Bygg din egen rapport

Arbetslösheten har länge varit hög i Helsingborg och många står långt från arbetsmarknaden.

Trygghet har blivit en allt större fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att samhället blir mer otryggt och att den grova brottsligheten ökar, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg. Paradoxalt nog stämmer båda påståendena och det beror på utvecklingar som pekar i olika riktningar. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

Det kommer bli allt svårare att locka till sig och behålla medarbetare och chefer när konkurrensen om arbetskraft framöver skärps. Samtidigt medför användningen av ny teknik och nya arbetssätt ett ökat behov av kompetensutveckling.

Välfärdsbrottslighet nämns allt oftare i samhällsdebatten. Det handlar bland annat om att det blivit vanligare att föreningar och företag på felaktiga grunder tar emot offentliga utbetalningar, och att det många gånger finns kopplingar till den organiserade brottsligheten. När stora medel stjäls från välfärdssystemen genom omfattande och strukturerade brottsupplägg blir det mindre pengar över till vård, skola och omsorg. På kortare sikt riskerar det att undergräva förtroendet för politiker och myndigheter. På längre sikt kan utvecklingen i värsta fall bli systemhotande och underminera förutsättningarna för tillväxt, trygghet och välfärd i hela samhället.

Säkerhetsläget i Sverige har försämrats betydligt under de senaste åren. Bakgrunden är ett ökat militärt hot, ett ökat hot om terror, en förstärkt hotbild mot myndigheter och ökade spänningar inom samhället. Även om förändringarna kan upplevas som plötsliga har de i flera fall djupa rötter och speglar utvecklingar som har pågått under en längre tid. Det nya är att flera olika inre och yttre säkerhetshot snabbt förvärrats, och att de till stor del samverkar och förstärker varandra. Det försämrade säkerhetsläget påverkar den kommunala verksamheten brett, men vissa delar berörs mer än andra.

Skolan fungerar till viss del som den alltid har gjort. Lärandet sker till stor del i klassrummet och undervisningen följer en nationellt fastställd läroplan som anger de kunskapskrav som ska uppnås. Samtidigt är barn och elever i skolan alla olika och har olika bakgrund, förutsättningar och behov för sitt lärande. Här skapar ny kunskap om individualiserad undervisning och digital teknik nya möjligheter. Forskning har till exempel visat att AR/VR kan vara effektiva redskap i undervisningen. Vi behöver testa och utvärdera nya digitala metodiker bättre och oftare för att se potentialen. Här bör digitaliseringen uppfattas mer som ett medel för att främja möjligheterna till lärande än som ett mål i sig självt.

Den stora generationen unga vuxna som föddes i slutet på 80-talet och början på 90-talet har nu kommit upp i familjebildande ålder.

Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. Mängden information som publiceras ökar för varje år, och med nya sätt att kommunicera växer antalet olika mediekanaler. Det innebär delvis att informationsspridningen demokratiseras, men också att det blir allt svårare att nå ut med sitt budskap eftersom informationslandskapet blir alltmer splittrat. Samtidigt har det blivit svårare för den enskilde att veta vem och vad man kan lita på när vi hela tiden möts av motstridiga budskap i informationsflödet. Resultatet är att människor i stigande grad låter känslorna styra tolkningen av de budskap de möter. Då ökar behovet av delaktighet, dialog och direktkommunikation.