligheter. I förlängningen påverkar det även kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden negativt i ett läge där kompetenskraven förväntas fortsätta att öka inom många yrken.

Värderingar glider isär

Parallellt med den ekonomiska och sociala skiktningen går det att skönja allt större skillnader i invånarnas värderingar. Dels handlar det om att de senaste årtiondenas snabba samhällsomvandling inte har kommit alla till godo, och dels om att en växande andel av invånarna är född i utlandet eller har utländsk bakgrund. Detta har bland annat bidragit till en ökad värderingspolitisk polarisering i Sverige, som avspeglas mer i synen på kulturella värderingsfrågor än hur sakfrågor uppfattas. Resultatet är att väljare på ytterkanterna idag tenderar att ha något starkare negativa känslor mot personer i motsatta politiska grupper än som tidigare var fallet.

De ökade skillnaderna i invånarnas värderingar visar sig även på andra sätt. Exempelvis kan synen på frågor om religion, jämställdhet och familjeliv skilja sig mycket åt, både på individnivå och mellan olika grupper. Det ger bland annat en långsiktig utmaning i kommunernas arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck inom familjen. Motsvarande gäller arbetet att främja lika möjligheter, och att motverka rasism och förföljelse av olika sårbara minoriteter i samhället.

Under det senaste årtiondet har även skillnaderna i kvinnors och mäns värderingar och syn på vad som är viktigt förstärkts. Detta har lett till ökade könsskillnader i politiska preferenser och prioriteringar. Till exempel har tendenserna att kvinnor som grupp värderar välfärdsfrågor högre och är mer positivt inställda till att ta emot flyktingar och migranter förstärkts. Dessa skillnader avspeglades tydligt i valet 2022, vilket har fått forskare att tala om en framväxande könspolitisk dimension i svensk politik.

Utvecklingen är mest påtaglig bland yngre personer i åldern 16–29 år. Här har kvinnorna dragit alltmer åt vänster medan männen har rört sig mot höger. En vanlig förklaring till de ökade skillnaderna är att kvinnors utbildningsnivå länge har ökat betydligt snabbare än mäns, och att de oftare väljer utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora. En teori är att splittringen förstärks av polariserade digitala rum som ger helt olika verklighetsbilder. Utvecklingen kan sedan bli självförstärkande när unga uppfattar att politiska hållningar har en tydlig könsdimension, och därmed reagerar genom att inta vad som kan uppfattas som mer manliga eller kvinnliga ståndpunkter i olika frågor.

Utvecklingen är mest påtaglig bland yngre personer i åldern 16–29 år. Här har kvinnorna dragit alltmer åt vänster medan männen har rört sig mot höger.

Ökade skillnader i tillit och trygghet

De ökade skillnaderna i invånarnas värderingar påverkar även tilliten i samhället, även om bilden är komplex. Forskning visar att Sverige generellt sett har en hög tillit mellan människor, och att förtroendet för demokratin och till exempel den kommunala och regionala offentliga servicen är ganska stabilt. Men den pekar också på att vissa grupper har en klart lägre tillit andra än genomsnittet. Det gäller exempelvis unga, lågutbildade, arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer som identifierar sig som arbetare. Samtidigt har skillnaderna mellan olika grupper ökat över tid. Gemensamt för de med lägre tillit är att de tenderar att känna lägre välbefinnande och trivas sämre med sina liv. Detta påverkar även invånarnas trygghet, och en lägre mellanmänsklig tillit i Helsingborg kan delvis förklara varför den upplevda tryggheten är något lägre här än i jämförbara städer.

När tilliten sviktar minskar tron på demokratin och synen på det offentliga blir mer negativ. Det kastar också grus i samspelet mellan människor och gör beslut svårare, långsammare och mer omständliga – och därmed dyrare. Ett exempel är hur påverkanskampanjen från 2021 försvårade arbetet med att hjälpa utsatta barn efter att rykten spridits om att socialtjänsten kidnappar barn med utländsk och muslimsk bakgrund. Mottagligheten för detta kan kopplas samman med bristande tillit till personer utanför den egna gruppen, och i förlängningen även till experter och offentliga myndigheter.

Ett annat problem med låg tillit är att det påverkar människors vilja att bidra till samhället och göra rätt för sig. Om människor tror att andra smiter undan att betala skatt, blir de själva mer benägna att göra detsamma. Detta kan leda till en försämrad kvalitet på gemensamma nyttigheter, vilket ytterligare minskar viljan att betala skatt och försvagar samhällets förmåga att finansiera och tillhandahålla dessa tjänster.

Minskad social rörlighet och ökade spänningar

Den ökade polariseringen påverkar också den sociala rörligheten negativt. Det sker när uppdelningen mellan grupper blir så stor att individers tillgång till sociala gemenskaper begränsas och det uppstår barriärer mot andra sociala sammanhang. En faktor som förstärker detta är att invånarnas verklighetsuppfattning glider isär när en minskad andel av den information vi tar till oss är gemensam. Både grupper och individer lever därmed alltmer i skilda mentala såväl som fysiska världar.

Dessa ökande skillnader försvårar möjligheterna för en socialt hållbar utveckling. Detta kan leda till en lägre känsla av trygghet, minskad samhörighet och minskad social rörlighet, vilket i förlängningen riskerar att cementera utanförskapet för olika grupper. Med ökad bostads- och skolsegregation följer även minskade förutsättningar för att göra sociala klassresor och möjligheten att förbättra sina egna livsvillkor. En utmaning är att individer i resurssvaga områden som förbättrar sina livsvillkor ofta flyttar vidare till andra områden.

Med ökad bostads- och skolsegregation följer även minskade förutsättningar för att göra sociala klassresor och möjligheten att förbättra sina egna livsvillkor.

Under det senaste årtiondet har en av lösningarna för att skapa större social blandning varit att satsa på blandade upplåtelse- och boendeformer vid nybyggnation. Det gäller både när helt nya bostadsområden uppförs och när det produceras nya bostäder i befintliga områden. I Helsingborg har det senare bidragit till goda resultat på Drottninghög genom stadsdelsutvecklingsprojektet DrottningH, som har ambitionen att göra området mer attraktivt och skapa bättre förutsättningar för att människor ska kunna bo kvar och verka i stadsdelen. Samtidigt har storleken på det som byggs betydelse. Forskning visar att nybyggnation av större hyreslägenheter samt alla storlekar av bostadsrätter ökar sysselsättningen och stärker socioekonomin i resurssvaga områden. Därmed skapas även förutsättningar för en ökad tillit och trygghet bland invånarna.

Växande och förändrade skillnader i servicenivå

Bredvid den geografiska uppdelningen i befolkningen har skillnaderna i kommersiell och offentlig service mellan stad och landsbygd successivt ökat över tid. Drivkraften är den löpande strukturomvandlingen med rationaliseringar och centralisering av verksamheter i både den privata och offentliga sektorn. Utvecklingen följer ett långsiktigt mönster där mindre verksamheter, ofta på mindre orter, successivt läggs ner till förmån för större och mer kostnadseffektiva enheter.

Något som delvis motverkar trenden i stort, är att digitaliseringen under senare år blivit en utjämnande faktor för tillgången till vissa typer av service. När allt fler ärenden kan skötas digitalt minskar också behovet av platsbundna tjänster. Till exempel kan kontakten med banker och myndigheter oftast skötas hemifrån idag. På motsvarande vis går det numera enkelt att göra inköp på nätet så länge det finns ett utlämningsställe i närheten eller leverans till dörren erbjuds. Här har orter på den stadsnära landsbygden i Helsingborg sannolikt en fördel genom att vissa typer av hemleveranser erbjuds på nästan samma nivå som i stadskärnan. Skiljelinjen flyttar i det fallet ut mot den mer perifera landsbygden. En ökad acceptans för distansarbete i spåren av pandemin påverkar också utjämningen.

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt