10. Fortsatta integrationsutmaningar

Under 2000-talet har över två miljoner människor invandrat till Sverige och en femtedel av befolkningen är numera född i utlandet. Invandringen toppade under flyktingvågen i mitten av förra årtiondet och har sedan successivt minskat och förändrat karaktär. Att Sverige är ett attraktivt land att söka sig till medför möjligheter på många områden, men också utmaningar. I en kommunal kontext handlar utmaningarna till stor del om frågor kopplat till skola, arbete och bostäder.

Invandringen har minskat och ändrat karaktär

Efter en period av ökande invandring som nådde sin topp runt flyktingvågen 2015-2016 störtdök antalet invandrare under pandemiåren. Efter pandemin syns en viss återhämtning för invandringen till Sverige och andra västländer, men för svenskt vidkommande är det en invandring som har ändrat karaktär och som inte heller förväntas nå samma nivåer som under det tidigare årtiondet.

Sedan 2019 utgör arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga den största gruppen av dem som beviljas uppehållstillstånd och folkbokförs i landet. Detta står i kontrast till den asylrelaterade invandringen som tidigare dominerat och som i sin tur medförde ett större åtagande för både staten och kommunerna, bland annat i form av arbetsmarknadsåtgärder, SFI, bostäder och sociala insatser. Den nya karaktären på invandring, med färre asylsökande, innebär att de direkta kostnaderna för mottagandet har fallit.

Rika länder konkurrerar idag för att attrahera talang och kompetens. Nettoinvandringen till Spanien och Kanada är den högsta som någonsin uppmätts för respektive länder och i Tyskland är invandringssiffrorna högre än under det förra årtiondets flyktingvåg. Den generellt sett låga arbetslösheten och behovet av arbetskraft i världens rikare länder gör att många regeringar har ambitionen att attrahera fler för att kunna möta upp behovet av specifika yrkesgrupper och kompetenser. Den demografiska utvecklingen i Sverige pekar på ett ökande behov av arbetskraft även här och prognosen från SKR pekar på ett behov av att rekrytera 410 000 personer inom kommuner och regioner fram till 2031. SCB påpekar att även om invandringen förväntas fortsätta öka något från pandemins låga nivåer så är antaganden om migrationen mycket osäkra, både på lång och kort sikt, och kommer att fortsätta påverkas av nationella politiska beslut, konflikter och politisk instabilitet i omvärlden.

Utmaning att få fler i arbete och självförsörjning

Den stora invandringen under mitten av det föregående årtiondet påverkar fortsatt kommunernas ekonomi både direkt och indirekt, samtidigt som det fortsatt finns behov av att etablera nyanlända i samhället och på arbetsmarknaden. De direkta kostnaderna består av utgifter till arbetsmarknadsåtgärder, sociala insatser och ekonomiskt bistånd, medan de indirekta utgifterna härrör från uteblivna skatteintäkter och effekterna av ökad otrygghet och låg mellanmänsklig tillit i områden som belastas av socialt utanförskap.

Redan innan de senaste årens ekonomiska turbulens fanns det stora svårigheter med att etablera personer med kort vistelsetid i landet på arbetsmarknaden. Idag är ungefär hälften av de arbetslösa i Helsingborg födda utanför Europa. En viktig anledning är att kompetenskraven har vuxit och efterfrågan på arbetskraft förändras med den löpande strukturomvandlingen i näringslivet, och att det därför finns relativt få enkla instegsjobb på den svenska arbetsmarknaden. Många nyanlända når inte upp till baskrav i svenska och saknar gymnasieutbildning, vilket ofta krävs för att få arbete i Sverige. Av samtliga nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag saknar drygt hälften gymnasieutbildning. Samtidigt har det visat sig särskilt svårt att få nyanlända kvinnor ut i arbetslivet. I Helsingborg arbetar exempelvis endast en femtedel av de lågutbildade kvinnorna efter att ha varit folkbokförda i Sverige mindre än fyra år, jämfört med knappt hälften av männen i motsvarande grupp. Skillnaden minskar först markant efter tio år.

Många har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan

En annan näraliggande utmaning är att många barn och unga som har asylinvandrat har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan. Elever som har invandrat efter den ordinarie åldern för skolstart och som därmed börjar gå i det svenska utbildningssystemet vid en senare ålder har svårare att hinna tillgodogöra sig grundskolans utbildning inom avsedd tid. Dessutom har många elever låga förkunskaper från sina hemländer och föräldrar med relativt låg utbildning, vilket ökar barriären ytterligare. En rapport från Skolverket visar på stora skillnader i resultat för barn som kommer från familjer med hög respektive låg grad av hemresurser. Samma rapport visar att Sverige är ett av de länder i Europa som uppvisar störst skillnad i resultat för elever som inte alltid talar majoritetsspråket i hemmet jämfört med de elever som alltid gör det.

Detta är centralt eftersom integrationen i samhället och möjligheterna att lyckas i livet ofta kan kopplas till en kedja av skolresultat, arbetsmarknadsetablering och inkomst. En otillräcklig skolgång ökar risken för lägre livskvalitet, ohälsa och i vissa fall att hamna i kriminalitet. När väl skadan är skedd och personer hamnar i socialt utanförskap kan det vara både svårt och resurskrävande att hantera. Utanförskapet riskerar dessutom att gå i arv till nästa generation eftersom föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska situation har stor inverkan på barnens möjligheter att lyckas i livet.

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: Skolverket 2023.

Boendemönster ger utmaningar

Hur och var människor bor får även det konsekvenser för deras livsvillkor och förutsättningar. I Sverige har befolkningen blivit mer blandad men med stora lokala variationer exempelvis mellan stad och landsbygd eller mellan olika områden inom en och samma kommun. Migranter som anländer till landet med begränsade resurser har ofta få andra val än att bosätta sig i socioekonomiskt svaga områden, ofta tillsammans med andra nyanlända som befinner sig i samma situation.

Med ökad bostads- och skolsegregation följer även minskade förutsättningar för att göra sociala klassresor och möjligheten att förbättra sina egna livsvillkor. Invånare i resurssvaga områden som lyckas förbättra sina livsvillkor och får det bättre ställt flyttar ofta vidare till andra områden. Ansträngningar att förändra karaktären på resurssvaga områden, som stadsdelsutvecklingsprojektet DrottningH på Drottninghög i Helsingborg, har ambitionen att göra området mer attraktivt och skapa bättre förutsättningar för att människor ska kunna bo kvar och verka i stadsdelen.

Mer blandad befolkning ställer högre krav men ger ökade möjligheter

Med migrationen krävs fortsatta insatser för att kommunicera svenska lagar och regler. Nyanlända behöver, likt övriga helsingborgare, kontinuerligt få information om hur staden arbetar med olika frågor, utbud av tjänster samt rättigheter och skyldigheter. Till exempel kan entreprenörer som tidigare verkat i länder med annan rättstradition och myndighetsutövning behöva information och stöd för att kunna förstå det svenska systemet.

Med en mer heterogen befolkning ökar även stadens förbindelser till omvärlden. Språkkunskaper och kompetens om förhållanden ger ökade möjligheter till nya kunder och samarbeten internationellt, inte minst utanför de traditionella västerländska marknaderna. Med en mer blandad befolkning, som har bakgrund i olika kulturer, skapas nya preferenser och referenser. Kanske efterfrågas nya typer av kultur- och idrottserbjudanden och andra former av service. Detta ställer krav på det kommunala utbudet och på hur staden stöttar föreningsliv och andra initiativ i civilsamhället.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Arbetsförmedlingen 2022. Perspektiv på långtidsarbetslösheten 2022.
Arbetsförmedlingen 2018. Förbättra genomförandet av etableringsuppdraget.
Institutet för framtidsstudier 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.
Jan O. Jonsson, Carina Mood & Georg Treuter 2022. Integration bland unga: En mångkulturell generation växer upp. Makadam Förlag: Göteborg, Stockholm.
Länsstyrelsen 2018. Mottagandet och etablering av nyanlända.
Mattias Engdahl och Linus Liljeberg 2022. Flyktingars etablering på arbetsmarknaden i Malmö, Göteborg och Stockholm. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Migrationsverket, oktober 2023. Verksamhets- och utgiftsprognos.
Migrationsverket 2022. Asylsökande till Sverige 2000–2021.
SCB 2019. Integration En beskrivning av läget i Sverige Integration: Rapport 13.
SCB 2018. De första 15 åren – flyktingars försörjning i Sverige.
Skolverket 2023. PIRLS 2021 Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv.
Skolverket 2019. PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Skolverket 2016. Invandringens betydelse för skolresultaten.

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt

# Brännpunkter