01. Ökat omställningstryck i välfärden

Kommunernas ekonomiska utsikter har förbättrats tack vare en lägre inflation och därmed ett minskat kostnadstryck. Samtidigt ökar omställningstrycket när antalet barn minskar och antalet äldre ökar, och investeringsbehoven förblir höga. Behovet av innovation, effektivisering och smartare arbetssätt är därför fortsatt stort för att säkra välfärdsuppdraget och frigöra resurser för stora samhällsutmaningar. Det handlar också om att stärka förmågan att rekrytera, behålla och vidareutbilda efterfrågad kompetens när konkurrensen om arbetskraften ökar.

Konjunkturen vänder upp och kommunernas ekonomi stärks

Efter några år av låg tillväxt i svensk ekonomi talar nu mycket för att konjunkturen förbättras under 2025. Det handlar till stor del om att inflationen har kommit ner på lägre nivåer, vilket möjliggör fortsatta räntesänkningar från Riksbanken och andra centralbanker. Lägre styrräntor stimulerar tillväxten genom att öka hushållens konsumtionsutrymme och minska näringslivets kapitalkostnader. I Sverige väntas effekten av räntesänkningarna slå igenom snabbare än i många andra länder, då en stor del av bolånen har rörlig ränta. Utöver sjunkande räntor förväntas hushållens köpkraft stärkas av skattesänkningar, reallöneökningar och ökad sysselsättning framöver. Hushållens konsumtion förväntas därför bli den främsta drivkraften när tillväxten i den svenska ekonomin tar fart.

Till skillnad från tidigare lågkonjunkturer har arbetslösheten i Sverige bara ökat måttligt de senaste åren. Anledningen är en stor underliggande brist på arbetskraft i många sektorer. Tolkningen är att många företag har valt att behålla arbetskraft på grund av förväntningar om att det kan blir svårt att ersätta kompetens när ekonomin väl vänder. Omvänt väntas arbetslösheten sjunka långsamt med start nästa år eftersom många av de arbetslösa fortsatt saknar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) förstärks ekonomin betydligt i kommunsektorn under 2025. De ljusare konjunkturutsikterna bidrar till detta. Kommunernas skatteinteintäkter förväntas öka när lönesumman växer med fler arbetade timmar och stigande reallöner. Tillväxten i skatteunderlaget bidrar till att vända den negativa trenden från tidigare år, då kostnaderna ökade snabbare än intäkterna. En annan faktor är att pensionskostnaderna minskar kraftigt. Minskningen under kommande år innebär att kommunernas kostnadstryck lättar, vilket förbättrar resultaten och bidrar till en stabilare ekonomisk situation. Detta ger kommunerna en bättre balans mellan kostnader och intäkter, vilket underlättar för fler kommuner att nå ekonomisk balans​.

Det bör påpekas att framtidsutsikterna kan komma att vända relativt snabbt igen beroende på vad som sker i omvärlden. Till exempel skulle kostnadstrycket stiga igen om inflationen av någon anledning åter ökade kraftigt. Här finns alltså en osäkerhet som blir tydlig i ljuset av de snabba förändringar som skett under senare år.

Ökat omställningstryck när de demografiska behoven förändras

Efter flera år med vikande födelsetal väntas antalet barn i förskole- och grundskoleåldern minska under de närmaste åren. Det innebär att behovet av skola och barnomsorg kommer att sjunka i motsvarande takt. Samtidigt har befolkningstillväxten bromsat in efter åtstramningen av den svenska migrationspolitiken. Tillsammans medför det att de samlade demografiska behoven av välfärdstjänster kommer att växa förhållandevis lite under de kommande åren enligt SKR. Kontrasten blir särskilt stor jämfört med läget under 2010-talets andra hälft när befolkningstillväxten slog nya rekord och skolan behövdes byggas ut i rask takt.

Prognosen för ökningen i antalet äldre över 80 år är emellertid i stort sett oförändrad. Det innebär att behoven av vård och omsorg för denna grupp fortsätter att öka, även om de skjuts längre upp i åldrarna till följd av förbättrad hälsa hos de äldre. En utmaning kommer då att vara att ställa om och flytta resurser från verksamheter riktade mot barn och skolelever till äldreomsorgen. Nedläggningen av skolor och förskolor möter ofta motstånd bland dem som berörs och kan vara politiskt utmanande. Dessutom kan det ta tid att få ner kostnaderna även om antalet elever minskar.

Nedläggningen av skolor och förskolor möter ofta motstånd bland dem som berörs och kan vara politiskt utmanande.

Något annat är att de förbättrade kommunalekonomiska förutsättningarna som kommer av långsammare behovstillväxt, lägre kostnader och högre skatteintäkter ändå inte kommer att räcka till för att finansiera det fortsatt höga investeringsbehovet i kommunsektorn. Detta beror på behov som byggts upp under åren av snabb befolkningstillväxt, behov att stärka den civila försvarsförmågan, samt fortsatta behov av klimatinvesteringar. Dessutom behövs större investeringar för att byta ut och uppdatera åldrande infrastruktur inom vatten och avlopp, som i flera fall sammanfaller med behovet av att klimatsäkra samhället.

Behoven av innovation, effektivisering och digitalisering ökar

Fortsatt stora investeringsbehov ger ökade kostnader, inte bara på kort utan även på lång sikt. Samtidigt behöver resurser frigöras för att kommunerna, inklusive Helsingborg stad, ska klara av att hantera flera stora samhällsutmaningar. Det handlar om allt ifrån sysselsättning och trygghet till klimatomställning och att kunna tillgodose invånarnas växande och föränderliga krav och förväntningar. Därmed kvarstår behoven av fortsatt innovation, effektivisering och digitalisering.

Parallellt med detta står Sveriges kommuner inför en ökande konkurrens om arbetskraft, kompetens och förmågor som behöver hanteras för att säkra tillgången på personal. Redan nu finns brist på arbetskraft inom delar av välfärden, och mycket tyder på att läget successivt kommer att förvärras under kommande år. Till exempel skulle mer än hälften av tillskottet i antalet sysselsatta fram till början av 2030-talet behövas i kommuner och regioner för att täcka behoven med nuvarande personaltäthet enligt SKR. Det kan emellertid bli svårt att uppnå eftersom efterfrågan på arbetskraft även förväntas öka i näringslivet och andra sektorer.

Enligt en prognos från Region Skåne kan det komma att saknas över 13 000 personer med gymnasial vård- och omsorgsutbildning i länet 2035.

Störst utmaning förväntas inom äldreomsorgen där behovet av arbetskraft växer snabbt med det ökade antalet äldre. Enligt en prognos från Region Skåne kan det komma att saknas över 13 000 personer med gymnasial vård- och omsorgsutbildning i länet 2035. Skillnaden mellan utbud och efterfrågan på nyutbildad personal kan emellertid både komma att bli större eller mindre beroende på hur utbildningsystemet dimensioneras och hur behovet av arbetskraft utvecklas i olika sektorer och delar av landet.

Löpande produktivitetsökningar i näringslivet skulle kunna hjälpa till med att sluta gapet och förbättra tillgången på arbetskraft, framför allt om samhällets utbildningsinsatser hänger med i svängarna. Men detta ligger till stor del utanför kommunernas kontroll. I gengäld råder kommunerna själva över möjligheten att öka produktiviteten i sina egna verksamheter och därmed också få möjlighet att utnyttja knappa personalresurser mer effektivt. Att ställa om välfärden och automatisera rutinuppgifter med hjälp av smartare arbetsmetoder, digitalisering och ny teknik blir med andra ord fortsatt nödvändigt för att motverka effekten av en växande brist på arbetskraft. En del av detta handlar också om att stärka medarbetarnas kompetens genom löpande och riktad kompetensutveckling. Därmed kan utmaningen att rekrytera och behålla personal i tillräcklig omfattning mildras.

Handlingsutrymmet kan förstärkas genom samverkan

Trots vilja till förändring och förbättring kommer vissa förslag och idéer att vara ogenomförbara på grund av lagar och ansvarsfördelning mellan olika nivåer i det offentliga systemet. I detta ingår en ökad detaljstyrning och fler riktade bidrag från staten samt tvingande EU-lagstiftning som begränsar det kommunala handlingsutrymmet. Risken är att den administrativa bördan växer och att nya pålagor verkar förlamande i ett läge där kommunernas verksamheter behöver utvecklas.

Vidare kan nationella beslut snabbt ändra förutsättningarna på kommunal nivå, på sätt som kan vara svåra att förutse. Ett exempel på det är de stödpaket gentemot kommuner och regioner som regeringen beslutade om under 2020 och som på kort sikt räddade många kommuners ekonomi. Ett annat exempel är de snabba gränsstängningarna mellan Sverige och Danmark under pandemin, som kan komma att få långsiktiga negativa konsekvenser för investeringar i näringslivet och för arbetsmarknaden lokalt och regionalt om företag och invånare uppfattar att motsvarande kan komma att ske igen vid nästa kris.

Ett sätt att arbeta proaktivt med detta är att se till att staden är rätt organiserad och samverkar i rätt forum för att möta framtidens utmaningar. Detta gäller inte minst regionalt samarbete, exempelvis inom Familjen Helsingborg, Region Skåne och Greater Copenhagen. Ett annat är att fortsätta vidareutveckla den tillitsskapande styrningen för att skapa helhetssyn och underlätta samverkan både inom och utanför staden i syfte att öka produktiviteten och att ge ett bättre resultat för invånare och näringsliv. Här kan kulturförflyttningen mot att i ännu högre utsträckning göra saker tillsammans på tvärs av organisatoriska gränser göra det lättare att hantera de stora samhällsutmaningarna och lyckas med de transformationer som behövs.

Utblick

Nästa brännpunkt