Teknikutveckling
Teknikutvecklingen påverkar företag, organisationer och individer i hela världen, inklusive Sverige och Helsingborg. Framsteg inom bland annat IT och artificiell intelligens (AI) förändrar vårt sätt att leva, arbeta och röra oss samt ger hopp om lösningar på flera stora utmaningar som mänskligheten står inför.
Konsekvenserna förväntas bli särskilt tydliga på arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården, för klimat- och miljöarbetet, och inom transport och mobilitet. Omställningen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad.
Teknikutvecklingen förändrar världen
Teknikutvecklingen är en central drivkraft för nya innovationer, produkter och lösningar som i sin tur leder till ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt. Ny teknik bidrar inte bara till ett ökat välstånd utan förändrar också vårt sätt att leva och hur vi uppfattar vår omvärld. I närtid har introduktionen av smartphones, sociala medier och molntjänster förändrat våra arbetsliv och hur vi kommunicerar med andra. Förmågan att utnyttja ny teknik är en av nycklarna för att kunna lösa samhällsutmaningarna som vi står inför. Samtidigt behöver vi vara medvetna om att ny teknik ibland också kan missbrukas och medföra nya risker.
Huvudspåren i dagens teknikutveckling sker bland annat inom områdena digitalisering och automatisering, artificiell intelligens (AI) samt bioteknik, materialutveckling och energiteknik. Den snabba förändringstakten inom dessa områden får avgörande konsekvenser för företag, organisationer och individer i hela världen. Utvecklingen har accelererat under de senaste åren, vilket ytterligare drivit på strukturomvandlingen i näringslivet och bäddar för förnyad ekonomisk tillväxt längre fram. Det har dessutom potential att skynda på teknikskiftet i riktning mot mer klimatsmarta och hållbara lösningar. Motsvarande gäller utvecklingen av ny välfärdsteknik som kan bidra till bättre tjänster och en högre produktivitet inom den offentliga sektorn.[1]
Samtidigt har den snabba teknikutvecklingen under senare år bidragit till att stora marknadsaktörer kunnat stärka sin redan dominerande ställning. Detta har mynnat ut i en ökad debatt om effekterna av de globala teknikföretagens växande dominans i världsekonomin. Debatten handlar om behovet av en ökad reglering av företagens verksamhet för att säkra skatteintäkter och arbetsvillkor, men också om en oro för att innovations- och produktivitetstillväxt på sikt ska hämmas när ett litet antal stora företag kan begränsa den fria konkurrensen genom sin monopolliknande ställning på marknaden.
Teknikutvecklingen bidrar till nya lösningar och förändrade metoder men har också en direkt påverkan på vårt sätt att leva och förhålla oss till omvärlden. Det gäller framför allt den snabba utvecklingen av internet och mobil kommunikation under de senaste årtiondena. Framstegen inom IT har varit så stora att knappast någon del av människors vardag är opåverkad. Den ökade användningen av mobil teknik innebär att fler produkter och tjänster blir omedelbart tillgängliga, lättare att använda och bättre anpassade efter den situation människor befinner sig i. Det driver på efterfrågan och utvecklingen av nya produkter och tjänster som minskar friktionen i vardagen och gör livet lättare. Resultatet är ökade förväntningar på god service och enkel behovstillfredsställelse bland kunder och användare.[2]
En relaterad fråga gäller i vilken grad samhället kommer efterfråga och acceptera olika delar av teknikutvecklingen. Inom mobilitet kan implementering och utbrett användande av nya, autonoma fordon dröja innan människor är villiga att låta datorn helt ersätta mänskliga förare. Inom hälso- och sjukvården har intelligenta expertsystem i vissa sammanhang visat sig vara bättre på att ställa cancerdiagnoser och att tolka röntgenbilder, men patienterna kommer troligen ändå att efterfråga någon form av mänsklig kontroll.
Konsekvenserna av teknikutvecklingen kommer med stor sannolikhet kommer att bli särskilt tydlig för arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården, för klimat- och miljöarbetet, samt inom transport och mobilitet. I ett samhällsperspektiv är det intressanta med ny teknik vad den konkret betyder för medborgarnas hälsa, välfärd och livskvalitet.
Digitalisering, automatisering och robotisering på arbetsmarknaden
Digitaliseringen och framväxten av nya digitala verktyg och lösningar har successivt omformat processer, arbetsuppgifter och arbetssätt på arbetsplatser i hela världen under de senaste årtiondena. Digitaliseringen möjliggjorde för ett globalt skifte till distansarbete när Covid-19 spreds över världen. Utvecklingen tog ett stort språng framåt och i många länder har uppemot halva arbetsstyrkan arbetat hemifrån när offentliga aktörer och företag implementerat arbete på distans i stor skala för första gången. Skiftet innebar att nya innovationer som stödjer möjligheten till distansarbete tog fart och fördubblades under 2020.[3][4] Krisen har därmed varit en tydlig drivkraft för förändring som tvingat företag och organisationer i hela världen att förändra sina arbetssätt i grunden. Hur stor del av kulturen kring arbetsmobilitet och distansarbete som förändrats på sikt är fortfarande svårt att överblicka men kommer förmodligen att påverka både arbetsmarknad och levnadssätt.
Arbetsmarknaden påverkas även genom en tilltagande automatisering och robotisering av mänskliga arbetsuppgifter. Utvecklingen skyndas på av nya landvinningar inom AI. På en grundläggande nivå har det blivit vardag för maskiner att lära sig av sin omgivning genom att läsa in, tolka och känna igen mönster i stora datamängder. Nya språkmodeller har idag ett närmast mänskligt beteende med möjligheten att behärska språk och föra resonemang på en nivå som inte tidigare har skådats. Allt tyder på att vi bara har sett början på denna utveckling. Många arbeten kan därför komma att försvinna eller kraftigt förändras under de kommande åren till följd av teknikutvecklingen och den resulterande strukturomvandling som kommer att ske. Samtidigt förväntas det skapas nya arbetstillfällen och nya arbetsuppgifter inom andra områden.[5]
Utvecklingen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad. Inom offentlig sektor handlar det exempelvis om att allt fler yrkesgrupper kommer behöva hantera nya verktyg för att använda resurserna mer effektivt och säkra framtidens välfärd. Detta hänger ihop med ett livslångt lärande där kompetenser måste utvecklas eller införskaffas över tid allteftersom förutsättningarna förändras. En annan utmaning som är kopplad till arbetsmarknaden är att arbetsstyrkan inte växer i samma takt som andra grupper i samhället, vilket kan innebära en brist på efterfrågad arbetskraft om inte utbildningssystemen hänger med i förändringen.
Teknikutveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn
Hälso- och sjukvården i hela världen brottas i dag med långsiktigt stora kostnadsökningar. Det beror dels på åldrande befolkningar och fler och dyrare behandlingsmöjligheter, men kanske i ännu högre grad på en låg produktivitetsutveckling jämfört med andra sektorer.[6] En del forskare menar att utgifterna till hälso- och sjukvården på lång sikt kan komma att sluka mer än hälften av bruttonationalprodukten. Framsteg inom AI, IT och robotteknik skulle kunna ändra på detta. Exempel är utvecklingen av internetbaserade vårdcentraler, intelligenta expertsystem och robotar som på olika sätt kan bidra till att rationalisera arbetet inom hälso- och sjukvården. Mycket tyder på att tekniken kommer att göra det möjligt att individualisera diagnostik, behandling och uppföljning på ett helt annat sätt än i dag. Samtidigt förväntas hälso- och sjukvårdens fokus flytta från behandling till förebyggande, där den nya tekniken kan hjälpa till att guida den enskilda individen.
Framstegen inom AI driver även på utvecklingen av nya mediciner och behandlingsformer. Det var till exempel en förutsättning för den snabba utvecklingen av vacciner mot Covid-19. Användningen av avancerade algoritmer och maskininlärning har gjort det möjligt att kartlägga virusets proteinstrukturer och form på rekordtid, vilket har en central roll i utvecklingen av vaccin. AI används till exempel också för att hitta nya antibiotika som kan användas i behandlingen av bakterier som det saknas effektiv behandling mot. Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier och svårigheterna att hitta nya effektiva läkemedel med traditionella utvecklingsmetoder har länge setts som ett svårlösligt problem.[7] Ett annat exempel på hur ny teknik används inom hälso- och sjukvården är introduktionen av AI som ett hjälpmedel för röntgenläkare där AI-lösningar kan underlätta personalbrist inom vården och möjligen även precisionen vid diagnoser.[8]
Teknikutveckling, klimatförändringar och mobilitet
Teknikutvecklingen påverkar även möjligheterna att minska klimatutsläppen och att begränsa effekterna av de globala klimatförändringarna. Till exempel har framstegen inom vindkraft och solenergi redan haft stor betydelse för möjligheterna att ställa om energiproduktionen för att minska klimatpåverkan. Utvecklingen har medfört att priset för sol- och vindenergi på många platser nu är lägre än för fossila alternativ. Förnyelsebara energikällor står för en allt större andel av all nyinstallerad produktionskapacitet för elproduktion. Mellan 2022 och 2027 förväntas produktionen av förnybar el att öka med nästan 75 procent, vilket motsvarar Kinas nuvarande årliga elproduktion. Den här utvecklingen drivs dels av att förnybar el har blivit mer ekonomiskt konkurrenskraftigt, dels av säkerhetspolitiska skäl som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina.[9]
Teknikutveckling sker även på transportområdet. Tillsammans med utvecklingen av nya material skapas möjligheter att ta fram nya fordon som bättre uppfyller individers, företags och myndigheters efterfrågan på snabba, enkla, billiga och miljövänliga transporter. Effektivare och billigare batterier gör det möjligt att köra längre på el, samtidigt som fullständigt självkörande bilar kommer närmare produktion för massmarknaden. Andelen resor som sker med egna bilar förväntas sjunka med 15 procent fram till 2035 och förväntas ersättas av nya typer av fordon, exempelvis självkörande bussar.[10] På andra områden så som flygtransport och tung industri går utvecklingen långsammare, men även här är nya tekniska lösningar på väg.
En utmaning är att användningen av ny teknik inte bara är beroende av efterfrågan från konsumenter och tillgången från producenter, utan ibland kräver stöd eller regleringar från stater för att få spridning. Utvecklingen inom både vindkraft och solenergi är exempel på det. Danska satsningar på 1990-talet banade vägen för vindkraften och tyska politiska tilltag på 2000-talet accelererade efterfrågan på solpaneler. Under senare år har även städers betydelse för nya innovationer och användningen av ny teknik lyfts fram.
Teknikutvecklingen i Sverige och Skåne
Sverige har under många år varit ett av de länder i världen som lägger störst andel av bruttonationalprodukten (BNP) på forskning och utveckling. I början av 2000-talet låg Sverige på andra plats i världsrankingen med 3,9 procent av BNP. 2020 placerade vi oss på femte plats med 3,4 procent av BNP. Sverige ligger dessutom i topp inom EU.[11] Störst satsningar inom landet görs i storstadsregionerna inklusive Skåne samt i Östergötlands och Uppsala län.
I Skåne är mycket av satsningarna koncentrerat till Lunds universitet samt medicinalindustrin och it-klustret i sydväst. Detta har resulterat i många tekniska innovationer som under årens lopp haft stor betydelse för företag i Skåne och Helsingborg. ESS och Max IV är investeringar som förväntas få stor betydelsen för materialforskningen och utvecklingen av ny teknik på området. Investeringarna i forskning och utveckling har emellertid stagnerat i Skåne under det senaste årtiondet medan de har ökat betydligt i de övriga två storstadsregionerna. Förklaringen är främst att satsningarna i näringslivet inte har ökat på samma sätt i Skåne.[12]
Referenser
[1] SOU 2020:14. Framtidens teknik i omsorgens tjänst. Betänkande av Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen
[2] CIFS & Ericsson ConsumerLab. 2012. In-line Shopping.
[3] Ratio 2021. 12 punkter om distansarbete efter Covid-19.
[4] Ratio 2023. Vem vill jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete
[5] Stiftelsen för strategisk forskning 2015. De nya jobben i automatiseringens tidevarv
[6] Erixon, Fredrik & Erik van der Marel: “What Is Driving the Rise in Healthcare Expenditures? An Inquiry into the Nature and Causes of the Cost Disease”, ECIPE Working Paper no. 05/2011.
[7] The Guardian 20 februari 2020. Powerful antibiotic discovered using machine learning for first time.
[8] Karolinska institutet 2023. AI istället för röntgenläkare I bröstcancervården?
[9] IEA 2022. Renewables 2022. Analysis and forecast to 2027.
[10] McKinsey Quarterly April 2023. The future of mobility in 2035.
[11] OECD 2023. Gross domestic spending on R&D.
[12] SCB 2022. Totala utgifter för egen FoU efter sektor och region, mnkr. Vartannat år 2007-2022.