Bygg din egen rapport

Näringslivet har en central roll i omställningen mot grön hållbarhet, efterfrågan på hållbara och klimatsmarta produkter och tjänster förväntas fortsätta öka.

Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nå 1,5 grader inom något årtionde. Det är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Men mycket tyder nu i stället på att ökningen därefter fortsätter och landar på ca tre grader. Därmed kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en redan idag lång rad konkreta konsekvenser som över tid kommer att förstärkas.

Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på digitala lösningar som ska fungera utan avbrott eller krångel. Digitaliseringen har bidragit till bättre tjänster och en enklare vardag men också ökade risker och en ökad sårbarhet på en rad områden. Samtidigt pågår en snabb elektrifiering på flera områden för att minska utsläppen av växthusgaser. Utvecklingen förutsätter i båda fallen en stabil elförsörjning vilket gör samhället mer sårbart mot störningar i kraftöverföringen och kapacitetsbrister i elnätet.

Med fler saker och tjänster som kopplas upp och ihop digitalt ökar också sårbarheten, både för samhället och individen.

Under 2000-talet har över två miljoner människor invandrat till Sverige och en femtedel av befolkningen är numera född i utlandet. Det är en kontinuerlig utmaning att få fler med utländsk bakgrund att lyckas i skolan samt komma i arbete och självförsörjning.

Världens befolkning växer eftersom människor lever längre. Samtidigt har antalet barn som föds planat ut, vilket medför att befolkningstillväxten i världen långsamt avtar. Konsekvensen i de flesta hög- och medelinkomstländer är åldrande befolkningar och en ökande försörjningsbörda, medan många låginkomstländer fortsatt har stora och unga befolkningar.

Globaliseringen har länge varit en drivkraft för välståndsökningen i världen. Den har bidragit till att miljontals människor lyckats ta sig ur den djupaste fattigdomen, samtidigt som den har gynnat företag och länder i den rika delen av världen. Men globaliseringen har också bidragit till en växande osäkerhet om framtiden, där utvecklingen ibland kan uppfattas som ett hot mot de egna livsvillkoren. Det har bidragit till en motreaktion som förstärks av polariserande budskap på sociala medier. Globaliseringen utmanas också av de ökade säkerhetspolitiska spänningarna i spåren av krigen i Ukraina och mellanöstern. Flera av globaliseringens drivkrafter ser emellertid ut att bestå även om förutsättningarna har förändrats med tiden.

Under hela mänsklighetens historia har människan haft påverkan på sin närmiljö. Men sedan industrialismens genombrott har påverkan ökat i skala och människan har över tid bidragit till att omforma hela jordens klimat och ekosystem. I takt med att det blivit alltmer tydligt hur människan påverkar förutsättningarna och livsvillkoren på jorden har klimat- och miljöutmaningarna hamnat alltmer i fokus.