07. Försämrat säkerhetsläge utmanar demokratin

Säkerhetsläget i Sverige har försämrats betydligt under de senaste åren. Bakgrunden är ett ökat militärt hot, ett ökat hot om terror, en förstärkt hotbild mot myndigheter och ökade spänningar inom samhället. Även om förändringarna kan upplevas som plötsliga har de i flera fall djupa rötter och speglar utvecklingar som har pågått under en längre tid. Det nya är att flera olika inre och yttre säkerhetshot snabbt förvärrats, och att de till stor del samverkar och förstärker varandra. Det försämrade säkerhetsläget påverkar den kommunala verksamheten brett, men vissa delar berörs mer än andra.

Sverige mer sårbart när kontakt- och konfliktytorna växer

På kort tid har det svenska samhället påverkats av flera externa händelser som utmanat känslan av framgång och utveckling. Coronapandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och den förnyade konflikten i Mellanöstern har medfört internationella kriser som påverkar vår tid och världsbild. Parallellt med detta pågår flera utvecklingar inom landet som skapar splittring och rädsla, underminerar förtroendet för demokratin och riskerar att skapa ett mindre välfungerande samhälle. Här sticker de senaste årens kampanj mot socialtjänsten samt koranbränningarna ut. Till det kommer effekterna av den växande gängkriminaliteten med ett stort antal sprängningar och skjutningar runt om i landet.

Flera långsiktiga förändringar har samverkat för att den nuvarande situationen ska ha kunnat bli så allvarlig som den är. Grundläggande är att det svenska samhället har blivit mycket mer sammanflätat med omvärlden under de senaste årtiondenas globalisering. Det betyder att kontaktytorna med andra länder, världsbilder och samhällsystem är större än de någonsin varit tidigare. Konsekvensen är att konfliktytorna också har vuxit motsvarande mycket. När detta kombineras med den snabba utvecklingen på kommunikationsområdet kan lokala händelser snabbt få oförutsägbara och svårhanterliga konsekvenser.

Påverkanskampanjen mot socialtjänsten och koranbränningarna under de senaste åren är exempel på detta. Gemensamt är att båda fenomen har startat i en begränsad svensk kontext och att de sedan fått uppmärksamhet och betydelse långt utanför landets gränser, något som skulle ha varit närmast otänkbart för bara några årtionden sedan. Utvecklingen innebär även ökade möjligheter för auktoritära stater att utnyttja situationen till egen fördel. Till exempel är det av intresse för Ryssland att förstärka bilden av Sverige som ett land som är fientligt mot islam och behandlar muslimska familjer dåligt, för att försvaga Sveriges ställning i världen.

Auktoritära stater, kriminella och extremister utmanar demokratin

En annan förändring är att demokratin på ett tydligare sätt har kommit att utmanas i stora delar av världen under de senaste årtiondena. Samtidigt har auktoritära stater blivit mer villiga att ta stora risker och gå i konflikt med omvärlden för att uppnå olika fördelar. Ett exempel på detta är Rysslands invasion av Ukraina och dess ökade aggression mot stater som står i vägen för dess mål och intressen. För Sveriges del innebär utvecklingen att en omfattande underrättelseverksamhet riktas mot landet. Till det kommer olika säkerhetshotande aktiviteter med potentiellt sett mycket allvarliga konsekvenser. Det kan vara desinformation mot svenska intressen för att uppnå olika fördelar för den ryska regimen, stöd till våldsbejakande extremister för att skapa hat och splittring, eller förberedelser av sabotage i syfte att försvaga det svenska samhällets motståndskraft. Tecken på motsvarande mer offensiva agerande ses även från länder som Iran och Kina.

Ytterligare saker som bidrar till det försämrade säkerhetsläget i Sverige är tillväxten i den grova organiserade brottsligheten och i den våldsbejakande extremismen. Aktörer i dessa miljöer utmanar polisens våldsmonopol genom sprängningar, skjutningar och attentatshot som skapar skräck och oro i befolkningen. Samtidigt bedriver kriminella nätverk en omfattande ekonomisk brottslighet som ger dem stora inkomster och ökar deras räckvidd. Det ger bland annat resurser att infiltrera kommunala och statliga verksamheter på ett sätt som riskerar att bli systemhotande.

Både kriminella och extremister får näring från misstro och polarisering mellan olika grupper i det svenska samhället. Även här finns en koppling till auktoritära staters alltmer offensiva agerande, och stöd till ideologier och organisationer som anses främja deras intressen. Dessutom har den grova organiserade brottsligheten ofta förgreningar i andra länder och världsdelar, som främjas av de kontakt- och konfliktytor som uppstått under senare år. Ett exempel på detta är hur ledande svenska gängkriminella gömt sig i länder som saknar utlämningsavtal med Sverige, och kunnat styra sina verksamheter på distans med hjälp av nätverk och kontakter samt moderna kommunikationsmedel.

Ökad sårbarhet när misstron får möjlighet att växa

Sverige är sedan länge tillbaka ett land där invånarna generellt sett både har hög tillit till varandra och till samhällsinstitutioner. Skillnaderna mellan olika grupper har emellertid ökat de senaste årtiondena och unga, arbetslösa och utrikesfödda uppvisar idag väsentligt lägre tillit än andra. Samtidigt har skillnaderna i värderingar och världsuppfattning ökat i takt med att befolkningen har blivit alltmer blandad. Det ger en ökad sårbarhet i oroliga tider. Detta blev tydligt under pandemin när det visade sig finnas ett stort misstroende mot vaccinering och testning bland invånare i resurssvaga områden. En av anledningarna till detta var att många människor där inte litade på informationen från svenska myndigheter och därför var mer mottagliga för desinformation i sociala medier eller rykten från vänner och bekanta.

En motsvarande sårbarhet och liknande dynamik kunde sedan observeras i samband med påverkanskampanjen mot socialtjänsten med start i Göteborg 2021. Protester riktades då mot användningen av Lagen om vård av barn och unga (LVU), och fick näring av den misstro mot socialtjänsten som länge funnits i utsatta områden runt om i Sverige. Den felaktiga bilden som spreds var att socialtjänsten med hjälp av lagen kidnappar barn, och då särskilt barn utländsk och muslimsk bakgrund. Kampanjen nådde sedan en internationell miljonpublik när medier och influerare i Mellanöstern snappade upp historien och använde den för att förstärka bilden av Sverige och västvärlden som fientligt inställda mot islam. Resultatet blev bland annat att hat och hot riktades mot såväl samhällsinstitutioner som enskilda tjänstepersoner, samt att Sveriges Natoprocess försvårades.

Koranbränningarna i Sverige har utgått från en annan kontext, med andra aktörer bakom. Men även här exploaterades sårbarheter i det svenska samhället som förstärks av de kontakt- och konfliktytor som byggts upp över tid. Detta sattes på sin spets under de så kallade påskupploppen våren 2022, där grovt våld riktades mot polisen i bland annat Linköping och Norrköping. Kravallerna eldades på av inlägg i sociala medier om att polisen tillåtit rasister att genomföra koranbränningar och gett dem skydd. När koranbränningar senare utfördes framför den turkiska respektive den irakiska ambassaden 2023 uppnåddes motsvarande massiva spridning av felaktig och vinklad information som under kampanjen mot socialtjänsten. Detta ledde bland annat till fördömande från utländska regeringar och protester i flera länder. Dessutom blev Sverige ett prioriterat mål för våldsbejakande islamistisk extremism.

Kommunala verktyg för att möta utvecklingen

För att möta utvecklingen krävs omfattande insatser för att öka förtroendet för myndigheter och samhällsinstitutioner i grupper där misstron är stor. I en kommunal kontext handlar det om att skapa direkt och löpande kontakt med de invånare som bedöms vara mest sårbara och mottagliga för felaktiga och skadliga budskap. Tjänstepersoner som arbetar med detta behöver dessutom ha goda kunskaper om de föreställningar dessa invånare har, och de osynliga normer och värderingar de grundas i, för att arbetet ska kunna få avsedd effekt. Här kan utbildningsinsatser och fortlöpande dialog med berörda invånare behövas. Detta berör framför allt kommunala verksamheter med tydliga kontaktytor till invånarna så som skolan, socialtjänsten och den kommunala vuxenutbildningen.

Idealiskt sett är det förtroendeskapande arbetet proaktivt och långsiktigt med fokus på förebyggelse, så att felaktiga budskap inte kan utlösa oro, rädsla och hat i befolkningen. Det räcker alltså inte med att bara försöka korrigera och motverka desinformation genom mer traditionellt kommunikationsarbete när skadan väl är skedd. I Helsingborgs stad pågår därför ett löpande informations och upplysningsarbete sedan 2019 för att möta olika typer av skadliga budskap. Till exempel har en handbok med svar på frågor om den svenska socialtjänsten tagits fram för att öka kunskapen och bemöta oro bland invånare med fakta. Den fångar upp och bemöter påståenden och föreställningar från invånare i utsatta områden och i den kommunala vuxenutbildningen. Dessutom har Socialförvaltningen byggt upp direkta kanaler med civilsamhället för att kunna agera proaktivt när något större sker. Det har gjort det möjligt att hantera frågorna innan de växer sig stora och blir ohanterliga.

Förtroendeskapande insatser och god kommunikation lokalt kan emellertid inte lösa alla problem. Det visade sig tydligt efter Hamas terrorattack mot Israel och under det efterföljande kriget, som både ledde till starka protester mot Israels krigföring och utlöste en våg av antisemitism riktad mot judar i Sverige. Här behövs långsiktiga utbildningsinsatser för att minska misstron mellan olika befolkningsgrupper vid sidan av insatser för att rusta invånarna mot polariserade och hatfulla budskap.

Helsingborg och Skåne särskilt utsatt

Några av de utvecklingar som beskrivs i brännpunkten är sådant som i flera fall visade sig tidigare i Skåne och Helsingborg än i andra delar av Sverige. Det gäller exempelvis tillväxten i den grova organiserade brottsligheten och i extremistiska miljöer sedan 1990-talet och framåt. Lite förenklat kan det sägas att Skåne genom sitt geografiska läge är mer beroende av öppenhet och kontaktytor mot omvärlden men samtidigt drabbas hårdare av dess baksidor. På så vis blir Helsingborg mer beroende av nationella åtgärder för att hantera problemställningarna, men riskerar omvänt också att drabbas hårdare av dem om de inte tar hänsyn till den gränsnära kontexten.

Ett exempel på det senare är hur gränsstängningarna i Öresundsregionen påverkar människor och företag. Både Sverige och Danmark har sedan 2015 i olika lägen infört gränsstängningar och ökade kontroller över Öresund. Under början av pandemin 2020 stängdes gränsen i praktiken mer eller mindre helt. Sammanlagt har stängningarna och kontrollerna lett till ökade samhällskostnader genom längre restider, försvårad arbetspendling och en minskad attraktivitet för internationella etableringar. Men de fysiska gränsstängningarna påverkar också den mentala bilden av Öresundsregionen. Det vi inte trodde var möjligt längre hände plötsligt och går emot det långsiktiga arbete som lagts ner på att integrera regionen. I stället har bilden av en splittrad Öresundsregion efter de nationella gränserna förstärkts.

Video

Se videon från Trend- och omvärldsdagen 2024, där Thomas Lassi pratar om hur ett försämrat säkerhetsläge utmanar demokratin:

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Försvarshögskolan 2023. LVU-kampanjen.
Helsingborgs stad 2022. Handbok Stöd i arbetet med att svara på frågor om svensk socialtjänst.
IMS 2023. Koranbränningarna och påskkravallerna, i IMS rapportserie: 5.
Institutet för framtidsstudier 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige, i Forskningsrapport 2018/4.
SKR 2023. Koranbränningarna visar vikten av en stark socialtjänst.
Svenska institutet 2023. Bilden av Sverige utomlands 2022.
SÄPO 2023. Säkerhetspolisen 2022/2023.

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt

# Brännpunkter