09. Invånarna i skilda världar

Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Under de senaste årtiondena har emellertid skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Ökningen har varit ganska måttlig jämfört hur det ser ut i många andra länder. Men den har skett parallellt med en snabb samhällsomvandling där vissa grupper påverkats mer än andra. Det har bidragit till en ökad polarisering i invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, ökad otrygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper.

Ökad geografisk uppdelning

Skillnaderna i befolkningens levnadsvillkor har vuxit successivt över tid sedan 1990-talet. Det har ökat klyftorna mellan yngre och äldre generationer, mellan stad och land samt mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Till viss del handlar det om att de med goda inkomster och förmögenhet har dragit ifrån medan grupper med lägre disponibla inkomster har halkat efter. Men det handlar också om var människor från olika sociala grupper bor och rör sig i vardagen.

I Skåne koncentreras högutbildade och höginkomsttagare till de mest attraktiva bostadsområdena längs kusterna och runt de större städerna, medan de med något lägre utbildningsnivå och inkomster i högre utsträckning bor i inlandet. Till det kommer en tredje grupp som till stor del lever och bor i något av städernas växande utanförskapsområden, där en högre andel invånare är socialt utsatta och många relativt nyligen har invandrat till Sverige. Helsingborg är inget undantag, och är lite av ett Skåne i miniatyr i detta hänseende.

Utvecklingen avspeglar sig exempelvis inom utbildningsområdet. I grundskolan, där elever ofta är inskrivna i en skola deras närområde, går barn från resurssvaga familjer i växande grad i skola tillsammans med andra med liknande bakgrund. Som konsekvens blir skolorna mer uppdelade efter elevernas förutsättningar att klara studierna, där föräldrarnas utbildningsbakgrund är en avgörande faktor. Skolverket har funnit att skillnaden i utbildningsresultat mellan elever med relativt hög respektive relativt låg grad av hemresurser har ökat över tid och numera är större än i övriga nordiska länder. Skillnaden är ännu mer tydlig för de elever som inte talar svenska i hemmet jämfört med de elever som alltid talar svenska i hemmet. Resultatet är att det blivit svårare för elever från studieovana familjemiljöer att lyckas i skolan, vilket längre fram kan komma att påverka deras framtidsmöjligheter negativt. I förlängningen påverkar det även kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden negativt i ett läge där kompetenskraven förväntas fortsätta att öka inom många yrken.

Värderingar glider isär

Parallellt med den ekonomiska och sociala skiktningen går det att skönja allt större skillnader i invånarnas värderingar. Dels handlar det om att en växande andel av invånarna är född i utlandet eller har utländsk bakgrund samtidigt som de senaste årtiondenas snabba samhällsomvandling inte har kommit alla till godo, vilket har bidragit till en ökad värderingspolitisk polarisering i Sverige. Exempelvis synen på frågor om religion, jämställdhet och familjeliv kan skilja sig mycket åt, både på individnivå och mellan olika grupper. Därmed blir exempelvis arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom familjen en långsiktig utmaning för kommunerna. Motsvarande gäller arbetet att främja lika möjligheter, och att motverka rasism och förföljelse av olika sårbara minoriteter i samhället.

Det senaste årtiondet har även skillnaderna i kvinnors och mäns värderingar och syn på vad som är viktigt förstärkts. Utvecklingen avspeglar sig i ökade könsskillnader i politiska preferenser och prioriteringar. Till exempel har tendenserna att kvinnor som grupp värderar välfärdsfrågor högre och är mer positivt inställda till att ta emot flyktingar och migranter förstärkts. Skillnaderna avspeglade sig tydligt i valet 2022, vilket har fått forskare att tala om att det idag finns en könspolitisk dimension i svensk politik. En bidragande orsak till de ökade skillnaderna är sannolikt att kvinnornas utbildningsnivå länge ökat betydligt snabbare än männens, och att de oftare väljer att utbilda sig inom samhällsvetenskap och humaniora.

Ökade skillnader i tillit och trygghet

De ökade skillnaderna i invånarnas värderingar påverkar även tilliten i samhället. Forskning visar att Sverige generellt sett har en hög tillit mellan människor och att förtroendet för demokratin och till exempel den kommunala och regionala offentliga servicen är ganska stabilt. Men den pekar också på att vissa grupper har en klart lägre tillit än genomsnittet. Det gäller exempelvis unga, lågutbildade, arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer som identifierar sig som arbetare. Samtidigt har skillnaderna mellan olika grupper ökat över tid.

När tilliten sviktar minskar tron på demokratin och synen på det offentliga blir mer negativ. Det kastar också grus i samspelet mellan människor och gör beslut svårare, långsammare och mer omständliga – och därmed dyrare. Ett exempel är motståndet mot att låta sig vaccineras mot Covid-19 i delar av befolkningen under pandemins akuta fas, som kan kopplas samman med bristande tillit till experter och offentliga myndigheter. Tilliten påverkar även invånarnas trygghet, och en lägre mellanmänsklig tillit i Helsingborg kan delvis förklara varför den upplevda tryggheten är något lägre här än i jämförbara städer.

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: SOM-institutet 2022 samt egna beräkningar.

Minskad social rörlighet och ökade spänningar

Den ökade polariseringen påverkar också den sociala rörligheten negativt. Det sker när uppdelningen mellan grupper blir så stor att individers tillgång till sociala gemenskaper begränsas och det uppstår barriärer mot att smälta in i nya sociala sammanhang. En faktor som förstärker detta är att invånarnas verklighetsuppfattning glider isär när en minskad andel av den information vi tar till oss är gemensam. Både grupper och individer lever därmed alltmer i skilda mentala såväl som fysiska världar.

Dessa ökande skillnader försvårar möjligheterna för en socialt hållbar utveckling. Detta kan leda till en ökad känsla av otrygghet, minskad samhörighet och minskad social rörlighet, vilket i förlängningen riskerar att cementera utanförskapet för olika grupper. Under det senaste årtiondet har en av lösningarna för att motverka polarisering och segregation varit att satsa på blandade upplåtelse- och boendeformer vid nybyggnation för att skapa större social blandning. Det gäller både när helt nya bostadsområden uppförs och när det produceras nya bostäder i befintliga områden. En ny rapport från Evidens visar att en introduktion av både större hyreslägenheter samt alla storlekar av bostadsrätter i socioekonomiskt svaga områden hjälper till att motverka boendesegrationen och bidrar till starkare socioekonomi i området.

Växande och förändrade skillnader i servicenivå

Bredvid den geografiska uppdelningen i befolkningen har skillnaderna i kommersiell och offentlig service mellan stad och landsbygd successivt ökat över tid. Drivkraften är den löpande strukturomvandlingen med rationaliseringar och centralisering av verksamheter i både den privata och offentliga sektorn. Utvecklingen följer ett långsiktigt mönster där mindre verksamheter, ofta på mindre orter, successivt läggs ner till förmån för större och mer kostnadseffektiva enheter.

Något som delvis motverkar trenden i stort, är att digitaliseringen under senare år blivit en utjämnande faktor för tillgången till vissa typer av service. När allt fler ärenden kan skötas digitalt minskar också behovet av platsbundna tjänster. Till exempel kan kontakten med banker och myndigheter oftast skötas hemifrån idag. På motsvarande vis går det numera enkelt att göra inköp på nätet så länge det finns ett utlämningsställe i närheten eller leverans till dörren erbjuds. Här har orter på den stadsnära landsbygden i Helsingborg sannolikt en fördel genom att vissa typer av hemleveranser erbjuds på nästan samma nivå som i stadskärnan. Skiljelinjen flyttar i det fallet ut mot den mer perifera landsbygden. Det ökade hemarbetet och en ökad acceptans för distansarbete i spåren av pandemin påverkar också bilden. Om förändringen permanentas är det möjligt att det skulle kunna ge ett uppsving i den lokala servicenäringen i mindre orter när efterfrågan på caféer, butiker och lokala mötesplatser ökar på grund av att fler stannar i lokalområdet under arbetstid.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Frida Sandelin 2023. Svenska demokratitrender. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Jakob Ahlbom 2019. Framtida samhällen: Väljarnas ideologiska positioner 1982–2018. Valforskningsprogrammets rapportserie 2019:5. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
Jan O. Jonsson, Carina Mood & Georg Treuter 2022. Integration bland unga: En mångkulturell generation växer upp. Makadam Förlag: Göteborg, Stockholm.
Maria Oskarson och Jakob Ahlbom 2021. Trender i könsskillnader bland svenska väljare, i Valforskningsprogrammets rapportserie 2021:1. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
Region Skåne april 2021. Den socioekonomiska segregationen i Skåne.
SCB 2018. Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige.
SOM-institutet 2023. Ovisshetens tid. Ulrika Andersson, Anders Carlander, Johan Martinsson, Nora Theorin och Patrik Öhberg (red).
SOM-institutet 2020. Vilka vaccinerade sig mot svininfluensan 2009/2010?.
SOM-institutet 2020. Regntunga skyar. SOM-undersökningen 2019, SOM-rapport nr 76. Ulrika Andersson, Anders Carlander och Patrik Öhberg (red).
SOU 2019:47. Jobbpolarisering på svensk arbetsmarknad.

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt

# Brännpunkter